Publicerad Lämna en kommentar

3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!

2016, då BB Sophia lagts ner, lovade politikerna att en ny förlossningsklinik skulle öppnas på S:t Görans sjukhus redan 2017, så att gravida i Stockholm kunde vara säkra på att regionen har den kapacitet som krävs, utifrån det beräknade behovet. En fjärdedel av alla barn som föds i Sverige föds i Region Stockholm. S:t Göran skulle ta hand om 2000–4000 födslar om året.

Beslutet har skjutits upp flera gånger, och nyss kom beskedet att BB S:t Göran inte kommer att öppna 2022 heller. Finansregionrådet Iréne Svenonius (känd från det ekonomiska haveriet med Nya Karolinska) meddelar att BB S:t Göran ska öppna i en obestämd framtid, eftersom ekonomin dels försämrats av pandemin, dels för att hon har tyckt sig förstå att det kommer att födas färre, inte fler barn i regionen de närmaste åren. I en intervju i SR nyligen sa Svenonius att det kommer att finnas ”en ganska stor överkapacitet i förlossningsverksamheterna”, att det redan nu inte behövs fler platser och att hon inte kan se några negativa konsekvenser av beslutet.

Som vi har beskrivit här är detta en helt vansinnig och felaktig världsbild. Det finns redan för få resurser för födande kvinnor i Stockholm, särskilt på sommaren, särskilt denna sommar med smitta och svår sjukdom. Svenonius må hävda att det finns platser så att det räcker, men det hjälper inte när platserna är så bristfälliga att inga barnmorskor orkar ha dem som arbetsplats.

Bara i Svenonius fantasi

 

Vi står helt bakom förslaget från ledamöterna i Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm och deras vädjan till ansvariga politiker och beslutsfattare: ”Utred möjligheten att låta BB S:t Göran bli Sveriges första barnmorskeledda lågriskenhet och utbildningsklinik för alternativa vårdmodeller! Detta kommer att öka valfriheten för familjer och bromsa upp barnmorskebristen.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!

Vi har funderat mycket på hur det kommer sig att barnmorskor och andra på ”golvet” i förlossningssjukvården har så helt, diametralt, annan uppfattning om läget än vad sjukhusledningarna och politikerna verkar ha. Vi tror att det beror på ett glapp i kommunikationen mellan golv och takvåning, och på ett slags Stockholmssyndrom hos klinikcheferna.

Sjukhusledningens ansvar är att sköta sin budget gentemot politikerna, och det gör de genom att år efter år hävda att tillräckligt god vård erbjuds. Inget sjukhus vill sticka ut och vara det som inte klarar att leverera god vård enligt den budget som tilldelats dem. Men för att kunna visa ett sånt resultat måste sjukhuset nöja sig med en låg mödra- och barnadödlighet, och helt bortse från de förlossningsskador och psykiska trauman som besluten ger upphov till.

Barnmorskecheferna på golvet får därför inte mandat att tillhandahålla en god vård för alla födande, trots att de är väl införstådda med vad evidensbaserad och god vård innebär. Detta verkar ha samma effekt som ett Stockholmssyndrom. I stället för att göra sig omöjliga hos ledningen rationaliserar de och skyller på omständigheter som de menar att ingen kan rå över (att så många vill föda barn? att allt färre barnmorskor vill jobba på förlossningen?). De väljer att vara lojala med sjukhusledningen, och protesterar inte mot politikernas beslut som hindrar personalen från att bedriva patientsäker vård.

Barnmorskor. Foto: Ulf Huett/Flickr

 

Och de födande får heller inga alternativ till den bristfälliga vård om erbjuds.

Denna situation gäller i hela Sverige, och är inte speciell för Stockholm.

Det här är just ett exempel på den skeva verklighetsbilden hos ansvariga sjukvårdspolitiker som Barnmorskeförbundets lokalavdelning i Stockholm beskriver. ”Födande kvinnor i akut värkarbete som avvisas på grund av plats- och personalbrist är inte bara en siffra i statistiken utan en individ i behov av trygghet och professionellt stöd. Det handlar om vilket perspektiv och vilken syn som får ta överhand när kvinnovård planeras” skriver de i en viktig debattartikel.

Ansvaret ligger hos de politiker som tillåter en kvinnofientlig, föräldrafientlig, barnfientlig och barnmorskefientlig förlossningspolitik. Som drabbar hela samhället på lång sikt. Hur ska vi till exempel kunna förbättra den psykiska ohälsan om vi inte samtidigt strävar efter att ge alla födande och nyfödda en psykiskt hälsosam upplevelse? Hur vi föder och föds spelar roll. De kvinnor som får allvarliga, undvikbara förlossningsskador påverkas i sitt föräldraskap, i sina relationer och i sitt yrkesliv, kanske i flera år framåt. De barn som skadas av syrebrist och onödiga interventioner orsakade av systemfelen kostar samhället enorma pengar.

Detta är politikernas ansvar, och därmed vårt ansvar som medborgare. Vi måste ställa krav på våra folkvalda såväl som på sjukhusens ledningar. Vi måste använda våra valsedlar, skriva insändare, ringa och ställa krav, gå samman, läsa på, träffas, demonstrera och göra allt som vi var och en kan!

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

1. Det finns för få barnmorskor – anställ fler!

Har förlossningssjukvården i Sverige idag tillräckliga resurser? Varje gång frågan ställs blir det kakafoni. Åsikterna går vitt isär. Men för vem som helst som betraktar kaoset utifrån är det kristallklart: födselvården måste prioriteras mycket högre. Att det finns tillräckligt många platser räcker inte – det måste finnas tillräckligt många barnmorskor också!

  • Barnmorskor ska inte behöva jobba ihjäl sig.

Vi vet alla hur det ser ut för alltför många barnmorskor på förlossningen idag. De springer mellan tre olika födande. Ingen tid att äta eller gå på toa. Ingen tid att skapa lugn. Och på somrarna blir det etter värre, när de flesta tar semester. I och med pandemin är arbetsbelastningen ännu högre, orimligt hög. Deras chefer, sjukhusens ledningar och regionpolitikerna räknar iskallt med att barnmorskorna ska lösa problemen, med sina egna kroppar och sin egen sinnesfrid. De räknar med att barnmorskorna vill vara lojala med de födande, och att de försöker glömma sina egna behov av återhämtning och vila. Men det går bara till en viss gräns, och det går dessutom ut över de som ska föda och orsakar oro, smärta och alltför ofta skador.
För säkerhets skull har barnmorskorna på en av Stockholms stora kliniker fått en checklista med åtgärder att ta till när det blir kaos.

Ytterligare en ”strategi” inför sommaren 2020 är att barnmorskorna ska meddela koordinatorn på förlossningen när belastningen blir ”extraordinär”, alltså när de inte längre kan bedriva säker vård. Enligt de barnmorskor vi pratat med kan detta nödläge i sommar komma att utgöra cirka 90 % av tiden. Koordinatorn ska i sin tur meddela läkarna och överföra det medicinska ansvaret till dem.

  • Bristen på barnmorskor får inte gå ut över de födande.

Det är orimligt att kvinnor som valt att föda med barnmorska lämnas ensamma att föda sitt barn, som skedde förra veckan på ett sjukhus i Stockholm. Det är också helt orimligt att barnmorskor i praktiken är oroliga för att någon ska dö på deras pass. Politikernas snålhet drabbar ju inte bara de friska födande, utan personalbristen kommer även att påverka de sjuka – de med preeklampsi, patologiska CTG, blödningar och så vidare.

Vi har också fått veta att många induktioner startas för att sen avbrytas, eftersom den födande inte kan vara kvar på rummet – någon annan med mer akuta behov ska in där.
En desperat nödlösning som vissa kliniker har tillämpat har varit att stänga en del förlossningsrum, säga att ”det är fullt på förlossningen” och hänvisa inkommande gravida till andra sjukhus. Naturligtvis fungerar inte heller detta i längden. De gravida fortsätter att komma in, eftersom de andra klinikerna också har fullt. Resultatet blir att kvinnor föder och krystar i bilar och hallar, eller oassisterat på en plastad brits i ett tillfälligt rum. Detta är inte god vård och det är inte en säker vård.

Ett nytt PM om syntetiskt oxytocin har nyligen införts med avsikt att få ner användandet – det tycker vi är jättebra, vi har skrivit tidigare om problemen med överdrivet användande av syntetiskt oxytocin. Men eftersom det handlar om att låta förlossningen ta mer tid än vad som varit tillåtet (utan att sätta in syntetiskt oxytocin) tidigare, kommer det sällan att vara möjligt att följa detta PM i sommar. Det skulle ju göra att rummen blir upptagna längre. Om man sätter in det syntetiska oxytocinet tidigare får man nya lediga rum snabbare. Vilket behövs, eftersom det är fullt överallt. Tyvärr innebär ju detta att fler födande får förlossningsskador, att fler barn får syrebrist och i största allmänhet att förlossningen upplevs som en mardröm istället för som en dröm.

  • Det måste finnas råd att betala för erfarenhet och kunskap.

På ett av de sjukhus vi varit i kontakt med har barnmorskecheferna försökt att anställa tillräckligt med personal inför sommaren. Sex, sju erfarna barnmorskor ansökte om anställning, men deras lönekrav låg på cirka en tusenlapp för mycket i månaden. Sjukhusets budget räckte alltså bara till nyutbildad personal. I praktiken har ledningen dock inte sparat nånting, eftersom de kommer att behöva ta in bemanningsbarnmorskor som kostar 60 000 i månadslön. De befintliga barnmorskorna kommer dessutom att behöva arbeta extra, vilket medför ytterligare kostnader.

  • Varje födande har rätt att ha en egen barnmorska.

Det projekt som pågår på KS/Huddinge med #minbarnmorska har blivit otroligt populärt och framgångsrikt. Föräldrarna älskar tryggheten i att få föda med en av de barnmorskor de lärt känna redan under graviditeten. I Norge är det en självklarhet, och bör vara ett minimikrav för att garantera patientsäkerheten även i Sverige: En barnmorska – en födande.

Min barnmorska-gänget på Huddinge (foto: KS)

 

Staten måste alltså skjuta till mer pengar till förlossningssjukvården. Det ska finnas pengar till minst en kunnig och erfaren barnmorska per födande. Och pengar finns ju, det har vi sett nu under pandemin. Det handlar bara om resursfördelning. Vi menar; om regeringen kan skänka fem miljarder kronor till SAS för att de ska kunna fortsätta att transportera folk på ett miljöfarligt sätt till olika kolonialmakters utsugna områden medan de dricker sprit, så kanske det finns fem lite mindre sunkiga miljarder att lägga på blivande föräldrar och deras spädbarn, som ju råkar vara landets framtid? Och på de barnmorskor och andra inom vården som sliter ut sig för att göra dessa barns ankomst till världen så smärtfri som möjligt?

Den politiker som säger att det inte behövs mera statliga pengar till förlossningsvården måste ta personligt ansvar för alla de föräldrar, barn och barnmorskor som skadas, traumatiseras och slits ut på svenska BB idag.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad 1 kommentar

Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020

Sommaren är den tid då flest barn föds – och den tid då de vårdanställda vill ta sin välbehövliga semester. Inför sommaren 2020, med covid-19, är förlossningsvården ännu mer ansträngd än vanligt.

Förlossningen, NKS. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

 

Denna situation gäller i hela Sverige, men är kanske svårast i Region Stockholm, där Barnmorskeförbundets lokalförening larmar om att bortåt femtonhundra arbetspass än så länge är obemannade. På minst ett sjukhus säger barnmorskorna att de inte länge kan garantera patientsäkerheten. Detta är mycket allvarligt.

Vi på Föda lugnt ser fyra problem framför oss, och fyra lösningar.

1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

Inga svar från myndigheterna, nästan inga från klinikerna

Under april månad skrev vi två brev till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), Barnmorskeförbundet, Vårdförbundet och elva av Sveriges regioner (de vi hade adresser till):
Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin” och
Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!
Det senaste brevet publicerades även som debattartikel i Aftonbladet. Breven fanns att läsa i våra sociala kanaler.

Vi har fått flera förfrågningar från er om vi har fått svar så här kommer en uppdatering till er.

Av de elva regionerna är det bara en som har svarat: BB Södertälje. Ledningen där beskriver att de på eget initiativ kontaktat Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen och meddelat sin synpunkt att hemfödsel bör införas i Sverige och vara ett statligt finansierat alternativ för de föräldrar som känner sig tryggast med att föda hemma.
Dock vill de inte införa hemfödsel nu, under pågående coronakris. Detta trots det budskap vi och flera andra brukarorganisationer har fört fram; att många gravida känner stark oro över hur det kommer att vara att föda på sjukhus, och att en del kvinnor idag hellre väljer att föda oassisterat hemma än på sjukhus.
Ledningen på BB Södertälje skriver också att det finns god bemanning på förlossningsavdelningen, smärtlindring för de som vill ha och behöver och att de inte ser någon orsak att oroa sig.

Att ingen av de andra regionerna har svarat alls känns deppigt, med tanke på de många blivande föräldrar som nu försöker förbereda sig, med helt olika förutsättningar beroende på var i landet de ska föda.

Vidare har det kommit in några automatiska meddelanden om att vårt brev har kommit fram och att de tackar för synpunkterna.
En representant för SFOG skrev till oss (privat). Hen höll med om att vården i Sverige är ojämlik men tyckte att vi borde fokusera på all vård: stroke, cancervård etc.

***

Utifrån de samtal vi haft med blivande föräldrar, och med både svensk och internationell forskning i ryggen, har vi framfört flera önskemål till de ansvariga för svensk förlossningssjukvård. Till exempel att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen; att barnmorskor ska slippa jobba under stress; att den födande ska få optimala förutsättningar för att det egna oxytocinet flödar ostört; att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB; att friska gravida får föda i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum; att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta; att alla planerade Aurorasnitt blev av, antingen på planerad klinik, eller annan.

Men det i grund och botten viktigaste är att svensk förlossningsvård måste vila på nationella riktlinjer. Att den inte gör det är mycket allvarligt. Konsekvenserna syns allt mer under pågående coronakris då vården är både ojämlik, snabbt föränderlig och skiftar från klinik till klinik.

Visst finns det också ljuspunkter! Vi gillar BB Södertäljes tydliga ställningstaganden, och att de driver frågan om hemfödsel. Svenska barnmorskeförbundet gick också nyligen ut med ett policydokument om hemfödsel som alternativ i Sverige. Det är ett mycket stort steg att förbundet har samlat sig i denna fråga och att de på grunder av både tungt vägande forskning och välbeprövad erfarenhet från våra grannländer med flera har kommit fram till att hemfödsel bör ingå som förlossningsalternativ. Det finns hopp om att en förändring är i rullning.

Vi jobbar vidare såklart, fortsätter att ställa krav och hoppas att makthavarna har modet att lyssna.

Publicerad Lämna en kommentar

Pandemi-planera – råd inför att föda på sjukhus i covidtider

Kommer din förlossning att påverkas av pandemin? Kanske, kanske inte. Bra att vara förberedd dock, så här kommer några tips från proffsen!

Till att börja med vill vi säga att det säkert kommer att gå bra och bli fint! Den här insta-serien om ett par som födde på Östra Sjukhuset i Göteborg för en vecka sen är en uppmuntran och inspiration.

Men preppa är alltid bra!

1) Ha en plan A, en plan B och sen en plan C. Var förberedd på lugn och på kaos. Tänk igenom hur du bäst kan hantera situationer där det inte blir som du hade hoppats. Se framför dig hur du själv är lugn, och hur du får det stöd du behöver. Se framför dig hur du kommer hem med din fina lilla bebis och hur bra och lugnt det kommer att bli. (Lugnt kanske det sällan är, första tiden med bebis, men det skadar inte att visualisera!)

2) Partner? Har du en medförälder eller annan nära person som ska vara med? Förbered er på att det kanske inte blir så. Olika kliniker har olika regler för smittskydd, ring och fråga (se punkt 4!) Om partnern får vara med: se till att hen håller sig frisk och borta från smitta så långt det bara går. Om kliniken säger nej, eller i det fall din partner blir sjuk precis när du ska föda: planera för att hen är med på video istället.

Märta på Föda med stöd skriver fint: ”Närhet behöver inte vara fysisk närhet. Närhet kan vara ord, småprat, skratt, tystnad och gråt på Facetime. Din partner kommer med största sannolikhet att kunna vara närvarande under hela förlossningen – på ett eller annat sätt.”

3) Skriv ett förlossningsbrev. Det kan tyckas onödigt i dessa tider när smittskyddet går utanpå så mycket annat, men dels är det olika från klinik till klinik hur man prioriterar, och från barnmorska till barnmorska hur mycket roll brevet får spela. Så skriv! Om inte annat hjälper det dig/er att tänka igenom hur du/ni vill ha det.

Du kan också använda brevet för att beskriva för din eventuella doula/stödperson vad du tror att du kommer att ha för behov av stöd. ”Kanske vet du hur du reagerar på smärta, hur du vill bli berörd för att bli lugnad och känna trygghet, hur du vill bli bemött samt vad du har för önskemål avseende medicinsk smärtlindring” skriver Födelsehuset på sin hemsida.

4) Ring förlossningen, ställ frågor! Kolla först på hemsidan, om det finns en, och tänk på att den kanske uppdateras från dag till dag. Får du inte svar på alla dina frågor, ring! Du får fråga så mycket du vill, personalen hjälper dig gärna, och ju mer du vet, desto lugnare och mer beredd kan du vara när du kommer in. Du kanske vill fråga hur intagningen kommer att gå till? Om du kommer att testas för covid, och hur det går till? Kommer din partner att testas? Din doula, om du har en? Kommer personalen att ha skyddsutrustning även om du inte har konstaterad covid? Kommer du att ha personal på rummet hela tiden? Hur är tillgången till smärtlindring? Finns det badkar, och om svaret är ja, hur länge får du stanna i vattnet? Finns det wifi? Ska jag ha med nåt särskilt?

Franka Cadée, ordförande för ICM (International Confederation of Midwives) säger i en artikel för Unicef att du självklart kan ställa frågor som ”riskerar jag att smittas med covid-19 hos er?”, ”har det varit någon där med konstaterad smitta?”, ”hur separerar ni smittade från inte smittade?”, ”har personalen skyddsutrustning?”. Andra tänkbara frågor: Får min partner vara med? Om nej, varför inte? Kommer jag att få ha kvar min bebis hos mig hela tiden? Om nej, varför inte? Är det mer eller mindre troligt att jag får kejsarsnitt nu, på grund av smittan? Varför?

5) Doula Anlita en doula! Även om det kanske är osäkert nu om du får ha med en doula på sjukhuset. Hör med henne om hon, som plan B, kan ge stöd via telefon, eller annars hur sent du kan avboka –sjukhusets regler kan ju ändras. Doulan är ett stöd både före, under och efter födseln. ”Hon har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande och hennes närmaste. Doulans mål är att bidra till en förlossningsupplevelse som föräldrarna kan minnas med glädje”, skriver Födelsehuset. Du hittar utbildade doulor på Födelsehusets hemsida samt på doula.nu.

Doula | Foto: Jefferson Rudy/Agência Senado @Flickr

Barnmorskan Sepideh Ghasemi som driver Akut barnmorskestöd underströk i ett webinar hos Own Your Birth hur viktigt det är att inte avboka doulan i det här läget. ”Behovet av doula är större än någonsin just nu, för att man måste förbereda sig bättre och kanske måste åka hem tidigare. Även om hon kanske inte kan vara med under hela födseln finns det så mycket som doulor kan göra före och efter”.

6) Ha reserv-stödpersoner ”Om din partner skulle vara sjuk när det är dags att åka in till förlossningsavdelning, vem eller vilka kan du tänka dig ha med under förlossningen? Gör gärna en lista med 1–3 personer att välja mellan som du tror och känner skulle kunna ge dig det stöd du behöver” skriver Födelsehuset. ”Hör med dina back-up stödpersoner om de vill och har möjlighet att stötta dig under förlossningen vid behov. Hör med dem om det är vissa dagar eller tider de inte kan, så att ni täcker in så mycket tid som möjligt.”

7) Ha en teknikplan. Om du/ni planerar att partner, doula, annan stödperson eller familjen ska kunna vara med på video eller telefon när det behövs är det klokt att ha en teknikplan. Trist om det inte funkar för att det saknas en sladd eller för att du inte kommer ihåg en url i stundens hetta! Tänk igenom vad ni ska använda av Zoom, Facetime etc, eller bara telefonen. Göra gärna ett test så ni vet att det funkar, gärna många tester så att ni kan göra det utan att bli distraherade. Spara viktiga bokmärken i en mapp. Se till att packa fungerande hörlurar, handsfree, stativ, laddare eller vad du tror att du behöver!

8) Utbilda dig/er. Du kanske redan vet allt du behöver veta om hur en födsel går till och vad du behöver för att få en så lugn och fin upplevelse som möjligt. Annars är det här den perfekta tiden att läsa böcker, delta i kurser online och se filmer! (Vi jobbar just nu på en tips-lista 💚)

9) Barnvakt? Har du större barn så är det bra att ha en plan A, B och C även för vem som ska passa dem tills du är hemma igen.

10) Tänk igenom dina alternativ för smärtlindring. Även i vanliga fall kan det hända att man får vänta på epidural och kejsarsnitt. Men nu finns det en ökad risk för det, av väldigt goda skäl. Om sjukhuset går in i ett katastrofläge där platserna är helt slut kommer narkospersonalen (som är de som ger epidural och som söver vid snitt) inte att ha tid. Därför är det väldigt bra att läsa på om, och försöka hitta, alternativa smärtlindringsmetoder.

”Ett gott stöd är jätteviktigt” säger Sepideh Ghasemi. ”En partner eller doula eller stödperson som kan ge hjälp och stöd att hantera värkarna hemma. Lär er i god tid hur det funkar med icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Hur god lindring man kan få av värme och av vatten som är väldigt avslappnande och sänker adrenalinnivån.”

Det skiljer sig från klinik till klinik vilken tillgång man har till epidural och hur man satsar på alternativ. Ring och fråga! Vissa framåttänkande sjukhus, som BB Södertälje, utbildar alla barnmorskor i akupunktur, TENS och Aktiv/Spinning Baby. Läkarna och barnmorskorna har fått en uppdatering i att lägga PCB (paracervikalblockad). De erbjuder bad som smärtlindring, och vattenfödsel till födande som inte har konstaterad covid-19. Alla födande, oavsett om de har covid eller ej, får andas lustgas om de vill.

11) Stanna hemma tills du är i aktiv fas. De två sista faserna av födselarbetet är latensfasen (läs om den på Föda med stöd) och den aktiva fasen. ”Om ni känner er trygga med att vara hemma under latensfasen, utnyttja den tiden väl och så länge det känns lugnt och tryggt samt om din partner/stödperson är frisk nog att finnas där som stöd” skriver Födelsehuset.

Det är en fördel att vänta med att åka till sjukhuset tills man är i aktiv fas, säger Sepideh Ghasemi. ”När man fortfarande är i latensfas är det risk att värkarbetet ska stanna av eftersom man får adrenalinpåslag av förflyttningen, och oxytocinfrisättningen minskar. När man har kommit igång ordentligt i aktiv fas är man mindre känslig för förflyttningen.”

Men hur vet du säkert att du är i aktiv fas? ”Det kan vara svårt när det är första barnet” säger Sepideh Ghasemi. ”Om man har fött flera barn vet man ofta hur det kändes sist när livmodermunnen var öppen si eller så mycket. Första gången kan det vara svårt att veta och då hjälper det att prata med en barnmorska. Förlossningen har öppet dygnet runt och kan telefonvägleda. Man kan få mycket stöd på avstånd, både var man är i förloppet och vad man kan göra i det skedet, så att man kan fortsätta att vara hemma och känna sig trygg i det.”

”Självklart ska man inte stanna hemma länge och vara otrygg och vara rädd” fortsätter hon. ”Det ska vara hanterbart. Men man kan ringa till förlossningen en gång i timmen och få råd.”

Märta på Föda med stöd skriver: ”Doulan kan vara den som guidar och stöttar er båda under latensfasen i hemmet, så att ni kanske kan dra ut lite på den tiden som ni stannar hemma. Helt enkelt för att ni då har så mycket trygghet och stöd runt er”.

Sammanfattningsvis är råden från de sakkunniga att det är bättre att stanna hemma – så länge det känns lugnt – och ringa till BB en gång i timmen, än att åka in till sjukhuset och vara där i flera timmar innan den aktiva fasen sätter igång. Om du är på sjukhus i flera timmar och det inte händer någonting eller stannar av finns det risk att personalen vill göra interventioner, som att ta hål på hinnorna eller ge värkstimulerande dropp. Och när man gör det ökar smärtsamheten i värkarna, och därmed behovet av epidural, vilket kan leda till onödiga komplikationer och skador.

12) Var beredd på tidig hemgång. En del kliniker vill att man åker hem sex timmar efter födseln, om allt har gått bra och familjen mår bra. ”Vissa blir förskräckta och undrar hur de ska klara sig hemma, men de allra flesta förstår att det är för deras skull” säger Sepideh Ghasemi. ”Hemmet är det ställe där det är minst risk att bli smittad. Föräldrarna har ofta varit kloka och självisolerat sig under graviditeten, medan personalen möter sjuka varje dag, så risken att bli smittad i sjukhusmiljö och av personalen är mycket större.”

Sepidehs råd är att ni planerar och tänker igenom den första tiden hemma. ”Se till att du har stöd från andra erfarna kvinnor som har ammat och som kan stötta dig under nyföddhetsperioden! kanske din syster, en kollega, vem som helst som du känner dig trygg med och som du har pratat med innan.”

”Du kan ringa till BB dygnet runt första veckan och ställa frågor. Man har också ökat möjligheten till återbesök, så att det finns fler återbesökstider just nu på BB eftersom det är fler som åker hem tidigt” säger Sepideh Ghasemi.

Publicerad 1 kommentar

Brev till SFOG: Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin

Här är ett brev vi skickat till SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) idag:

Vad finns det för skyddsnät när gravida inte får ha med sin partner eller doula, när det kanske inte finns tillgång till epidural eller lustgas, när vårdpersonal kan smitta och det inte ens finns möjlighet att föda hemma?

Varje födsel har rätt att vara lugn, trygg och säker. I en redan belastad förlossningsvård blir det ibland mer kaotiskt. Men de som föder nu kan tvingas vara ensamma på rummet med väldigt lite kontakt med barnmorskan, utan medicinsk smärtlindring och med risk att de själva eller deras nyfödda bebis blir smittade av personal.

Självklart är det en nödsituation nu och smittskyddet måste gå före en massa andra saker. Men vi ser att problemet också ligger i att förlossningsvården sedan 70-talet har tappat kunskapen om hur man ger smärtlindring utan epidural, hur man bibehåller flödet av oxytocin. Man har också försökt slimma vården så att barnmorskor får allt mindre kontakt med de födande och allt mer stress i jobbet, vilket gör att allt färre vill jobba som förlossningsbarnmorska. Så nu har vi en förlossningsvård som helt förlitar sig på att kunna ge epidural. Men under pandemin kan det bli ett stort problem eftersom anestesiologerna, narkosläkarna, behövs hos de covid-19-sjuka på intensiven. Om de inte kan eller vill prioritera de födande kan det bli både kaotiskt och onödigt smärtsamt att föda.

Vi hör stark oro från många blivande föräldrar. De undrar hur hur deras förlossning kommer bli, och känner sig också illa till mods över att behöva belasta vården onödigt mycket fast de själva känner sig helt friska. Därför har vi tagit fram förslag, önskemål och krav som i möjligaste mån kan öka chanserna för en frisk och trygg förlossning.

Sharon McCutcheon / Unsplash

Smärtlindring

Flera svenska förlossningskliniker har antingen slutat använda lustgas eller funderar på att sluta. Detta är helt i onödan. Dels finns det ingen ökad smittrisk med lustgas [1]. Dels finns det filter att sätta in i lustgasmaskerna (detta är redan infört på bland annat BB Södertälje).

Det kan bli svårt att få epidural, som vi har beskrivit ovan.

Alternativen paracervikalblockad och pudendusblockad, som båda ges med spruta inne i slidan, är inte alls lika effektiva, och dessutom är det väldigt få barnmorskor som kan lägga dessa eftersom de inte längre utbildas i det, så det kommer troligen inte att ske.

Troligen kommer ingen att få föda i vatten eller ens bada varmt under värkarbetet, eftersom det riskerar att öka smittspridningen.

Den enklaste, billigaste och säkraste formen av smärtlindring är naturligt oxytocin. Det är ett hormon som skickas från den födandes hjärna och ut i kroppen. Det får livmodern att pressa ut barnet och dämpar smärtimpulserna. Oxytocinet är dock känsligt för stress. Om den födande möts av förutsättningar som skapar rädsla, stress…” eller övergiven kommer oxytocinet inte ens att sätta igång. Det kan bli som att föda i krig. När det kroppsegna oxytocinet uteblir så uteblir värkarna, livmoderns arbete. Då måste den födande få värkstimulerande dropp med syntetiskt oxytocin (vilket redan 70 % av svenska förstföderskor får). Detta gör värkarna ännu mer smärtsamma och riskerar att ge barnet syrebrist. I vanliga fall ger då personalen epidural, men nu kommer det alltså kanske inte att ske. Så hur ska detta lösas?

Vi vill att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen, att den barnmorskan inte är stressad, är van att att ge kontinuerligt stöd och att få den födande att känna sig så lugn som möjligt.

Vi vill att vårdpersonalen absolut inte ger värkstimulerande dropp om förlossningen går långsamt, eftersom det riskerar att öka smärtan och ge barnet syrebrist. Låt förlossningen ta den tid den tar. Få den födande att känna sig så avslappnad som det är möjligt så att oxytocinet kan börja jobba.

Vi vill att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB. Detta minskar behovet av vårdpersonal på rummet och ökar tryggheten för den födande.

En barnmorska per födande/familj reducerar antalet kontakter under födande och eftervård vilket minskar smittspridningen. Det finns många fler barnmorskor att få tillbaka in i förlossningsvården som de lämnat just för att den är så stressad och inte ser till kvinnans bästa. Se till att de vill återvända!

 

Separata barnmorskeledda enheter

Om friska födande med okomplicerad graviditet kan få föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är uttänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin. Detta ökar dessutom chanserna att göra förlossningen till en lugnare upplevelse för föräldrarna, i enlighet med WHO:s riktlinjer [2]. Vi har i ett brev till socialministern [3] beskrivit hur exempelvis Nederländerna har infört förlossningsenheter i form av hotellrum; Kalifornien har satt upp mobila enheter utanför sjukhus.

Svenska Barnmorskeförbundet stödjer i sitt ställningstagande om vårdformer i samband med graviditet och barnafödande [4] en differentierad vård och utveckling av vårdformer med kontinuerligt stöd av barnmorska, såsom ovan nämnda exempel.
SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har däremot uttryckligen sagt att de inte vill ha barnmorskeledda enheter. De vetenskapliga grunderna för deras motstånd är dock oklara.

Vi vill att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får möjlighet att föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande.

 

Föda hemma

Sedan flera år vill allt fler blivande föräldrar föda hemma. De känner sig mer trygga hemma, med en erfaren barnmorska, än på sjukhus och känner att det är det säkraste och bästa alternativet för barnet som ska födas.

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet [5]. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande. Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare. Detta är ett kvinnoföraktande och föråldrat hanterande som går ut över föräldrarna, eftersom de får allt svårare att hitta en praktiserande hembarnmorska.

Nu i covid-19-tider har det skett en kraftig ökning av föräldrar som vill föda hemma för att undvika risken att tvingas föda ensam och att bli smittad i onödan. Det finns barnmorskor i alla län som kan svara upp mot det behovet, om de får nödvändiga läkemedel eller förskrivningsrätten. International Confederation of Midwives rekommenderar i sitt uttalande om covid-19 hemfödslar med barnmorskestöd under rådande pandemi [6].

Vi vill att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.

Vi vill att alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.

Vi vill att regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

/Nätverket Föda lugnt

Referenser
[1] RCOG Covid-19 pregnancy guidelines
[2] WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
[3] Föda lugnt: Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter
[4] Svenska Barnmorskeförbundet (2019): Policydokument Vårdformer
(5) Föda hemma: Forskning
(6) International Confederation of Midwives (ICM): 2020 ICM Official Statement and updates (pdf)

Publicerad Lämna en kommentar

Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter!

Nu har vi skickat det här brevet till socialminister Lena Hallengren.

Låt friska gravida få föda på särskilda enheter!

Vi i nätverket Föda lugnt är oroade över situationen för landets gravida under rådande pandemi. Friska födande och deras nyfödda riskerar att bli smittade på sjukhus, rutinerna blir tuffa av säkerhetsskäl och många är oroliga för att inte få ha med sig sin partner/stödperson under en förlossning som kan bli lång och svår. Somliga som från början inte planerat att föda hemma söker nu hembarnmorska. En del som redan hade bestämt sig för att föda hemma kommer att göra det även om de inte får tag på en barnmorska.

Om friska födande med okomplicerad graviditet får föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är tänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin.

Vi ser hur sjukvården går på knä, och tror att vårt förslag gynnar såväl vården som födande med okomplicerad graviditet samt de som hade planerat att föda hemma.

Befolkningen uppmanas att inte besöka sjukhusen om det inte är livsnödvändigt, men friska kvinnor ska ändå in på sjukhusen när de ska föda. Hur länge pandemin än pågår kommer kvinnor att bli gravida och föda barn, och de kommer att ha samma rätt till säker förlossningsvård och god omsorg som de alltid har i vanliga fall (1).

Det är mycket sannolikt att covid-19-smittan finns på sjukhus eftersom en okänd, möjligen stor procentandel av de smittade är symtomfria. Vi vet heller inte ännu när vårdpersonalen kan få tillgång till säker skyddsutrustning eller börja testa sig.

Sverige har ännu inte barnmorskeledda enheter som ett alternativ i den vanliga förlossningsvården, men i bland annat Storbritannien är det väl beforskat och beprövat. Forskningen visar tydligt att för kvinnor med okomplicerad graviditet är det säkrare att föda på en barnmorskeledd enhet eftersom det innebär färre ingrepp (2, 3). För de nyfödda är det lika säkert som på sjukhus. I Storbritanniens “NICE guidelines” (riktlinjer för förlossningsvården) står det att barnmorskeledda enheter är särskilt lämpade för födande med okomplicerad graviditet (4).

Vi föreslår att barnmorskeledda enheter införs som en akut åtgärd för att minska smittspridningen i förlossningsvården, och för att trygga de födandes upplevelse av förlossningen i enlighet med WHO:s riktlinjer (5).

Guardian: NHS urged to turn hotels into birth centres during crisis

Att föda på en barnmorskeledd enhet innebär i vårt förslag att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, så som Nederländerna har infört, och med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande, som Italien och Storbritannien nu gör.

Detta förslag har många fördelar:

• “Lågrisk”-gravida, deras partner och deras nyfödda barn får tillgång till god vård, samtidigt som sjukhusens förlossningsavdelningar avlastas och bättre kan ta hand om de gravida med ett större vårdbehov, samt smittade eller sjuka gravida.

• Obstetriska ingrepp som anstränger vårdens personal och resurser blir färre.

• Risken minskar att mammor, nyfödda, stödpersoner och barnmorskor smittas i barnmorskeledda enheter.

• “Pop-up”-enheter kan iordningställas snabbt och effektivt, nära akutsjukhusen men i separata byggnader eller (mobila) enheter, som man till exempel gjort i Nederländerna (6).

• Barnmorskornas kompetens mobiliseras och används ändamålsenligt: hembarnmorskor och ”caseload”-barnmorskor har omfattande kompetens som behövs i barnmorskeledda enheter. På samma sätt kan barnmorskor som återvänder till vården för att hjälpa pressade förlossningsavdelningar bidra lokalt i barnmorskeledda enheter samt för att ge stöd inom primärvården. Detta gäller även barnmorskestudenter och doulor.

• Social distansering bidrar till att bromsa upp effekterna av pandemin och ”platta ut kurvan”. Minskat antal kontakter under födande och eftervård minskar smittspridningen.

• Sjukvårdens resurser kan gå solidariskt dit där de behövs allra mest: till sjuka på sjukhus, till de människor och verksamheter som har de största behoven. Detta innebär räddade liv!

 

Med vänliga hälsningar,
Nätverket Föda lugnt

Interiör från en brittisk barnmorskeledd enhet

Bilaga: mer i detalj
• Vi tänker oss antingen enheter inrymda i till sjukhusen närliggande hotell eller liknande, samt mobila enheter (trailers, turnébussar, friggebodar på hjul, stora husvagnar och så vidare) med plats för två barnmorskor per födande, stödperson/partner och doula.
• Kravet för att få föda eller vistas i en mobil enhet är att vara smittfri.
• Frisk medförälder och/eller stödperson får vara med.
• Vi föreslår hemgång inom 24 timmar om inga komplikationer föreligger.
• Läkarkontroll kan ske via hembesök, eller att föräldrarna återvänder till den mobila enheten vid en överenskommen tid.
• Eftervård kan ges i hemmet eller i en ambulerande enhet.

Referenser
1) International Confederation of Midwives (ICM) 2020 ICM Official Statement
https://www.internationalmidwives.org/icm-news/women%E2%80%99s-rights-in-childbirth-must-be-upheld-during-the-coronavirus-pandemic.html
https://www.internationalmidwives.org/assets/files/news-files/2020/03/icm-statement_upholding-womens-rights-during-covid19-5e83ae2ebfe59.pdf

2) Scarf, V., Rossiter, C., Vedam, S., Dahlen, H.G., Ellwood, D., Forster, D., Foureur, M.J., McLachlan, H., Oats, J., Sibbritt, D., Thornton, C., Homer, CSE. (2018). ‘Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis’. Midwifery 62:240-255

3) Birthplace in England Collaborative Group (2011). ‘Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: The Birthplace in England national prospective cohort study’. BMJ, 343:(d7400)

4) National Institute for Health and Care Excellence (2014). Intrapartum care for healthy women and babies (Clinical guideline CG190). Available at www.nice.org.uk/guidance/cg190

5) WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-on-covid-19-pregnancy-childbirth-and-breastfeeding

6) KNOV – Midwifery in the Netherlands
https://www.knov.nl/samenwerken/tekstpagina/489-2/midwifery-in-thenetherlands/hoofdstuk/463/midwifery-in-the-netherlands/
https://www.knov.nl/vakkennis-en-wetenschap/tekstpagina/788-1/coronavirus/hoofdstuk/1357/coronavirus/
https://www.knov.nl/serve/file/knov.nl/knov_downloads/3396/file/20-03-24_Draaiboek_fase_2_eerste_lijn_vangt_voor_elkaar_op.pdf

Publicerad Lämna en kommentar

Föda lugnt i coronatider

OBS ny/uppdaterad info:

30 mars 22:30 Det går bra att använda lustgas med rätt sorts filter i masken. BB Södertälje har redan såna filter. KS i Huddinge och Solna, och eventuellt alla andra sjuhus i Stockholm, kommer enligt en överläkare på KS att få in såna filter inom kort. Även på BB i Eksjö används lustgas. Enligt uppdateringar den 28 mars i riktlinjerna från Royal College of Obstetricians and Gynaecologists och The Royal College of Midwives (pdf-fil) finns det inte bevis för att lustgas ökar smittspridningen av coronaviruset.

 

Som om det inte var en tillräckligt stor och fantastisk och lite pirrig sak att föda barn – nu är det pandemi och social isolering och rykten om corona och covid-19 också. Hur ska en stackars blivande förälder orka?

💚 Vi på Föda lugnt vill försöka dra vårt lilla strå till stacken genom att bidra med så mycket bra information och länkar som möjligt, så att du kan hitta information som gör dig lugnare.

💚 Vi vill försöka hålla dig så uppdaterad som möjligt om hur de nationella riktlinjerna ser ut, vad gäller hur sjukhusen tar hand om friska, misstänkt smittade och sjuka födande, partners och bebisar. (Men obs – för att vara säker på att du har den mest aktuella informationen om just ditt BB, ring till avdelningen eller sök på 1177 för din region.)

💚 Vi vill hjälpa dig så gott vi kan om du överväger att föda hemma istället för på sjukhus (fast det just nu dumt nog är svårare än någonsin att få ekonomiskt stöd till det). Se ”Du som funderar på att föda hemma” längre ner.

💚 Slutligen rekommenderar vi vårt Föda lugnt-relaterade gratis webinar för gravida, där vi delar med oss av resurser, tips och stöd till  de som föder barn i coronatider, och som du kan delta i från ditt eget hem. Det är födselaktivisterna och författarna Maria Bengtsson Lenn och Kristina Turner som leder webinaret, med början den 2 april (men som hade en introduktionsomgång nu i veckan). Det är ett väldigt fint initiativ, anmäl dig här!

Information om födsel och covid-19

Det finns väldigt lite råd från svenska myndigheter till de som ska föda snart, och även när det finns bra och vetenskapligt underbyggda råd från de mesta experterna, som WHO och FN, så verkar det inte alltid som det når den svenska sjukvården. Många av de webbsidor vi länkar till här är på engelska, och gäller i vissa fall USA och Storbritannien snarare än Sverige. En del av informationen kan också vara någon vecka gammal, och det kan vara värt att söka vidare på webbplatsen för mer uppdaterad info. Vi litar på att du tänker på allt sånt, eller att du ber en partner eller vän att tänka och läsa åt dig 💚

Svenska myndigheters råd finns främst på Folkhälsomyndigheten, 1177 och Krisinformation.se.

Folkhälsomyndigheten har idag (200328) följande att säga om covid-19 och graviditet:

Vad finns det för rekommendationer till gravida?
Det finns få studier på gravida med covid-19. Jämförelser med andra sjukdomar orsakade av SARS-coronavirus och MERS-coronavirus visar att covid-19 medför färre komplikationer hos gravida.
Som med alla lunginflammationer kan risken för allvarlig sjukdom vara något större, särskilt i slutet av graviditeten. Det finns få rapporteringar av barn som blivit smittade under graviditet eller förlossning.
För närvarande finns det alltså begränsad information om covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar. Information finns också på Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.
Uppdaterad: 2020-03-24 11:28

De två största internationella hälsoexperterna är FN och WHO (Världshälsoorganisationen).

WHO har många konkreta och tydliga råd:

All women have the right to a safe childbirth, whether or not they have a confirmed #COVID19. This includes being treated with respect & dignity; a companion of choice; clear communication by maternity staff; pain relief strategies; mobility in labour where possible.

De skriver också att det inte är bättre med kejsarsnitt vid misstänkt eller bekräftad covid-19 hos den födande. Istället ska valet av födselmetod baseras vad den födande föredrar, samt medicinska bedömningar.

Om att ta hand om bebisen efter födseln säger WHO bland annat:

All pregnant women and women with babies, including those affected by #COVID19, should be supported to breastfeed their babies safely – within 1 hour of birth; exclusively till 6 months of age; up to at least two years of age, with complementary foods.

(klicka för större bild)

When a woman with #COVID19 is too unwell to breastfeed, she should be supported to safely provide her baby with breastmilk if she wishes, in a way possible, available, and acceptable to her. This could include expressing milk; relactation; donor human milk.

(klicka för större bild)

Close contact and early, exclusive breastfeeding helps a baby to thrive. A woman with #COVID19 should be supported to breastfeed safely; hold her newborn skin-to-skin; share a room with her baby.

 

FN/UNICEF ger liknande råd, och råd om hur föräldrar kan skydda sina barn från covid-19-smitta (inklusive information till gravida).

 

Sverige

SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rekommendationer till sina medlemmar om hur de ska göra vid misstanke om corona.

Det här är ett viktigt dokument! Ladda gärna ner rekommendationerna (som pdf) och läs. Det kom precis när alla kliniker verkade få panik och tänkte separera alla bebisar från sina föräldrar. Tack vare författarna (Karin Pettersson och Sissel Saltvedt för SFOG, och Lars Navér och Erik Normann för Svenska neonatalföreningen) finns det nu nationella riktlinjer som säger bland annat att

  • Om mamman har testat positivt för SARS-CoV-2 och alltså är smittad, men bebisen verkar frisk vid födsel (och inte verkar behöva upplivning eller neonatalvård), och om mamman förväntas kunna ta hand om sitt barn under hela vårdtiden på BB, ska föräldrarna få välja mellan antingen samvård eller separation.
    Samvård innebär att ni har ett enkelrum; noggranna hygienrutiner vid skötsel och amning för att hindra smitta till barnet. Undersökning av barnläkare och hemgång från sjukhuset sker enligt normala rutiner. Tidig hemgång är ok.
    Separation innebär att bebisen vårdas i enkelrum av frisk partner eller annan person som föräldrarna utser. Barnet kan få mammans bröstmjölk – noggrann hygien vid urpumpning av bröstmjölk. Undersökning av barnläkare och hemgång från sjukhuset sker enligt normala rutiner. Tidig hemgång är ok.
  • Detsamma gäller om mamman har luftvägssymtom och det finns stark misstanke om covid-19, men testsvaret inte har kommit ännu, det vill säga att det är oklart om hon är smittad.
  • Om mamman har luftvägssymtom men har testat negativt, det vill säga är inte smittad, får bebisen vara med sin mamma.

Men som sagt, läs hela dokumentet själv. Det finns många fler alternativ.

Märta Cullhed Engblom, barnmorska, doula och skribent, har en bra bloggpost om de nya riktlinjerna. Hela Föda med stöd är väldigt bra!

 

Trots rekommendationerna från SFOG kommer det nog ändå inte att vara likadant på alla svenska BB förrän om ganska länge (om någonsin). Men du kan i alla fall höra dig för, i förväg kanske, hur din klinik förhåller sig till de här rekommendationerna.

Här kan du läsa om hur några regioner och kliniker resonerar:

Vi försöker fylla på med fler regioner och kliniker när vi vet mer (skriv i kommentarerna om du vet hur det ligger till med din klinik!).

I den svenska gravid-appen One Million Babies, framtagen av barnmorskor, läkare och forskare, med stöd av bland annat KI och Vinnova, kan du läsa om hur coronaviruset verkar vid graviditet, och en del om hur sjukvården tänker kring covid-19 och förlossning. En del av innehållet finns också på deras hemsida. Där står det bland annat om vad som gäller för den andra föräldern/partnern vid förlossning på sjukhus:

Partner/anhörig – under förlossningen
Om du som är partner/anhörig känner dig förkyld så tillåts du inte följa med till förlossningen. Det är för att skydda andra från att bli smittade. Det är bra att ni planerar vilken person i er närhet som kan följa med kvinnan in till förlossningen om partner/anhörig blir sjuk.
Den person som följer med kvinnan till förlossningen ska vara beredd på att stanna inne på förlossningsrummet hela tiden. Det innebär att ni måste ta med er det ni behöver eftersom ingen tillåts att lämna rummet.

Partner/anhörig – efter förlossningen
Vissa sjukhus tillåter ingen partner/anhörig att vara kvar på sjukhuset efter förlossningen (för att minska risken för smittspridning).

 

INFPREG Kunskapscentrum för infektioner under graviditet finns länkar och artiklar med senaste informationen om coronavirusinfektion covid-19. INFPREG är ett stort antal experter inom olika medicinska specialiteter från hela Sverige som informerar allmänheten och hälso- och sjukvården.

 

Internationellt – som jämförelse

Här har vi länkar till forskning, som kan påverka även svenska förhållanden, till riktlinjer för andra länders förlossningsvård (de gäller såklart inte här) och till andra internationella källor. Kom ihåg att kolla datum på informationen!

De brittiska riktlinjerna, utfärdade av Royal College of Obstetricians and Gynaecologists, Royal College of Midwives och Royal College of Paediatrics and Child Health, med stöd av Royal College of Anaesthetists, Obstetric Anaesthetists’ Association, Public Health England och Health Protection Scotland.
I deras Q&A (uppdaterad den 20 mars 2020) finns frågor sorterade under olika rubriker, beroende på om den födande har konstaterad smitta eller ej. Av intresse är bland annat svaren på följande frågor:

Q. Will my childbirth choices be affected by the coronavirus pandemic?
Q. Will I be able to have my birth partner with me during labour and birth?
Q. Will being in self-isolation for suspected or confirmed coronavirus affect where I give birth?
Q. What happens if I go into labour during my self-isolation period?
Q. Will I be able to stay with my baby/give skin-to-skin if I have suspected or confirmed coronavirus?
Q. Will I be able to breastfeed my baby if I have suspected or confirmed coronavirus?

 

Cochrane-institutet är ett av världens mest ansedda forskningsinstitut och -bibliotek. Deras avdelning för gynekologi och fertilitet har sammanställt resurser på sidan ”COVID-19 (coronavirus disease) – Fertility and Pregnancy

Amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention) som är en del av den amerikanska folkhälsomyndigheten, har ganska lite information .

(klicka på bilden för större)

Amerikanska National Perinatal Association har desto mer!

Mother to Baby är en amerikansk källa för medicinsk forskning om graviditet. Här är deras info om covid-19. och en podcast på ämnet.

Positive Birth Movement är en global sammanslutning av förlossningsförberedande resurser, startad 2012 av Milli Hill.
Här är deras länksamling rörande covid-19 och graviditet, 16 mars 2020

PBM: resurser online och i UK
Facebookgruppen Positive Birth Under COVID-19

Hannah Dahlen är en välkänd professor, forskare och barnmorska i Australien. Hon och en annan professor har publicerat artikeln ”Coronavirus while pregnant or giving birth: here’s what you need to know”, 16 mars 2020

Sammanfattning gjord av kanadensiska forskare om publicerad forskning hitintills om graviditet och Covid-19, 17 mars 2020

 

Fler artiklar

A new study for COVID-19 in pregnancy has begun (Oxford University)

Frågor och svar om covid-19 och gravida, Wall Street Journal (17 mars 2020)

Artikel i Huffington Post om Covid-19 och graviditet och nyfödda, 5 mars 2020

Riktlinjer om Covid-19 och graviditet från Science Alert, 13 mars 2020

Artikel i South China Post om att barn inte tycks drabbas så hårt av covid-19, 14 mars 2020

Ännu opublicerad (?) amerikansk forskningsartikel om vad obstetriker bör veta om Covid-19 och gravida, pdf-format, 18 februari 2020

Genus och covid-19-smitta, artikel i The Lancet, 6 mars 2020

 

Du som funderar på att föda hemma

Just nu är det många som tänker på att föda hemma, för att minska risken att bli smittade, och för att få öka chansen att få ha sin partner och kanske en doula hos sig, förutom att få ha barnmorskorna i närheten hela tiden. Eftersom hemfödsel inte är ett godkänt vårdval, inte ens i Stockholm sedan förra året, är det något de blivande föräldrarna måste betala för själva, och det finns inte heller ens i närheten av så många barnmorskor som det skulle behövas.

Vi på Föda lugnt rekommenderar inte att någon föder hemma oassisterat under corona-epidemin. Om du eller din partner blir sjuk under födselarbetet kan det bli väldigt problematiskt. Det kan också bli svårt att få tag på ambulans, om behovet skulle uppstå.

I facebookgruppen Hemfödsel i Skandinavien kan du prata med andra som tänker på att föda hemma. Även i gruppen Sen avnavling diskuteras ofta hemförlossning.

Föda hemma är en guide till att föda hemma. Stora delar av informationen är dock från 2005, och är under (lååångsam) uppdatering. Dock är kontaktlistan till landets hembarnmorskor aktuell, och finns även på Födelsehuset.

Hembarnmorskan Agneta Bergenheim har skrivit ett öppet brev till Socialstyrelsen och Barnmorskeförbundet (DN).

Hembarnmorskorna i New York har skrivit ett öppet brev till stadens födande och förlossningsvården om covid-19 och det ökade intresset för att föda hemma, New York Homebirth Collective (18 mars 2020)

 

Det var allt för nu – vi uppdaterar och återkommer när vi kan!

 

Tidigare på Föda lugnt om födsel i coronatider

Publicerad 3 kommentarer

Öppet brev till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen: På vilka grunder ska nyfödda tas från sina föräldrar?

Uppdatering: nya nationella riktlinjer! Nyfödda ska inte separeras från föräldrarna, även om mamman misstänks vara smittad.
Läs de nya riktlinjerna här.
Barnmorskan Märta Cullhed Engblom på Föda med stöd analyserar beslutet här (Föda med stöd/Instagram).

Idag är det många blivande föräldrar som oroar sig extra mycket för förlossningen på grund av covid-19. Risken att bli smittad på sjukhuset verkar hög, när så många sjuka befinner sig där och personal ofrånkomligt blir smittad. Oron stegras då vissa sjukhus planerar att separera nyfödda från sina föräldrar vid misstanke om covid-19 hos mamman. Det är oklart om detta kommer att ses som en tvingande smittskyddsåtgärd, eller en så kallad vårdrekommendation.

För att undvika ryktesspridning, onödig oro, samt att föräldrar tar risker som att försöka undvika kontakt med vården vid födseln ber vi därför Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att svara på följande frågor snarast:

1. Vilka riktlinjer kommer att gälla? Kommer de att vara nationella, så att det är lika på alla sjukhus i landet? Kommer föräldrarnas samtycke att krävas för separation, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen?

2. Vilken evidens ligger till grund för att separera förälder och barn vid misstänkt och vid bekräftad smitta? Det görs ju till exempel inte vid misstanke om RS-virus, som vi vet kan döda nyfödda. WHO rekommenderar starkt fortsatt amning vid misstänkt eller konstaterad covid-19 hos mamman, Sverige behöver motivera tydligt varför man frångår detta. Forskning visar att separationer av detta slag innebär risk för bristande anknytning och postpartumdepression hos mamman, samt problem att amma eller ofrivilligt avbruten amning. Om det händer, kommer familjen att få hjälp ur detta? Hur? Och på vilket sätt vägs hälsoriskerna i att genom separation äventyra etableringen av den infektionsskyddande amningen in?

3. Hur skall separationerna genomföras i praktiken? Vem ska ta hand om det nyfödda barnet? Vem ska mata det? Var ska barnet tas om hand? Hur länge? Hur ska den nyfödda skyddas mot smitta? Har övriga vårdinstanser samt kommuner, socialtjänst och andra vidtalats för att säkerställa att de tar sitt ansvar om förlossningsvården inleder en separation som sedan måste vidmakthållas över en tid?

Vi är i likhet med många blivande föräldrar djupt oroade att svenska myndigheter och klinikchefer ska fatta ogrundade beslut om separation. Det finns knappt något som talar för att det ska rädda barns eller föräldrars liv, men mycket forskning som visar på vilka livslånga trauman för en familj som en tidig separation kan medföra.

Många föräldrar kommer att ha mycket svårt att säga nej, även om det är deras lagliga rätt, om informationen antyder att de riskerar sitt barns hälsa.

Många barnmorskor, förlossningsläkare och barnläkare kommer dessutom att få samvetsproblem inför en separation. Vi uppfattar det inte i detta ansträngda läge som rimligt att på skakiga grunder pressa denna livsnödvändiga personal ytterligare.

Vi anser att det bästa och säkraste alternativet, vid misstänkt eller konstaterad covid-19 hos förälder och/eller barn vid förlossning på sjukhus, är att familjen vårdas isolerat ihop, så kallad kohortvård. Vi föreslår att kohort-vård bör införas som riktlinje på landets förlossningskliniker relaterat till covid-19.

Undertecknare: Föda lugnt, Födelsehuset och Amningshjälpen, för de föräldrar, doulor, barnmorskor och barnläkare som ingår i våra nätverk, samt Karin Christensson, spetspatient inom mödra-, förlossnings- och eftervård

1. https://www.who.int/publications-detail/clinical-management-of-severe-acute-respiratory-infection-when-novel-coronavirus-(ncov)-infection-is-suspected

2. http://www.nationalperinatal.org/COVID-19

3. https://www.unfpa.org/press/unfpa-statement-novel-coronavirus-covid-19-and-pregnancy

 

Foto: Amy Bundy/Flickr