Doulan och du

Allt fler vill ha med en doula när de föder barn. Men vad gör en doula – och vad får en doula inte göra? Vi beskriver doulans uppdrag, tipsar om hur du hittar en doula som passar dig och tar upp några av utmaningarna som doularollen står inför.

Under större delen av mänsklighetens historia, och fortfarande i vissa kulturer, har födande kvinnor fått stöd av andra kvinnor. ”Doula” är ett relativt nytt begrepp i Sverige men är ett gammalt grekiskt ord som betyder ”omvårdande kvinna”. Den så kallade ”doulaeffekten” är beforskad och visar att en doulas närvaro gör födseln lugnare och säkrare, och föräldraskapet lättare (läs mer här).

Det handlar alltså om hur betydelsefullt det är för den som föder att få ett tryggt och kontinuerligt stöd under födseln. På vissa sjukhus kan vårdpersonalen erbjuda detta stöd, men inte alltid. Det kan bero på vilken tid på dygnet du kommer in, hur många födande kvinnor det redan är på avdelningen och hur många som jobbar där. Här kommer doulan in, med sin kompetens och sitt fokus på att stöda dig och din eventuella partner.

Än så länge arbetar doulor i Sverige privat och är inte integrerade i förlossningsvården. Däremot är de ofta varmt välkomna av personalen på förlossningsavdelningarna runt om i landet. Barnmorskan Liisa Svensson menar att doulor inte hotar barnmorskornas roll utan att det tvärtom kan vara värdefullt att ha en doula närvarande i förlossningsrummet.

Vad gör en doula?

Doulans roll är att stödja den födande, skydda födselprocessen från onödiga störningar och vara den födandes röst och förespråkare i födelserummet. Att föda barn är ett fysiskt och emotionellt krävande arbete som en behöver få vara så ostörd som möjligt i.

Under graviditeten hjälper doulan de blivande föräldrarna att förbereda sig mentalt, och kan ge råd om vilken information som kan behövas inför att skriva så kallat förlossningsbrev.

Under födseln får de hjälp av doulan att slappna av. Doulan kan massera, föreslå olika rörelser eller ställningar för att underlätta värkarbetet. Att ha med en doula ger också partnern möjlighet att vara helt och fullt närvarande utan att behöva hålla koll och veta vad som bör göras och när.

En doula kan komma hem till dig innan förlossningen för att prata om rädslor, förväntningar och önskemål, vara med under hela förlossningen – från och med någon gång när värkarna börjar fram till att moderkakan kommit ut – och ha ett avslutande samtal när du är redo att prata om hur förlossningen upplevts. Ett samtal som kanske är lättare att ha just för att doulan inte jobbar på sjukhuset. Många doulor är också utbildade i amning och kan ge amningsstöd.

För kvinnor vars första språk inte är svenska kan det vara fantastiskt att ha en doula som talar deras språk. Födelsehusets Doula & kulturtolk ger stöd åt kvinnor som inte är svensktalande under graviditet och förlossning. Att föda barn i ett nytt land där man inte talar språket kan upplevas som otryggt och skrämmande, och det finns studier som visar att detta kan ge ett sämre förlossningsutfall. Doula & kulturtolk bidrar till att överbrygga språkliga och kulturella svårigheter vid barnafödande, och ge möjligheter till en jämlik vård.

Vad får en doula inte göra?

Doulan är aldrig medicinskt ansvarig och ska inte förväxlas med en barnmorska (även om det finns doulor som också är utbildade barnmorskor).

”Om förlossningsupplevelsen blir positiv eller ej beror inte så mycket på var man föder, hur lång tid förlossningen tar eller hur mycket smärtlindring man använder. Det beror istället på vilket stöd man får, om man upplever att man blir sedd och respekterad och hur trygg man känner sig i förlossningssituationen.”

Födelsehuset

Hur hittar du en doula som passar dig?

Det kan vara klokt att börja intervjua möjliga doulor i fjärde eller femte graviditetsmånaden så att du har tid att intervjua flera för att hitta den som passar dig bäst, och så att ni hinner mötas och prata ordentligt om hur du vill ha det innan födseln. Många gör det ännu tidigare, redan före vecka 12.

Doulan bör känna till vilka av sjukhusets rutiner du känner dig bekväm med och om du vill erbjudas dem, eller om du vill avstå från allt som inte är livsviktigt. Din doula kan inte gå så långt som att tacka nej till olika ingrepp å dina vägnar (som rutinmässigt CTG, skalpelektrod, rutinmässig/icke-optimal avnavling och andra onödiga interventioner), eftersom det är du, inte doulan, som skyddas av patientlagen och därmed har rätt att avsäga dig vård. Däremot kan hen hänvisa till födelsebrevet, eller uppmuntra till att du får en stund i fred att fundera innan du bestämmer dig. Typ ”jaha, pratar ni kring värkstimulerande nu? Föräldrarna har skrivit i brevet att de inte önskar det i första hand, så kan de få en stund att diskutera det i enrum?” eller ”Kan vi få en stund och prova andra alternativ som aktiv baby, rörelse eller liknande?”

Doulan är helt enkelt ditt stöd i att få den födsel du vill ha. Hen blir din advokat på förlossningsavdelningen, och kan öka chanserna att ditt förlossningsbrev blir läst och bekräftat.

Personkemin är särskilt viktig när du föder barn så det är nödvändigt att du känner dig helt trygg, sedd och hörd av personen du väljer till doula. Ibland kan du behöva intervjua flera olika doulor tills du hittar den som är rätt för dig. En bra doula ska vara som en spegel som reflekterar hur du vill ha det när du föder barn—inte någon som uttrycker sina egna åsikter, bearbetar sina egna problem eller har en egen agenda. Se våra förslag på frågor till doulan här!

Organisationen för doulor i Sverige, ODIS, är en ideell förening som certifierar doulor i landet. På deras hemsida kan du hitta doulor i ditt område och hur mycket det kan kosta att anlita en. Värt att notera är att du kan använda ditt friskvårdsbidrag för att bekosta en doula.

Doulan finns där för att ge emotionellt och fysiskt stöd till den födande. Foto: Cayenne Ekjordh

Doulans utmaningar

För sjukhuset kan doulan vara ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan doulan ibland stå i vägen för de sjukhusrutiner som upprättats för att patientflödet genom förlossningsavdelningen ska vara optimalt. Exempelvis kanske den födande är påläst om de negativa konsekvenserna av rutinmässig igångsättning med stor risk för påföljande epidural och den interventionskaskad och förlossningsskador det kan ge upphov till. En doula som försöker skydda den födande från sådana rutinåtgärder kan hamna i konflikt med sjukhuspersonalen.

Å andra sidan är doulan någon som kan vara med kvinnan inne på rummet när vården inte har resurser för detta. Att doulans arbetskraft är gratis – för sjukhuset – är attraktivt för många vårdchefer som är tvungna att hålla politiskt motiverade budgetar och därför skär ner på personal.

Vi ser en risk för att doularollen standardiseras till en form som passar in i befintliga vårdstrukturer. Doulor kan komma att bekostas av och införlivas i sjukhuset, med patientsäkerheten som argument. Det är förstås en fördel för de blivande föräldrarna att doulan blir landstingsfinansierad. Många doulor kanske också skulle uppskatta att få garanterad inkomst genom direkt samarbete med sjukhuset.

Men forskningen om ”doulaeffekten” är byggd på att doulan är fristående från vården. Vad händer om doulan är anställd av regionen? Var vilar doulans lojalitet då?

Föda lugnts uppmaning till doulor!

Vi på Föda lugnt anser att en patientsäkerhet som inte bygger på den födandes upplevelse av att föda barn, och inte heller på vad forskningen säger om förlossningsvåld eller skadefrekvensen av rutinmässiga interventioner, inte är värd namnet.
Vi förordar därför att aktiva doulor tar ansvar för att sätta sig in i de strukturella problem som ligger bakom förlossningsvården utformning, så att de verkligen kan vara kvinnans förespråkare i en miljö som inte är evidensbaserad.

Tack till Lisel Bello Naeslund, Födelsehuset, för faktagranskning

Läs mer:

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Till toppen