Publicerad 1 kommentar

Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!

Följande text har skickats som brev till socialminister Lena Hallengren, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SFOG, Vårdförbundet, Barnmorskeförbundet och ett antal regioner. Den finns också som debattartikel i Aftonbladet: Ett katastrofalt svek mot blivande mammor

I Sverige finns inga nationella riktlinjer för gravidas rätt till stöd och bra smärtlindring under förlossning. Under coronaepidemin blir det tydligare för varje dag som går vilket lidande detta åsamkar landets kvinnor.

Under måndagen kom beskedet att allt fler kvinnor med beviljade planerade snitt i region Stockholm kommer att tvingas föda vaginalt. Uppgifterna dementerades senare under dagen i ett pressmeddelande från Danderyds sjukhus. Våra källor inom såväl patientgruppen som vårdpersonal står dock fast vid sina uppgifter om inställda planerade snitt.

Vi har de senaste dagarna fått information om att vissa så kallade Auroramottagningar, där kvinnor med stark förlossningsrädsla kan få stöd och hjälp, har tvingats meddela sina gravida att det kejsarsnitt de blivit lovade inte kommer att bli av – ibland med väldigt kort varsel.

Detta kan vara helt katastrofalt för den blivande mamman. Hon kan ha blivit beviljad ett kejsarsnitt på grund av tidigare traumatiska förlossningar, tidigare sexuella övergrepp eller incest.

Det kan ha tagit henne många år att våga bli gravid, hon kan ha gått i Aurorasamtal och till slut känt sig tillräckligt trygg i vetskapen om att hon kommer att få ett kejsarsnitt.

Sveket kan kännas som ett fritt fall och skapa panik och långvarigt trauma.

Vi förstår att sjukvården känner sig tvingad till orimliga prioriteringar. En stor del av icke livsviktiga operationer ställs in när personal och resurser behövs för att vårda svårt sjuka eller döende patienter. Vi vill inte ställa olika lidanden mot varandra.

Men varför ska vissa gravida inte få göra sitt elektiva snitt bara för att de bor i fel upptagningsområde?

I Östersund, i hela Jönköpings region och i Västmanland görs fortfarande (i skrivande stund) snitt av så kallade ”humanitära skäl”. I Örebro görs de utlovade snitten, och mamman får instruktioner om att isolera sig två veckor innan operationen.

På Skellefteå lasarett får de med utlovade snitt åka till en annan klinik inom regionen och opereras där. Medan mammor i Falun får veta att det kommer att bli en vaginal förlossning, eventuellt med igångsättning, trots utlovat snitt.

Sverige måste se till att förlossningsvården är jämlik över länsgränserna och tillsätta nationella riktlinjer omgående, så att gravida behandlas lika oavsett var de bor eller vilken vårdgivare de har. Redan innan pandemin slog till skilde sig förlossningsvården åt regionalt på för Sveriges kvinnor oacceptabla sätt, exempelvis gällande vårdplatser, barnmorskor och eftervård.

Tills dess att nationella riktlinjer är tillsatta kräver vi att den som blir nekad sitt utlovade snitt får opereras på en annan klinik, där kejsarsnitt av humanitära skäl fortfarande kan prioriteras.

Signerat,

Nätverket Föda lugnt
Brukarorganisationen Födelsehuset
Karin Christensson, spetspatient inom mödra-, förlossnings- och eftervård
Lisa Bjurwald, journalist och författare till BB-krisen. Sveket vid livets början (Volante)
Patientföreningen BB-marschen Region Jönköping

Publicerad Lämna en kommentar

Pandemi-planera – råd inför att föda på sjukhus i covidtider

Kommer din förlossning att påverkas av pandemin? Kanske, kanske inte. Bra att vara förberedd dock, så här kommer några tips från proffsen!

Till att börja med vill vi säga att det säkert kommer att gå bra och bli fint! Den här insta-serien om ett par som födde på Östra Sjukhuset i Göteborg för en vecka sen är en uppmuntran och inspiration.

Men preppa är alltid bra!

1) Ha en plan A, en plan B och sen en plan C. Var förberedd på lugn och på kaos. Tänk igenom hur du bäst kan hantera situationer där det inte blir som du hade hoppats. Se framför dig hur du själv är lugn, och hur du får det stöd du behöver. Se framför dig hur du kommer hem med din fina lilla bebis och hur bra och lugnt det kommer att bli. (Lugnt kanske det sällan är, första tiden med bebis, men det skadar inte att visualisera!)

2) Partner? Har du en medförälder eller annan nära person som ska vara med? Förbered er på att det kanske inte blir så. Olika kliniker har olika regler för smittskydd, ring och fråga (se punkt 4!) Om partnern får vara med: se till att hen håller sig frisk och borta från smitta så långt det bara går. Om kliniken säger nej, eller i det fall din partner blir sjuk precis när du ska föda: planera för att hen är med på video istället.

Märta på Föda med stöd skriver fint: ”Närhet behöver inte vara fysisk närhet. Närhet kan vara ord, småprat, skratt, tystnad och gråt på Facetime. Din partner kommer med största sannolikhet att kunna vara närvarande under hela förlossningen – på ett eller annat sätt.”

3) Skriv ett förlossningsbrev. Det kan tyckas onödigt i dessa tider när smittskyddet går utanpå så mycket annat, men dels är det olika från klinik till klinik hur man prioriterar, och från barnmorska till barnmorska hur mycket roll brevet får spela. Så skriv! Om inte annat hjälper det dig/er att tänka igenom hur du/ni vill ha det.

Du kan också använda brevet för att beskriva för din eventuella doula/stödperson vad du tror att du kommer att ha för behov av stöd. ”Kanske vet du hur du reagerar på smärta, hur du vill bli berörd för att bli lugnad och känna trygghet, hur du vill bli bemött samt vad du har för önskemål avseende medicinsk smärtlindring” skriver Födelsehuset på sin hemsida.

4) Ring förlossningen, ställ frågor! Kolla först på hemsidan, om det finns en, och tänk på att den kanske uppdateras från dag till dag. Får du inte svar på alla dina frågor, ring! Du får fråga så mycket du vill, personalen hjälper dig gärna, och ju mer du vet, desto lugnare och mer beredd kan du vara när du kommer in. Du kanske vill fråga hur intagningen kommer att gå till? Om du kommer att testas för covid, och hur det går till? Kommer din partner att testas? Din doula, om du har en? Kommer personalen att ha skyddsutrustning även om du inte har konstaterad covid? Kommer du att ha personal på rummet hela tiden? Hur är tillgången till smärtlindring? Finns det badkar, och om svaret är ja, hur länge får du stanna i vattnet? Finns det wifi? Ska jag ha med nåt särskilt?

Franka Cadée, ordförande för ICM (International Confederation of Midwives) säger i en artikel för Unicef att du självklart kan ställa frågor som ”riskerar jag att smittas med covid-19 hos er?”, ”har det varit någon där med konstaterad smitta?”, ”hur separerar ni smittade från inte smittade?”, ”har personalen skyddsutrustning?”. Andra tänkbara frågor: Får min partner vara med? Om nej, varför inte? Kommer jag att få ha kvar min bebis hos mig hela tiden? Om nej, varför inte? Är det mer eller mindre troligt att jag får kejsarsnitt nu, på grund av smittan? Varför?

5) Doula Anlita en doula! Även om det kanske är osäkert nu om du får ha med en doula på sjukhuset. Hör med henne om hon, som plan B, kan ge stöd via telefon, eller annars hur sent du kan avboka –sjukhusets regler kan ju ändras. Doulan är ett stöd både före, under och efter födseln. ”Hon har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande och hennes närmaste. Doulans mål är att bidra till en förlossningsupplevelse som föräldrarna kan minnas med glädje”, skriver Födelsehuset. Du hittar utbildade doulor på Födelsehusets hemsida samt på doula.nu.

Doula | Foto: Jefferson Rudy/Agência Senado @Flickr

Barnmorskan Sepideh Ghasemi som driver Akut barnmorskestöd underströk i ett webinar hos Own Your Birth hur viktigt det är att inte avboka doulan i det här läget. ”Behovet av doula är större än någonsin just nu, för att man måste förbereda sig bättre och kanske måste åka hem tidigare. Även om hon kanske inte kan vara med under hela födseln finns det så mycket som doulor kan göra före och efter”.

6) Ha reserv-stödpersoner ”Om din partner skulle vara sjuk när det är dags att åka in till förlossningsavdelning, vem eller vilka kan du tänka dig ha med under förlossningen? Gör gärna en lista med 1–3 personer att välja mellan som du tror och känner skulle kunna ge dig det stöd du behöver” skriver Födelsehuset. ”Hör med dina back-up stödpersoner om de vill och har möjlighet att stötta dig under förlossningen vid behov. Hör med dem om det är vissa dagar eller tider de inte kan, så att ni täcker in så mycket tid som möjligt.”

7) Ha en teknikplan. Om du/ni planerar att partner, doula, annan stödperson eller familjen ska kunna vara med på video eller telefon när det behövs är det klokt att ha en teknikplan. Trist om det inte funkar för att det saknas en sladd eller för att du inte kommer ihåg en url i stundens hetta! Tänk igenom vad ni ska använda av Zoom, Facetime etc, eller bara telefonen. Göra gärna ett test så ni vet att det funkar, gärna många tester så att ni kan göra det utan att bli distraherade. Spara viktiga bokmärken i en mapp. Se till att packa fungerande hörlurar, handsfree, stativ, laddare eller vad du tror att du behöver!

8) Utbilda dig/er. Du kanske redan vet allt du behöver veta om hur en födsel går till och vad du behöver för att få en så lugn och fin upplevelse som möjligt. Annars är det här den perfekta tiden att läsa böcker, delta i kurser online och se filmer! (Vi jobbar just nu på en tips-lista 💚)

9) Barnvakt? Har du större barn så är det bra att ha en plan A, B och C även för vem som ska passa dem tills du är hemma igen.

10) Tänk igenom dina alternativ för smärtlindring. Även i vanliga fall kan det hända att man får vänta på epidural och kejsarsnitt. Men nu finns det en ökad risk för det, av väldigt goda skäl. Om sjukhuset går in i ett katastrofläge där platserna är helt slut kommer narkospersonalen (som är de som ger epidural och som söver vid snitt) inte att ha tid. Därför är det väldigt bra att läsa på om, och försöka hitta, alternativa smärtlindringsmetoder.

”Ett gott stöd är jätteviktigt” säger Sepideh Ghasemi. ”En partner eller doula eller stödperson som kan ge hjälp och stöd att hantera värkarna hemma. Lär er i god tid hur det funkar med icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Hur god lindring man kan få av värme och av vatten som är väldigt avslappnande och sänker adrenalinnivån.”

Det skiljer sig från klinik till klinik vilken tillgång man har till epidural och hur man satsar på alternativ. Ring och fråga! Vissa framåttänkande sjukhus, som BB Södertälje, utbildar alla barnmorskor i akupunktur, TENS och Aktiv/Spinning Baby. Läkarna och barnmorskorna har fått en uppdatering i att lägga PCB (paracervikalblockad). De erbjuder bad som smärtlindring, och vattenfödsel till födande som inte har konstaterad covid-19. Alla födande, oavsett om de har covid eller ej, får andas lustgas om de vill.

11) Stanna hemma tills du är i aktiv fas. De två sista faserna av födselarbetet är latensfasen (läs om den på Föda med stöd) och den aktiva fasen. ”Om ni känner er trygga med att vara hemma under latensfasen, utnyttja den tiden väl och så länge det känns lugnt och tryggt samt om din partner/stödperson är frisk nog att finnas där som stöd” skriver Födelsehuset.

Det är en fördel att vänta med att åka till sjukhuset tills man är i aktiv fas, säger Sepideh Ghasemi. ”När man fortfarande är i latensfas är det risk att värkarbetet ska stanna av eftersom man får adrenalinpåslag av förflyttningen, och oxytocinfrisättningen minskar. När man har kommit igång ordentligt i aktiv fas är man mindre känslig för förflyttningen.”

Men hur vet du säkert att du är i aktiv fas? ”Det kan vara svårt när det är första barnet” säger Sepideh Ghasemi. ”Om man har fött flera barn vet man ofta hur det kändes sist när livmodermunnen var öppen si eller så mycket. Första gången kan det vara svårt att veta och då hjälper det att prata med en barnmorska. Förlossningen har öppet dygnet runt och kan telefonvägleda. Man kan få mycket stöd på avstånd, både var man är i förloppet och vad man kan göra i det skedet, så att man kan fortsätta att vara hemma och känna sig trygg i det.”

”Självklart ska man inte stanna hemma länge och vara otrygg och vara rädd” fortsätter hon. ”Det ska vara hanterbart. Men man kan ringa till förlossningen en gång i timmen och få råd.”

Märta på Föda med stöd skriver: ”Doulan kan vara den som guidar och stöttar er båda under latensfasen i hemmet, så att ni kanske kan dra ut lite på den tiden som ni stannar hemma. Helt enkelt för att ni då har så mycket trygghet och stöd runt er”.

Sammanfattningsvis är råden från de sakkunniga att det är bättre att stanna hemma – så länge det känns lugnt – och ringa till BB en gång i timmen, än att åka in till sjukhuset och vara där i flera timmar innan den aktiva fasen sätter igång. Om du är på sjukhus i flera timmar och det inte händer någonting eller stannar av finns det risk att personalen vill göra interventioner, som att ta hål på hinnorna eller ge värkstimulerande dropp. Och när man gör det ökar smärtsamheten i värkarna, och därmed behovet av epidural, vilket kan leda till onödiga komplikationer och skador.

12) Var beredd på tidig hemgång. En del kliniker vill att man åker hem sex timmar efter födseln, om allt har gått bra och familjen mår bra. ”Vissa blir förskräckta och undrar hur de ska klara sig hemma, men de allra flesta förstår att det är för deras skull” säger Sepideh Ghasemi. ”Hemmet är det ställe där det är minst risk att bli smittad. Föräldrarna har ofta varit kloka och självisolerat sig under graviditeten, medan personalen möter sjuka varje dag, så risken att bli smittad i sjukhusmiljö och av personalen är mycket större.”

Sepidehs råd är att ni planerar och tänker igenom den första tiden hemma. ”Se till att du har stöd från andra erfarna kvinnor som har ammat och som kan stötta dig under nyföddhetsperioden! kanske din syster, en kollega, vem som helst som du känner dig trygg med och som du har pratat med innan.”

”Du kan ringa till BB dygnet runt första veckan och ställa frågor. Man har också ökat möjligheten till återbesök, så att det finns fler återbesökstider just nu på BB eftersom det är fler som åker hem tidigt” säger Sepideh Ghasemi.

Publicerad 1 kommentar

Brev till SFOG: Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin

Här är ett brev vi skickat till SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) idag:

Vad finns det för skyddsnät när gravida inte får ha med sin partner eller doula, när det kanske inte finns tillgång till epidural eller lustgas, när vårdpersonal kan smitta och det inte ens finns möjlighet att föda hemma?

Varje födsel har rätt att vara lugn, trygg och säker. I en redan belastad förlossningsvård blir det ibland mer kaotiskt. Men de som föder nu kan tvingas vara ensamma på rummet med väldigt lite kontakt med barnmorskan, utan medicinsk smärtlindring och med risk att de själva eller deras nyfödda bebis blir smittade av personal.

Självklart är det en nödsituation nu och smittskyddet måste gå före en massa andra saker. Men vi ser att problemet också ligger i att förlossningsvården sedan 70-talet har tappat kunskapen om hur man ger smärtlindring utan epidural, hur man bibehåller flödet av oxytocin. Man har också försökt slimma vården så att barnmorskor får allt mindre kontakt med de födande och allt mer stress i jobbet, vilket gör att allt färre vill jobba som förlossningsbarnmorska. Så nu har vi en förlossningsvård som helt förlitar sig på att kunna ge epidural. Men under pandemin kan det bli ett stort problem eftersom anestesiologerna, narkosläkarna, behövs hos de covid-19-sjuka på intensiven. Om de inte kan eller vill prioritera de födande kan det bli både kaotiskt och onödigt smärtsamt att föda.

Vi hör stark oro från många blivande föräldrar. De undrar hur hur deras förlossning kommer bli, och känner sig också illa till mods över att behöva belasta vården onödigt mycket fast de själva känner sig helt friska. Därför har vi tagit fram förslag, önskemål och krav som i möjligaste mån kan öka chanserna för en frisk och trygg förlossning.

Sharon McCutcheon / Unsplash

Smärtlindring

Flera svenska förlossningskliniker har antingen slutat använda lustgas eller funderar på att sluta. Detta är helt i onödan. Dels finns det ingen ökad smittrisk med lustgas [1]. Dels finns det filter att sätta in i lustgasmaskerna (detta är redan infört på bland annat BB Södertälje).

Det kan bli svårt att få epidural, som vi har beskrivit ovan.

Alternativen paracervikalblockad och pudendusblockad, som båda ges med spruta inne i slidan, är inte alls lika effektiva, och dessutom är det väldigt få barnmorskor som kan lägga dessa eftersom de inte längre utbildas i det, så det kommer troligen inte att ske.

Troligen kommer ingen att få föda i vatten eller ens bada varmt under värkarbetet, eftersom det riskerar att öka smittspridningen.

Den enklaste, billigaste och säkraste formen av smärtlindring är naturligt oxytocin. Det är ett hormon som skickas från den födandes hjärna och ut i kroppen. Det får livmodern att pressa ut barnet och dämpar smärtimpulserna. Oxytocinet är dock känsligt för stress. Om den födande möts av förutsättningar som skapar rädsla, stress…” eller övergiven kommer oxytocinet inte ens att sätta igång. Det kan bli som att föda i krig. När det kroppsegna oxytocinet uteblir så uteblir värkarna, livmoderns arbete. Då måste den födande få värkstimulerande dropp med syntetiskt oxytocin (vilket redan 70 % av svenska förstföderskor får). Detta gör värkarna ännu mer smärtsamma och riskerar att ge barnet syrebrist. I vanliga fall ger då personalen epidural, men nu kommer det alltså kanske inte att ske. Så hur ska detta lösas?

Vi vill att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen, att den barnmorskan inte är stressad, är van att att ge kontinuerligt stöd och att få den födande att känna sig så lugn som möjligt.

Vi vill att vårdpersonalen absolut inte ger värkstimulerande dropp om förlossningen går långsamt, eftersom det riskerar att öka smärtan och ge barnet syrebrist. Låt förlossningen ta den tid den tar. Få den födande att känna sig så avslappnad som det är möjligt så att oxytocinet kan börja jobba.

Vi vill att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB. Detta minskar behovet av vårdpersonal på rummet och ökar tryggheten för den födande.

En barnmorska per födande/familj reducerar antalet kontakter under födande och eftervård vilket minskar smittspridningen. Det finns många fler barnmorskor att få tillbaka in i förlossningsvården som de lämnat just för att den är så stressad och inte ser till kvinnans bästa. Se till att de vill återvända!

 

Separata barnmorskeledda enheter

Om friska födande med okomplicerad graviditet kan få föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är uttänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin. Detta ökar dessutom chanserna att göra förlossningen till en lugnare upplevelse för föräldrarna, i enlighet med WHO:s riktlinjer [2]. Vi har i ett brev till socialministern [3] beskrivit hur exempelvis Nederländerna har infört förlossningsenheter i form av hotellrum; Kalifornien har satt upp mobila enheter utanför sjukhus.

Svenska Barnmorskeförbundet stödjer i sitt ställningstagande om vårdformer i samband med graviditet och barnafödande [4] en differentierad vård och utveckling av vårdformer med kontinuerligt stöd av barnmorska, såsom ovan nämnda exempel.
SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har däremot uttryckligen sagt att de inte vill ha barnmorskeledda enheter. De vetenskapliga grunderna för deras motstånd är dock oklara.

Vi vill att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får möjlighet att föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande.

 

Föda hemma

Sedan flera år vill allt fler blivande föräldrar föda hemma. De känner sig mer trygga hemma, med en erfaren barnmorska, än på sjukhus och känner att det är det säkraste och bästa alternativet för barnet som ska födas.

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet [5]. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande. Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare. Detta är ett kvinnoföraktande och föråldrat hanterande som går ut över föräldrarna, eftersom de får allt svårare att hitta en praktiserande hembarnmorska.

Nu i covid-19-tider har det skett en kraftig ökning av föräldrar som vill föda hemma för att undvika risken att tvingas föda ensam och att bli smittad i onödan. Det finns barnmorskor i alla län som kan svara upp mot det behovet, om de får nödvändiga läkemedel eller förskrivningsrätten. International Confederation of Midwives rekommenderar i sitt uttalande om covid-19 hemfödslar med barnmorskestöd under rådande pandemi [6].

Vi vill att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.

Vi vill att alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.

Vi vill att regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

/Nätverket Föda lugnt

Referenser
[1] RCOG Covid-19 pregnancy guidelines
[2] WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
[3] Föda lugnt: Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter
[4] Svenska Barnmorskeförbundet (2019): Policydokument Vårdformer
(5) Föda hemma: Forskning
(6) International Confederation of Midwives (ICM): 2020 ICM Official Statement and updates (pdf)

Publicerad Lämna en kommentar

Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter!

Nu har vi skickat det här brevet till socialminister Lena Hallengren.

Låt friska gravida få föda på särskilda enheter!

Vi i nätverket Föda lugnt är oroade över situationen för landets gravida under rådande pandemi. Friska födande och deras nyfödda riskerar att bli smittade på sjukhus, rutinerna blir tuffa av säkerhetsskäl och många är oroliga för att inte få ha med sig sin partner/stödperson under en förlossning som kan bli lång och svår. Somliga som från början inte planerat att föda hemma söker nu hembarnmorska. En del som redan hade bestämt sig för att föda hemma kommer att göra det även om de inte får tag på en barnmorska.

Om friska födande med okomplicerad graviditet får föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är tänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin.

Vi ser hur sjukvården går på knä, och tror att vårt förslag gynnar såväl vården som födande med okomplicerad graviditet samt de som hade planerat att föda hemma.

Befolkningen uppmanas att inte besöka sjukhusen om det inte är livsnödvändigt, men friska kvinnor ska ändå in på sjukhusen när de ska föda. Hur länge pandemin än pågår kommer kvinnor att bli gravida och föda barn, och de kommer att ha samma rätt till säker förlossningsvård och god omsorg som de alltid har i vanliga fall (1).

Det är mycket sannolikt att covid-19-smittan finns på sjukhus eftersom en okänd, möjligen stor procentandel av de smittade är symtomfria. Vi vet heller inte ännu när vårdpersonalen kan få tillgång till säker skyddsutrustning eller börja testa sig.

Sverige har ännu inte barnmorskeledda enheter som ett alternativ i den vanliga förlossningsvården, men i bland annat Storbritannien är det väl beforskat och beprövat. Forskningen visar tydligt att för kvinnor med okomplicerad graviditet är det säkrare att föda på en barnmorskeledd enhet eftersom det innebär färre ingrepp (2, 3). För de nyfödda är det lika säkert som på sjukhus. I Storbritanniens “NICE guidelines” (riktlinjer för förlossningsvården) står det att barnmorskeledda enheter är särskilt lämpade för födande med okomplicerad graviditet (4).

Vi föreslår att barnmorskeledda enheter införs som en akut åtgärd för att minska smittspridningen i förlossningsvården, och för att trygga de födandes upplevelse av förlossningen i enlighet med WHO:s riktlinjer (5).

Guardian: NHS urged to turn hotels into birth centres during crisis

Att föda på en barnmorskeledd enhet innebär i vårt förslag att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, så som Nederländerna har infört, och med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande, som Italien och Storbritannien nu gör.

Detta förslag har många fördelar:

• “Lågrisk”-gravida, deras partner och deras nyfödda barn får tillgång till god vård, samtidigt som sjukhusens förlossningsavdelningar avlastas och bättre kan ta hand om de gravida med ett större vårdbehov, samt smittade eller sjuka gravida.

• Obstetriska ingrepp som anstränger vårdens personal och resurser blir färre.

• Risken minskar att mammor, nyfödda, stödpersoner och barnmorskor smittas i barnmorskeledda enheter.

• “Pop-up”-enheter kan iordningställas snabbt och effektivt, nära akutsjukhusen men i separata byggnader eller (mobila) enheter, som man till exempel gjort i Nederländerna (6).

• Barnmorskornas kompetens mobiliseras och används ändamålsenligt: hembarnmorskor och ”caseload”-barnmorskor har omfattande kompetens som behövs i barnmorskeledda enheter. På samma sätt kan barnmorskor som återvänder till vården för att hjälpa pressade förlossningsavdelningar bidra lokalt i barnmorskeledda enheter samt för att ge stöd inom primärvården. Detta gäller även barnmorskestudenter och doulor.

• Social distansering bidrar till att bromsa upp effekterna av pandemin och ”platta ut kurvan”. Minskat antal kontakter under födande och eftervård minskar smittspridningen.

• Sjukvårdens resurser kan gå solidariskt dit där de behövs allra mest: till sjuka på sjukhus, till de människor och verksamheter som har de största behoven. Detta innebär räddade liv!

 

Med vänliga hälsningar,
Nätverket Föda lugnt

Interiör från en brittisk barnmorskeledd enhet

Bilaga: mer i detalj
• Vi tänker oss antingen enheter inrymda i till sjukhusen närliggande hotell eller liknande, samt mobila enheter (trailers, turnébussar, friggebodar på hjul, stora husvagnar och så vidare) med plats för två barnmorskor per födande, stödperson/partner och doula.
• Kravet för att få föda eller vistas i en mobil enhet är att vara smittfri.
• Frisk medförälder och/eller stödperson får vara med.
• Vi föreslår hemgång inom 24 timmar om inga komplikationer föreligger.
• Läkarkontroll kan ske via hembesök, eller att föräldrarna återvänder till den mobila enheten vid en överenskommen tid.
• Eftervård kan ges i hemmet eller i en ambulerande enhet.

Referenser
1) International Confederation of Midwives (ICM) 2020 ICM Official Statement
https://www.internationalmidwives.org/icm-news/women%E2%80%99s-rights-in-childbirth-must-be-upheld-during-the-coronavirus-pandemic.html
https://www.internationalmidwives.org/assets/files/news-files/2020/03/icm-statement_upholding-womens-rights-during-covid19-5e83ae2ebfe59.pdf

2) Scarf, V., Rossiter, C., Vedam, S., Dahlen, H.G., Ellwood, D., Forster, D., Foureur, M.J., McLachlan, H., Oats, J., Sibbritt, D., Thornton, C., Homer, CSE. (2018). ‘Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis’. Midwifery 62:240-255

3) Birthplace in England Collaborative Group (2011). ‘Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: The Birthplace in England national prospective cohort study’. BMJ, 343:(d7400)

4) National Institute for Health and Care Excellence (2014). Intrapartum care for healthy women and babies (Clinical guideline CG190). Available at www.nice.org.uk/guidance/cg190

5) WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-on-covid-19-pregnancy-childbirth-and-breastfeeding

6) KNOV – Midwifery in the Netherlands
https://www.knov.nl/samenwerken/tekstpagina/489-2/midwifery-in-thenetherlands/hoofdstuk/463/midwifery-in-the-netherlands/
https://www.knov.nl/vakkennis-en-wetenschap/tekstpagina/788-1/coronavirus/hoofdstuk/1357/coronavirus/
https://www.knov.nl/serve/file/knov.nl/knov_downloads/3396/file/20-03-24_Draaiboek_fase_2_eerste_lijn_vangt_voor_elkaar_op.pdf