Publicerad Lämna en kommentar

Fler kan föda hemma i Stockholm

Äntligen får forskningen styra utvecklingen mot fler hemfödslar i Sverige – men det finns många fallgropar på vägen. Ökad ojämlikhet i Sverige och ”sjukhusanpassade” hemfödslar är två av dem.

I augusti 2019 drogs hemförlossningsbidraget i Stockholm in efter mer än 30 år, av oklara skäl. Samtidigt har de hembarnmorskor som jobbar privat fått allt svårare att få tillgång till de läkemedel som Socialstyrelsen anser vara nödvändiga att ha med vid en förlossning. Att bidraget drogs in blev en alltför tung sten lagd på den tidigare bördan, och flera hembarnmorskor slutade ta uppdrag. Protesterna lät inte vänta på sig, och ganska snart beslöt Region Stockholm att försöka reparera skadan, genom att erbjuda samtliga sjukhus i Stockholmsregionen att åta sig ansvaret för hemförlossningar under vårdvalet.

Det tog dock ganska lång tid innan något sjukhus nappade på idén, men nu har BB Karolinska i Huddinge tagit på sig att erbjuda hemfödslar, inom ramarna för Karolinskas projekt ”Min Barnmorska”.  De gravida som har ingått i projektet har haft samma barnmorska genom graviditeten, förlossningen och eftervården (forskningen visar att detta hjälper den födande att känna sig trygg under förlossningen, och att förlossningsupplevelsen blir säkrare och mer positiv). De gravida som ingår i projektet och som uppfyller de kriterier som var en förutsättning för att få hemfödselbidraget kommer att kunna välja att föda hemma med ”sina egna” barnmorskor, helt avgiftsfritt eftersom det sker inom ramen för den regionala vården. Projektets barnmorskor får också tillgång till de läkemedel som behövs.

Vi är glada för de kvinnor som nu får möjlighet att få föda hemma genom detta nya avtal, men ser också risker: dels en ökad ojämlikhet då det endast gäller ett fåtal av alla födande kvinnor i Sverige, dels att hemfödslar kan tvingas att bli mer anpassade till sjukhusets rutiner.

***

Förlossningsvården är redan djupt ojämlik. Det finns ett behov av nationella riktlinjer, så att rutinerna blir desamma på alla förlossningskliniker i hela landet, och så att alternativen till att föda på sjukhus är lika för alla. Detta är inte kontroversiellt: enligt hälso- och sjukvårdslagen har kvinnor rätt att föda hemma, i hela landet. I flera andra västländer är hemförlossningar en välanvänd och säker vårdform som ingår i övrigt vårdutbud. Sverige har sedan länge stuckit ut i sitt ovetenskapliga motstånd mot hemfödsel.

Världshälsoorganisationen såväl som svenska barnmorskeförbundet har tydligt uttalat sig i frågan: Det är mycket säkert för friska omföderskor som föder i rätt tid att föda hemma. Detta grundar sig på forskning, statistiskt utfall och rätten att välja vårdform. Denna nya, vetenskapligt grundade syn på hemförlossning från vårdens sida går hand i hand med att allt fler blivande föräldrar vill föda hemma. Ökningen började redan för flera år sedan och hänger samman med de förlossningsskador och traumatiska upplevelser som förlossningsvårdens organisation ger upphov till. Samtidigt lämnar allt fler barnmorskor vården och övergår till att arbeta med hemfödslar privat, på grund av ohållbara arbetsförhållanden.

Det är kritiskt att upprätta nationella riktlinjer för samarbetsformerna mellan olika vårdinstanser så att kvinnor kan föda säkert hemma. Hemfödsel måste bli ett subventionerat alternativ i alla regioner. Och nödvändiga läkemedel måste omgående göras tillgängliga för alla hembarnmorskor.

Checking in. Foto: Jason Lander/Flickr

 

Det andra problemet vi ser är att hemfödslar kan tvingas att bli mer anpassade till sjukhusets rutiner, om det bara är de åtagande sjukhusens anställda barnmorskor som får tillgång till läkemedel och som får ta hemfödslar på betald arbetstid. I så fall exkluderas nästan alla de barnmorskor som har stor erfarenhet av hemfödslar.

Hembarnmorskorna har en unik kunskap om hur födandet kan ske säkert, och ofta lugnt, utan risktänkande och interventioner. Att det kan ske utan tillgång till sjukhusets högteknologiska och läkemedelsbaserade resurser – men med insikt om hur kroppen arbetar ostört, när det egna oxytocinet får göra sitt jobb.

Av naturliga skäl sker detta inte på sjukhus. Ytterst få sjukhusbaserade barnmorskor och nästan inga läkare har idag sett en helt ostörd födsel, det vill säga helt utan interventioner. Interventioner som dessvärre ofta leder till ytterligare komplikationer. Forskning visar att kvinnor (med komplikationsfri graviditet) som planerade att föda hemma hade väsentligt mindre sannolikhet för förlossningsblödning; kejsarsnitt, tredje eller fjärde gradens bristning; sugklocka, tång etc; episiotomi; värkstimulerande dropp; epidural och infektion efter förlossningen, jämfört med kvinnor (med komplikationsfri graviditet) som planerade att föda på sjukhus.

De äldre hembarnmorskorna, som deltagit vid många hundra, ibland tusentals födslar, har både erfarenhet av att observera och stödja utan att störa, vilket minskar risken för komplikationer. De har också en unik, erfarenhetsbaserad kunskap om den födande kroppens sätt att signalera hur det står till, och vilka minimala insatser som kan lösa eventuella problem.

Förutom detta flagranta kunskapstapp, som utgör både en samhällsrisk och en orättvisa mot de kvinnor som inte får stöd att föda på sina egna premisser, finns det en stor risk att synen på hur en hemfödsel ”ska gå till” börjar utgå ifrån hur barn föds på sjukhus, istället för tvärtom (som det borde vara, med tanke på säkerheten). En barnmorska som arbetar inom sjukhusets verksamhetsramar har redovisningsskyldighet gentemot arbetsgivaren. Vi befarar att den kommer att grunda sig i sjukhusets risktänk och önskan att kontrollera födelseprocessen. Detta kan leda till onödiga överföringar till sjukhus eftersom man måste följa sjukhusets PM och riktlinjer även i hemmet, när det är tid och tillit som egentligen behövs för en trygg och stärkande födelse.

Ytterligare en aspekt av att utesluta de mest kunniga hembarnmorskorna är att man inte tar till vara och utvecklar den specialistkompetens som de besitter. Den är extra viktig i krissituationer som exempelvis covid-19-pandemin, men även med tanke på ett hållbart och resilient samhälle i en alltmer osäker framtid.

Vi vill se att de blivande föräldrar som vill föda hemma ska få välja vilken barnmorska de vill, så länge hen uppfyller de nationella kraven på en hembarnmorska. Samt att den kunskap som de erfarna hembarnmorskorna besitter får ligga till grund för sjukhusens arbete med hemfödslar, och att de får samverka med sjukhusens barnmorskor.

***

Om du själv vill ha möjligheten att föda hemma, eller att andra ska få ha den: ta kontakt med de ansvariga i din kommun, med sjukhusledning och lokal press. Alla måste dra sitt strå till stacken! För att få verklig förändring till stånd måste vi ta individuellt ansvar och agera utifrån det. Tänk på vad andra folkrörelser fått göra för att driva igenom viktiga förändringar som vi idag tar för givet. Politikerna kommer inte att lösa detta åt oss utan omfattande och långvariga påtryckningar.

Publicerad Lämna en kommentar

Föda utan barnmorska (oassisterat)

Just nu funderar fler än vanligt på att föda hemma utan barnmorska närvarande.
Är du en av dem?

Vi på Föda lugnt ser ett ökande intresse för att föda oassisterat, det vill säga utan stöd av barnmorska. Vissa vill föda helt själva, andra tillsammans med sin partner, och/eller en doula.
Det finns olika skäl till att blivande föräldrar planerar att föda oassisterat, eller som vissa föredrar att uttrycka det: självständigt. Vi ska titta på några av dem.

Covid-19

Coronapandemin är en bidragande orsak till det ökande intresset för att föda oassisterat. Det har blivit mer osäkert om man får ha med sig sin partner, och om förlossningsvården kommer att se ut som vanligt när hela sjukhuset utsätts för större påfrestningar. Smittorisken kan kännas som ett problem, och det kan kännas säkrast ur smittsynpunkt att inte ha med någon utomstående.
Eller så önskar man att föda hemma med barnmorska, men har helt enkelt inte råd.

Ekonomi

Kostnaden för en barnmorska är kanske det vanligaste skälet att planera för att föda oassisterat.
I många andra länder finns det inom vården minst tre olika platser att välja på för den som ska föda: på sjukhus, på mindre födselcenter (oftast barnmorskeledda) eller hemma med barnmorska. Ofta finns det både offentligt finansierade och privata alternativ i alla de tre fallen. Sverige har bara ett av dessa alternativ inom offentlig vård: att föda på sjukhus, oftast storsjukhus. Det finns inga barnmorskeledda födselcenter, och vill du föda hemma måste du betala barnmorskan med dina egna pengar. En barnafödsel hemma kan kosta 10–30 000 kronor, beroende på om du är förstföderska eller omföderska, hur långt barnmorskan måste åka, och om du vill ha en barnmorska eller två; om det ingår till exempel pool, PKU-provtagning, postpartumsamtal om födseln och vaginal undersökning. Det kan bli billigare om barnmorskan går på timpenning (men då finns ändå en grundavgift som alltid måste betalas).
I vilket fall är det mycket pengar för många blivande föräldrar.

Vissa tror att en doula är detsamma som en hembarnmorska, och eftersom det oftast är betydligt billigare att ha med en doula väljer de det istället. Det är dock inte alls samma sak. Att anta det är skadligt både för den födande och doulan. (Vi kommer inom kort med en artikel om doulans roll!)

Brist på hembarnmorskor

Just nu räcker inte de få privatpraktiserande hembarnmorskorna till för alla som vill föda hemma med barnmorska. Detta är ännu ett skäl för föräldrar som trots det vill föda hemma att göra det oassisterat.

Rädsla för förlossningsvåld

En bidragande orsak till det ökande antalet som väljer att föda hemma (med eller utan barnmorska) är tyvärr bristerna i förlossningsvården. Tidigare traumatiska förlossningar, medias rapportering om förlossningsskador, vänner som berättar om kränkande behandling, myndigheters alarmerande rapporter om förlossningsvåld (se till exempel WHO-rapporten ”A human rights-based approach to mistreatment and violence against women in reproductive health services with a focus on childbirth and obstetric violence” från 2019).

Önskan att föda utan barnmorska

Några väljer oassisterat, eller ”freebirthing” som det kallas på engelska, för att de känner sig tryggare med det valet. De kanske känner att de bara kan slappna av tillräckligt mycket för att låta kroppen göra vad den ska om ingen annan, eller i alla fall ingen som inte är välkänd, är i rummet. Eller så finns det någon annan anledning.

Att föda självständigt behöver dessutom inte alls betyda att det inte finns en barnmorska i närheten – bara inte i rummet där du föder. Att ha barnmorskan i köket kan vara den perfekta lösningen för någon som behöver avskildhet under födseln, men där hen, eller partnern, känner det tryggt att ha en barnmorska nära till hands när barnet väl är fött.

Foto: Isaac Quesada @ Unsplash

Är oassisterat något för mig?

Om du vill föda utan barnmorska för att det är något du känner starkt är det rätta för dig så har du säkert redan läst på och tänkt igenom det hela. Du kanske har läst Laura Shanleys ”Unassisted Childbirth” eller någon annan bok i ämnet. Våra råd är samma som gäller vid all ”vanlig” hemfödsel (läs mer på födahemma.se om du vill) minus, förstås, barnmorskan.
Brittiska stiftelsen ”Birthrights” som bevakar de födandes mänskliga rättigheter har sammanställt fakta kring oassisterad födsel – de gäller naturligtvis brittiska och inte svenska förhållanden men kan ändå vara intressanta att läsa. National Health Service (NHS, den offentliga sjukvården i Storbritannien) avråder från freebirthing men har ändå en rådgivningstelefon, och hänvisar till Birthrights. (Tänk om den svenska sjukvården vore lika vidsynt!)

Obs att det kan vara bra att vara ute i mycket god tid med att hitta en barnläkare som vill komma hem efter födseln och göra de undersökningar som annars sker innan hemgång från BB. Barnläkaren kan också skriva ett så kallat ”modersintyg” som kan underlätta om du sedan vill få att barnet ska få ett personnummer av Skatteverket.

 

Alltså är det barnmorskan, i mycket högre grad än sjukhuset, som är en viktig faktor för säkerhet och trygghet.

Argument för att föda med barnmorska

Barnmorskans roll som kunnig stödperson vid födandet har funnits så länge människor fött barn, men under den allra senaste snutten av mänsklig historia (en minut eller en mikrosekund av människans historia, beroende på hur en räknar) har födandet flyttats över till sjukhus. Idag blir vi intalade från tidig ålder att tro att det är farligt att föda barn. Den moderna myten är att kvinnokroppen inte är pålitlig och att akutsjukhusen räddar livet på otaliga mammor och bebisar som annars skulle ha dött varje år.
Men forskning (se sist i artikeln) visar tydligt att det är lika tryggt för friska födande att föda utanför sjukhus med barnmorska. Alltså är det barnmorskan, i mycket högre grad än sjukhuset, som är en viktig faktor för säkerhet och trygghet.

Så vad är det en barnmorska kan göra som gör så stor skillnad?

Hembarnmorskans första uppgift är att göra barnets födsel lugn och säker. För många blivande föräldrar är den främsta orsaken att välja en hemfödsel just att de får lära känna sin barnmorska under graviditeten och kan prata genom tankar och känslor inför förlossningen och skapa en relation. Det lugnar dem att känna den person som ska hjälpa dem när de föder barn, och att barnmorskan kommer hem till dem, är gäst i deras hem, istället för att de ska vara gäster/patienter på en förlossningsavdelning där de aldrig träffat personalen tidigare.

En hembarnmorska kan ge dig blodstillande läkemedel om det skulle behövas, hjälpa dig hitta rätt ställning vid en eventuell komplikation, lyssna på barnets hjärtljud och med stor säkerhet veta hur barnet mår.

Hembarnmorskan kan hjälpa dig att fatta rätt beslut om överföring. Cirka 12 % av alla förstföderskor som föder hemma med barnmorska överförs till sjukhus under födseln. Det betyder inte att kvinnan har ”misslyckats” eller att något farligt har hänt. Oftast beror det på att kvinnan är uttröttad och behöver få läkemedel eller dropp för att kunna vila. I undantagsfall upptäcker barnmorskan en allvarlig komplikation under födseln och rekommenderar kvinnan att åka in till sjukhus där medicinska interventioner kan utföras, som kan vara livräddande och hjälpa kvinnor att föda vaginalt.

(Obs att en doula inte har något medicinskt ansvar alls! Hen är i första hand där för att stödja dig och för att föra din talan under födelsearbetet.)

 

Att ha barnmorskan i köket kan vara den perfekta lösningen för någon som behöver avskildhet under födseln, men där hen, eller partnern, känner det tryggt att ha en barnmorska nära till hands när barnet väl är fött.

Ingen ska behöva föda utan barnmorska mot sin önskan

I boken ”Birthing Outside the System – The Canary in the Coalmine” (Routledge, 2020) varnar forskaren Hannah Dahlen för att många kvinnor idag väljer att föda utanför sjukhus på grund av det förlossningsvåld och den kränkande behandling de utsatts för vid tidigare sjukhusförlossningar. Detta har också uppmärksammats av Världshälsoorganisationen i skriften ”The prevention and elimination of disrespect and abuse during facility-based childbirth” (WHO, 2015) (pdf-fil)

Reaktionen mot förlossningsvåldet har lett till en polarisering av hur kvinnor försöker återta kontrollen över sitt födande. De medicinska interventionerna i födandet har idag antagit epidemiska proportioner (Dahlen et al, 2013; FIGO, 2018; WHO, 2018).

Å ena sidan ökar kejsarsnitten i hela världen, år efter år, utan att bättre utfall uppnås – tvärtom. Många gånger väljer kvinnor kejsarsnitt eftersom de inte vill utsätta sig för vad de ser som förnedrande, skadlig och våldsam behandling (Boerma et al., 2018). Den andra ytterligheten utgörs av de oassisterade födslarna. För att undvika kränkande behandling och hot tvingas kvinnor alltså välja mellan en operation eller att föda helt utan någon som kan förstöra förloppet.

(Ja, vi håller på att skriva en debattartikel om detta 😊 )

Vad är dina tankar om oassisterat / självständigt födande / freebirthing? Skriv och berätta!

Här och här kan du läsa födselberättelser från föräldrar som fött utan barnmorska.

Forskning

“Perinatal or neonatal mortality among women who intend at the onset of labour to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: A systematic review and meta-analyses” Metanalys av en halv miljon planerade hemfödslar. Det finns ingen skillnad i risk för att mamman eller barnet dör vid födseln mellan att föda hemma eller på sjukhus.

“Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis” Systematisk sammanställning av 28 studier från höginkomstländer. Högkvalitativ evidens som visar att val av födelseplats inte påverkar barnadödligheten för lågriskgraviditeter. Den ökade risken för mödradödlighet och obstetriska interventioner ger stöd för att födelsecentra utanför sjukhus bör införlivas i förlossningsvården, samt för att hemfödslar bör rekommenderas för lågriskgraviditeter.

”Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: the Birthplace in England national prospective cohort study” För friska omföderskor finns inga högre risker för barnets hälsa att föda hemma jämförelsevis med sjukhus. En hemfödsel för friska omföderskor leder dessutom till färre interventioner än om samma kvinna hade fött på sjukhus.

”Hemförlossningar i Sverige 1992–2005. Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter” Kvinnor som planerade att föda sitt barn hemma hade oftare en spontan vaginal födsel med mindre allvarliga bristningar än de kvinnor som fött på sjukhus.

Publicerad Lämna en kommentar

Tröst och hopp om att föda barn! (brev till Malin Lernfelt)

Malin Lernfelt / ledarsidan Upsala Nya Tidning

Hej Malin, vi läser att du vill varna för hemförlossningar och att du känner att det är ”något av det mest riskfyllda en kvinna kan utsätta sig för” att bära och föda barn. Vi hoppas kunna glädja dig med att det finns helt nya kunskaper om detta som visar att det INTE är så!

(Eller nya och nya, egentligen lika gamla som mänskligheten själv, men nyfunna eller nyvakna kan vi kanske säga.)

För det första: det är jämförelsevis inte farligare att bära och föda barn för de allra flesta kvinnor i i-länder än det är att till exempel köra bil, rida på hästar eller gå över en trafikerad gata. Att bära och föda barn kommer låååångt ner på listan över dödsorsaker för svenska kvinnor. Varje år dör cirka fem svenska kvinnor i samband med graviditet och förlossning (sorgligt nog är majoriteten av dem utlandsfödda), och fast det naturligtvis är en katastrof för alla inblandade är det samtidigt alltså väldigt ovanligt.

Så redan här kan du känna dig trygg! Om du är gravid i vårt rika land och har möjlighet att ta hand om dig så är risken att något farligt ska hända försvinnande liten.

För det andra: det är inte farligare att föda hemma än det är på sjukhus. Forskningen har varit tydlig med det i många år, och i många andra länder har man förstått detta. Men just svenska förlossningsläkare och klinikchefer har inte vela ta det till sig, oklart varför. Kan det ha något med det omedvetna behovet av makt att göra? Vi vet inte. Men i Nederländerna har under lång tid cirka vart tredje barn fötts hemma. Och under hela den tiden låg landet på topp tre av lägsta barna- och mödramorbiditet och -mortalitet. Nu har antalet hemfödslar minskat i Holland, och samtidigt blir siffrorna sämre.

Här finns mycket forskning att läsa om just hemfödsel: https://www.födahemma.se/forskning/forskning/

(Vi bifogar några källor om just mödra- och spädbarnsdödligheten också, sist i brevet)

Det finns en anledning att Svenska barnmorskeförbundet (som har den ABSOLUT största erfarenheten av graviditet och barnafödsel i Sverige) skrev ett policydokument i maj i år där de anser att kvinnor som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet.

Ur dokumentet:

”… sannolikheten för en okomplicerad vaginal förlossning ökar om kvinnan föder utanför obstetriska enheter och de neonatala utfallen är jämförbara med förlossning på sjukhus. För förstföderskor rapporteras dock ett större antal incidenter vid förlossning i hemmet jämfört med förlossning på fristående eller sjukhusanslutna barnmorskeledda enheter samt på obstetrisk avdelning.”

”Resultaten visar att kvinnor som planerat att föda hemma hade tre gånger högre sannolikhet att föda spontant vaginalt jämfört med kvinnor som födde på sjukhus (OR 3.25, 95% CI 1.97–5.38). Förekomsten av förlossningsskador (bristningar grad 3–4) och blödning >1000 ml var lägre bland kvinnorna i hemförlossningsgruppen. Det var ingen statistiskt signifikant skillnad i perinatal morbiditet eller mortalitet mellan grupperna. För omföderskor rapporteras en statistiskt signifikant lägre risk för överföring av barnet till neonatal intensivvård.”

”… riskerna för perinatal död är lika vid hem- och sjukhusförlossning i de länder där verksamheten är väl integrerad både för först- och omföderskor. Däremot bedöms riskerna som betydligt högre i länder där hemförlossning inte ingår i hälso- och sjukvårdssystemet, även om resultaten inte visar statistiskt signifikanta skillnader. Att integrera hemförlossning med utbildade barnmorskor som kan bistå föräldrarna i hemmet, har tillgång till de läkemedel som kan behövas vid en förlossning samt ha tillgång till ett välfungerande transportsystem är enligt författarna det mest framgångsrika sättet att förhålla sig till hemförlossning som vårdform.”

”Överföring på grund av akuta komplikationer är ovanligt, främst sker överföring på grund av långsam progress och vid vattenavgång utan värkar.”

”… hemförlossning minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor, liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor.”


Slutligen vill vi bara säga att det är en sorglig och kvinnofientlig myt att föräldrar skulle välja hemfödsel för sin egen bekvämlighet eller nåt annat flummigt. De allra flesta som väljer att föda hemma är betydligt mycket mer pålästa än de flesta som föder på sjukhus, och väljer att stanna hemma för att de är övertygade om att det är det säkraste och tryggaste alternativet för just dem, och det bästa för just deras bebis.

Vi hoppas att de som läst din ledare inte ska känna sig rädda för att föda barn! Det vi alla behöver sträva efter är att göra det mindre stressigt att föda på sjukhus, där ligger den verkliga faran. Och du som ledarskribent kan förhoppningsvis bidra till den strävan!

med vänlig hälsning,
redaktionerna på Födalugnt.se och Födahemma.se

Läs mer om barna- och mödradödlighet i Sverige:

 
Publicerad Lämna en kommentar

4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Barnmorskeförbundet skrev i maj 2020 att de som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet. Vi på Föda lugnt är helt eniga med det.

Som BM-förbundet skriver ökar sannolikheten för en okomplicerad vaginal förlossning om kvinnan föder utanför obstetriska enheter. Stora studier visar att de som planerat att föda hemma hade tre gånger högre sannolikhet att föda spontant vaginalt jämfört med kvinnor som födde på sjukhus och att andelen förlossningsskador (bristningar grad 3–4) och blödning >1000 ml var lägre hos de som födde hemma. Hemfödsel minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor, liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor.

Under coronapandemin, skriver lokalförbundet för barnmorskorna i Region Stockholm, ”har förfrågan på planerade hemförlossningar ökat vilket kan vara en effekt av att familjer drar sig för att komma till de stora förlossningsklinikerna. Att föda barn är en händelse som för de flesta innefattar en frisk mamma och ett friskt barn och det tar emot att åka in till ett sjukhus där risken för smitta ökar.”

Birth. Foto: Lindsey Turner/Flickr.

 

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande.

Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare.

Tack vare föräldrarnas påtryckningar och barnmorskornas ställningstagande verkar det nu som om Region Stockholm inom kort kommer att gå tillbaka till samma avtal som tidigare, det vill säga att två barnmorskor gratis kan komma hem till någon som är omföderska och som uppfyller regionens krav på säkerhet. Detta måste bli verklighet i alla landets regioner, helst i sommar!

Vi vill att
· regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.
· alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.
· regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad 1 kommentar

Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020

Sommaren är den tid då flest barn föds – och den tid då de vårdanställda vill ta sin välbehövliga semester. Inför sommaren 2020, med covid-19, är förlossningsvården ännu mer ansträngd än vanligt.

Förlossningen, NKS. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

 

Denna situation gäller i hela Sverige, men är kanske svårast i Region Stockholm, där Barnmorskeförbundets lokalförening larmar om att bortåt femtonhundra arbetspass än så länge är obemannade. På minst ett sjukhus säger barnmorskorna att de inte länge kan garantera patientsäkerheten. Detta är mycket allvarligt.

Vi på Föda lugnt ser fyra problem framför oss, och fyra lösningar.

1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

Inga svar från myndigheterna, nästan inga från klinikerna

Under april månad skrev vi två brev till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), Barnmorskeförbundet, Vårdförbundet och elva av Sveriges regioner (de vi hade adresser till):
Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin” och
Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!
Det senaste brevet publicerades även som debattartikel i Aftonbladet. Breven fanns att läsa i våra sociala kanaler.

Vi har fått flera förfrågningar från er om vi har fått svar så här kommer en uppdatering till er.

Av de elva regionerna är det bara en som har svarat: BB Södertälje. Ledningen där beskriver att de på eget initiativ kontaktat Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen och meddelat sin synpunkt att hemfödsel bör införas i Sverige och vara ett statligt finansierat alternativ för de föräldrar som känner sig tryggast med att föda hemma.
Dock vill de inte införa hemfödsel nu, under pågående coronakris. Detta trots det budskap vi och flera andra brukarorganisationer har fört fram; att många gravida känner stark oro över hur det kommer att vara att föda på sjukhus, och att en del kvinnor idag hellre väljer att föda oassisterat hemma än på sjukhus.
Ledningen på BB Södertälje skriver också att det finns god bemanning på förlossningsavdelningen, smärtlindring för de som vill ha och behöver och att de inte ser någon orsak att oroa sig.

Att ingen av de andra regionerna har svarat alls känns deppigt, med tanke på de många blivande föräldrar som nu försöker förbereda sig, med helt olika förutsättningar beroende på var i landet de ska föda.

Vidare har det kommit in några automatiska meddelanden om att vårt brev har kommit fram och att de tackar för synpunkterna.
En representant för SFOG skrev till oss (privat). Hen höll med om att vården i Sverige är ojämlik men tyckte att vi borde fokusera på all vård: stroke, cancervård etc.

***

Utifrån de samtal vi haft med blivande föräldrar, och med både svensk och internationell forskning i ryggen, har vi framfört flera önskemål till de ansvariga för svensk förlossningssjukvård. Till exempel att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen; att barnmorskor ska slippa jobba under stress; att den födande ska få optimala förutsättningar för att det egna oxytocinet flödar ostört; att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB; att friska gravida får föda i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum; att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta; att alla planerade Aurorasnitt blev av, antingen på planerad klinik, eller annan.

Men det i grund och botten viktigaste är att svensk förlossningsvård måste vila på nationella riktlinjer. Att den inte gör det är mycket allvarligt. Konsekvenserna syns allt mer under pågående coronakris då vården är både ojämlik, snabbt föränderlig och skiftar från klinik till klinik.

Visst finns det också ljuspunkter! Vi gillar BB Södertäljes tydliga ställningstaganden, och att de driver frågan om hemfödsel. Svenska barnmorskeförbundet gick också nyligen ut med ett policydokument om hemfödsel som alternativ i Sverige. Det är ett mycket stort steg att förbundet har samlat sig i denna fråga och att de på grunder av både tungt vägande forskning och välbeprövad erfarenhet från våra grannländer med flera har kommit fram till att hemfödsel bör ingå som förlossningsalternativ. Det finns hopp om att en förändring är i rullning.

Vi jobbar vidare såklart, fortsätter att ställa krav och hoppas att makthavarna har modet att lyssna.

Publicerad 1 kommentar

Brev till SFOG: Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin

Här är ett brev vi skickat till SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) idag:

Vad finns det för skyddsnät när gravida inte får ha med sin partner eller doula, när det kanske inte finns tillgång till epidural eller lustgas, när vårdpersonal kan smitta och det inte ens finns möjlighet att föda hemma?

Varje födsel har rätt att vara lugn, trygg och säker. I en redan belastad förlossningsvård blir det ibland mer kaotiskt. Men de som föder nu kan tvingas vara ensamma på rummet med väldigt lite kontakt med barnmorskan, utan medicinsk smärtlindring och med risk att de själva eller deras nyfödda bebis blir smittade av personal.

Självklart är det en nödsituation nu och smittskyddet måste gå före en massa andra saker. Men vi ser att problemet också ligger i att förlossningsvården sedan 70-talet har tappat kunskapen om hur man ger smärtlindring utan epidural, hur man bibehåller flödet av oxytocin. Man har också försökt slimma vården så att barnmorskor får allt mindre kontakt med de födande och allt mer stress i jobbet, vilket gör att allt färre vill jobba som förlossningsbarnmorska. Så nu har vi en förlossningsvård som helt förlitar sig på att kunna ge epidural. Men under pandemin kan det bli ett stort problem eftersom anestesiologerna, narkosläkarna, behövs hos de covid-19-sjuka på intensiven. Om de inte kan eller vill prioritera de födande kan det bli både kaotiskt och onödigt smärtsamt att föda.

Vi hör stark oro från många blivande föräldrar. De undrar hur hur deras förlossning kommer bli, och känner sig också illa till mods över att behöva belasta vården onödigt mycket fast de själva känner sig helt friska. Därför har vi tagit fram förslag, önskemål och krav som i möjligaste mån kan öka chanserna för en frisk och trygg förlossning.

Sharon McCutcheon / Unsplash

Smärtlindring

Flera svenska förlossningskliniker har antingen slutat använda lustgas eller funderar på att sluta. Detta är helt i onödan. Dels finns det ingen ökad smittrisk med lustgas [1]. Dels finns det filter att sätta in i lustgasmaskerna (detta är redan infört på bland annat BB Södertälje).

Det kan bli svårt att få epidural, som vi har beskrivit ovan.

Alternativen paracervikalblockad och pudendusblockad, som båda ges med spruta inne i slidan, är inte alls lika effektiva, och dessutom är det väldigt få barnmorskor som kan lägga dessa eftersom de inte längre utbildas i det, så det kommer troligen inte att ske.

Troligen kommer ingen att få föda i vatten eller ens bada varmt under värkarbetet, eftersom det riskerar att öka smittspridningen.

Den enklaste, billigaste och säkraste formen av smärtlindring är naturligt oxytocin. Det är ett hormon som skickas från den födandes hjärna och ut i kroppen. Det får livmodern att pressa ut barnet och dämpar smärtimpulserna. Oxytocinet är dock känsligt för stress. Om den födande möts av förutsättningar som skapar rädsla, stress…” eller övergiven kommer oxytocinet inte ens att sätta igång. Det kan bli som att föda i krig. När det kroppsegna oxytocinet uteblir så uteblir värkarna, livmoderns arbete. Då måste den födande få värkstimulerande dropp med syntetiskt oxytocin (vilket redan 70 % av svenska förstföderskor får). Detta gör värkarna ännu mer smärtsamma och riskerar att ge barnet syrebrist. I vanliga fall ger då personalen epidural, men nu kommer det alltså kanske inte att ske. Så hur ska detta lösas?

Vi vill att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen, att den barnmorskan inte är stressad, är van att att ge kontinuerligt stöd och att få den födande att känna sig så lugn som möjligt.

Vi vill att vårdpersonalen absolut inte ger värkstimulerande dropp om förlossningen går långsamt, eftersom det riskerar att öka smärtan och ge barnet syrebrist. Låt förlossningen ta den tid den tar. Få den födande att känna sig så avslappnad som det är möjligt så att oxytocinet kan börja jobba.

Vi vill att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB. Detta minskar behovet av vårdpersonal på rummet och ökar tryggheten för den födande.

En barnmorska per födande/familj reducerar antalet kontakter under födande och eftervård vilket minskar smittspridningen. Det finns många fler barnmorskor att få tillbaka in i förlossningsvården som de lämnat just för att den är så stressad och inte ser till kvinnans bästa. Se till att de vill återvända!

 

Separata barnmorskeledda enheter

Om friska födande med okomplicerad graviditet kan få föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är uttänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin. Detta ökar dessutom chanserna att göra förlossningen till en lugnare upplevelse för föräldrarna, i enlighet med WHO:s riktlinjer [2]. Vi har i ett brev till socialministern [3] beskrivit hur exempelvis Nederländerna har infört förlossningsenheter i form av hotellrum; Kalifornien har satt upp mobila enheter utanför sjukhus.

Svenska Barnmorskeförbundet stödjer i sitt ställningstagande om vårdformer i samband med graviditet och barnafödande [4] en differentierad vård och utveckling av vårdformer med kontinuerligt stöd av barnmorska, såsom ovan nämnda exempel.
SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har däremot uttryckligen sagt att de inte vill ha barnmorskeledda enheter. De vetenskapliga grunderna för deras motstånd är dock oklara.

Vi vill att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får möjlighet att föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande.

 

Föda hemma

Sedan flera år vill allt fler blivande föräldrar föda hemma. De känner sig mer trygga hemma, med en erfaren barnmorska, än på sjukhus och känner att det är det säkraste och bästa alternativet för barnet som ska födas.

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet [5]. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande. Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare. Detta är ett kvinnoföraktande och föråldrat hanterande som går ut över föräldrarna, eftersom de får allt svårare att hitta en praktiserande hembarnmorska.

Nu i covid-19-tider har det skett en kraftig ökning av föräldrar som vill föda hemma för att undvika risken att tvingas föda ensam och att bli smittad i onödan. Det finns barnmorskor i alla län som kan svara upp mot det behovet, om de får nödvändiga läkemedel eller förskrivningsrätten. International Confederation of Midwives rekommenderar i sitt uttalande om covid-19 hemfödslar med barnmorskestöd under rådande pandemi [6].

Vi vill att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.

Vi vill att alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.

Vi vill att regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

/Nätverket Föda lugnt

Referenser
[1] RCOG Covid-19 pregnancy guidelines
[2] WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
[3] Föda lugnt: Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter
[4] Svenska Barnmorskeförbundet (2019): Policydokument Vårdformer
(5) Föda hemma: Forskning
(6) International Confederation of Midwives (ICM): 2020 ICM Official Statement and updates (pdf)

Publicerad Lämna en kommentar

Föda lugnt i coronatider

OBS ny/uppdaterad info:

30 mars 22:30 Det går bra att använda lustgas med rätt sorts filter i masken. BB Södertälje har redan såna filter. KS i Huddinge och Solna, och eventuellt alla andra sjuhus i Stockholm, kommer enligt en överläkare på KS att få in såna filter inom kort. Även på BB i Eksjö används lustgas. Enligt uppdateringar den 28 mars i riktlinjerna från Royal College of Obstetricians and Gynaecologists och The Royal College of Midwives (pdf-fil) finns det inte bevis för att lustgas ökar smittspridningen av coronaviruset.

 

Som om det inte var en tillräckligt stor och fantastisk och lite pirrig sak att föda barn – nu är det pandemi och social isolering och rykten om corona och covid-19 också. Hur ska en stackars blivande förälder orka?

💚 Vi på Föda lugnt vill försöka dra vårt lilla strå till stacken genom att bidra med så mycket bra information och länkar som möjligt, så att du kan hitta information som gör dig lugnare.

💚 Vi vill försöka hålla dig så uppdaterad som möjligt om hur de nationella riktlinjerna ser ut, vad gäller hur sjukhusen tar hand om friska, misstänkt smittade och sjuka födande, partners och bebisar. (Men obs – för att vara säker på att du har den mest aktuella informationen om just ditt BB, ring till avdelningen eller sök på 1177 för din region.)

💚 Vi vill hjälpa dig så gott vi kan om du överväger att föda hemma istället för på sjukhus (fast det just nu dumt nog är svårare än någonsin att få ekonomiskt stöd till det). Se ”Du som funderar på att föda hemma” längre ner.

💚 Slutligen rekommenderar vi vårt Föda lugnt-relaterade gratis webinar för gravida, där vi delar med oss av resurser, tips och stöd till  de som föder barn i coronatider, och som du kan delta i från ditt eget hem. Det är födselaktivisterna och författarna Maria Bengtsson Lenn och Kristina Turner som leder webinaret, med början den 2 april (men som hade en introduktionsomgång nu i veckan). Det är ett väldigt fint initiativ, anmäl dig här!

Information om födsel och covid-19

Det finns väldigt lite råd från svenska myndigheter till de som ska föda snart, och även när det finns bra och vetenskapligt underbyggda råd från de mesta experterna, som WHO och FN, så verkar det inte alltid som det når den svenska sjukvården. Många av de webbsidor vi länkar till här är på engelska, och gäller i vissa fall USA och Storbritannien snarare än Sverige. En del av informationen kan också vara någon vecka gammal, och det kan vara värt att söka vidare på webbplatsen för mer uppdaterad info. Vi litar på att du tänker på allt sånt, eller att du ber en partner eller vän att tänka och läsa åt dig 💚

Svenska myndigheters råd finns främst på Folkhälsomyndigheten, 1177 och Krisinformation.se.

Folkhälsomyndigheten har idag (200328) följande att säga om covid-19 och graviditet:

Vad finns det för rekommendationer till gravida?
Det finns få studier på gravida med covid-19. Jämförelser med andra sjukdomar orsakade av SARS-coronavirus och MERS-coronavirus visar att covid-19 medför färre komplikationer hos gravida.
Som med alla lunginflammationer kan risken för allvarlig sjukdom vara något större, särskilt i slutet av graviditeten. Det finns få rapporteringar av barn som blivit smittade under graviditet eller förlossning.
För närvarande finns det alltså begränsad information om covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar. Information finns också på Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.
Uppdaterad: 2020-03-24 11:28

De två största internationella hälsoexperterna är FN och WHO (Världshälsoorganisationen).

WHO har många konkreta och tydliga råd:

All women have the right to a safe childbirth, whether or not they have a confirmed #COVID19. This includes being treated with respect & dignity; a companion of choice; clear communication by maternity staff; pain relief strategies; mobility in labour where possible.

De skriver också att det inte är bättre med kejsarsnitt vid misstänkt eller bekräftad covid-19 hos den födande. Istället ska valet av födselmetod baseras vad den födande föredrar, samt medicinska bedömningar.

Om att ta hand om bebisen efter födseln säger WHO bland annat:

All pregnant women and women with babies, including those affected by #COVID19, should be supported to breastfeed their babies safely – within 1 hour of birth; exclusively till 6 months of age; up to at least two years of age, with complementary foods.

(klicka för större bild)

When a woman with #COVID19 is too unwell to breastfeed, she should be supported to safely provide her baby with breastmilk if she wishes, in a way possible, available, and acceptable to her. This could include expressing milk; relactation; donor human milk.

(klicka för större bild)

Close contact and early, exclusive breastfeeding helps a baby to thrive. A woman with #COVID19 should be supported to breastfeed safely; hold her newborn skin-to-skin; share a room with her baby.

 

FN/UNICEF ger liknande råd, och råd om hur föräldrar kan skydda sina barn från covid-19-smitta (inklusive information till gravida).

 

Sverige

SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rekommendationer till sina medlemmar om hur de ska göra vid misstanke om corona.

Det här är ett viktigt dokument! Ladda gärna ner rekommendationerna (som pdf) och läs. Det kom precis när alla kliniker verkade få panik och tänkte separera alla bebisar från sina föräldrar. Tack vare författarna (Karin Pettersson och Sissel Saltvedt för SFOG, och Lars Navér och Erik Normann för Svenska neonatalföreningen) finns det nu nationella riktlinjer som säger bland annat att

  • Om mamman har testat positivt för SARS-CoV-2 och alltså är smittad, men bebisen verkar frisk vid födsel (och inte verkar behöva upplivning eller neonatalvård), och om mamman förväntas kunna ta hand om sitt barn under hela vårdtiden på BB, ska föräldrarna få välja mellan antingen samvård eller separation.
    Samvård innebär att ni har ett enkelrum; noggranna hygienrutiner vid skötsel och amning för att hindra smitta till barnet. Undersökning av barnläkare och hemgång från sjukhuset sker enligt normala rutiner. Tidig hemgång är ok.
    Separation innebär att bebisen vårdas i enkelrum av frisk partner eller annan person som föräldrarna utser. Barnet kan få mammans bröstmjölk – noggrann hygien vid urpumpning av bröstmjölk. Undersökning av barnläkare och hemgång från sjukhuset sker enligt normala rutiner. Tidig hemgång är ok.
  • Detsamma gäller om mamman har luftvägssymtom och det finns stark misstanke om covid-19, men testsvaret inte har kommit ännu, det vill säga att det är oklart om hon är smittad.
  • Om mamman har luftvägssymtom men har testat negativt, det vill säga är inte smittad, får bebisen vara med sin mamma.

Men som sagt, läs hela dokumentet själv. Det finns många fler alternativ.

Märta Cullhed Engblom, barnmorska, doula och skribent, har en bra bloggpost om de nya riktlinjerna. Hela Föda med stöd är väldigt bra!

 

Trots rekommendationerna från SFOG kommer det nog ändå inte att vara likadant på alla svenska BB förrän om ganska länge (om någonsin). Men du kan i alla fall höra dig för, i förväg kanske, hur din klinik förhåller sig till de här rekommendationerna.

Här kan du läsa om hur några regioner och kliniker resonerar:

Vi försöker fylla på med fler regioner och kliniker när vi vet mer (skriv i kommentarerna om du vet hur det ligger till med din klinik!).

I den svenska gravid-appen One Million Babies, framtagen av barnmorskor, läkare och forskare, med stöd av bland annat KI och Vinnova, kan du läsa om hur coronaviruset verkar vid graviditet, och en del om hur sjukvården tänker kring covid-19 och förlossning. En del av innehållet finns också på deras hemsida. Där står det bland annat om vad som gäller för den andra föräldern/partnern vid förlossning på sjukhus:

Partner/anhörig – under förlossningen
Om du som är partner/anhörig känner dig förkyld så tillåts du inte följa med till förlossningen. Det är för att skydda andra från att bli smittade. Det är bra att ni planerar vilken person i er närhet som kan följa med kvinnan in till förlossningen om partner/anhörig blir sjuk.
Den person som följer med kvinnan till förlossningen ska vara beredd på att stanna inne på förlossningsrummet hela tiden. Det innebär att ni måste ta med er det ni behöver eftersom ingen tillåts att lämna rummet.

Partner/anhörig – efter förlossningen
Vissa sjukhus tillåter ingen partner/anhörig att vara kvar på sjukhuset efter förlossningen (för att minska risken för smittspridning).

 

INFPREG Kunskapscentrum för infektioner under graviditet finns länkar och artiklar med senaste informationen om coronavirusinfektion covid-19. INFPREG är ett stort antal experter inom olika medicinska specialiteter från hela Sverige som informerar allmänheten och hälso- och sjukvården.

 

Internationellt – som jämförelse

Här har vi länkar till forskning, som kan påverka även svenska förhållanden, till riktlinjer för andra länders förlossningsvård (de gäller såklart inte här) och till andra internationella källor. Kom ihåg att kolla datum på informationen!

De brittiska riktlinjerna, utfärdade av Royal College of Obstetricians and Gynaecologists, Royal College of Midwives och Royal College of Paediatrics and Child Health, med stöd av Royal College of Anaesthetists, Obstetric Anaesthetists’ Association, Public Health England och Health Protection Scotland.
I deras Q&A (uppdaterad den 20 mars 2020) finns frågor sorterade under olika rubriker, beroende på om den födande har konstaterad smitta eller ej. Av intresse är bland annat svaren på följande frågor:

Q. Will my childbirth choices be affected by the coronavirus pandemic?
Q. Will I be able to have my birth partner with me during labour and birth?
Q. Will being in self-isolation for suspected or confirmed coronavirus affect where I give birth?
Q. What happens if I go into labour during my self-isolation period?
Q. Will I be able to stay with my baby/give skin-to-skin if I have suspected or confirmed coronavirus?
Q. Will I be able to breastfeed my baby if I have suspected or confirmed coronavirus?

 

Cochrane-institutet är ett av världens mest ansedda forskningsinstitut och -bibliotek. Deras avdelning för gynekologi och fertilitet har sammanställt resurser på sidan ”COVID-19 (coronavirus disease) – Fertility and Pregnancy

Amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention) som är en del av den amerikanska folkhälsomyndigheten, har ganska lite information .

(klicka på bilden för större)

Amerikanska National Perinatal Association har desto mer!

Mother to Baby är en amerikansk källa för medicinsk forskning om graviditet. Här är deras info om covid-19. och en podcast på ämnet.

Positive Birth Movement är en global sammanslutning av förlossningsförberedande resurser, startad 2012 av Milli Hill.
Här är deras länksamling rörande covid-19 och graviditet, 16 mars 2020

PBM: resurser online och i UK
Facebookgruppen Positive Birth Under COVID-19

Hannah Dahlen är en välkänd professor, forskare och barnmorska i Australien. Hon och en annan professor har publicerat artikeln ”Coronavirus while pregnant or giving birth: here’s what you need to know”, 16 mars 2020

Sammanfattning gjord av kanadensiska forskare om publicerad forskning hitintills om graviditet och Covid-19, 17 mars 2020

 

Fler artiklar

A new study for COVID-19 in pregnancy has begun (Oxford University)

Frågor och svar om covid-19 och gravida, Wall Street Journal (17 mars 2020)

Artikel i Huffington Post om Covid-19 och graviditet och nyfödda, 5 mars 2020

Riktlinjer om Covid-19 och graviditet från Science Alert, 13 mars 2020

Artikel i South China Post om att barn inte tycks drabbas så hårt av covid-19, 14 mars 2020

Ännu opublicerad (?) amerikansk forskningsartikel om vad obstetriker bör veta om Covid-19 och gravida, pdf-format, 18 februari 2020

Genus och covid-19-smitta, artikel i The Lancet, 6 mars 2020

 

Du som funderar på att föda hemma

Just nu är det många som tänker på att föda hemma, för att minska risken att bli smittade, och för att få öka chansen att få ha sin partner och kanske en doula hos sig, förutom att få ha barnmorskorna i närheten hela tiden. Eftersom hemfödsel inte är ett godkänt vårdval, inte ens i Stockholm sedan förra året, är det något de blivande föräldrarna måste betala för själva, och det finns inte heller ens i närheten av så många barnmorskor som det skulle behövas.

Vi på Föda lugnt rekommenderar inte att någon föder hemma oassisterat under corona-epidemin. Om du eller din partner blir sjuk under födselarbetet kan det bli väldigt problematiskt. Det kan också bli svårt att få tag på ambulans, om behovet skulle uppstå.

I facebookgruppen Hemfödsel i Skandinavien kan du prata med andra som tänker på att föda hemma. Även i gruppen Sen avnavling diskuteras ofta hemförlossning.

Föda hemma är en guide till att föda hemma. Stora delar av informationen är dock från 2005, och är under (lååångsam) uppdatering. Dock är kontaktlistan till landets hembarnmorskor aktuell, och finns även på Födelsehuset.

Hembarnmorskan Agneta Bergenheim har skrivit ett öppet brev till Socialstyrelsen och Barnmorskeförbundet (DN).

Hembarnmorskorna i New York har skrivit ett öppet brev till stadens födande och förlossningsvården om covid-19 och det ökade intresset för att föda hemma, New York Homebirth Collective (18 mars 2020)

 

Det var allt för nu – vi uppdaterar och återkommer när vi kan!

 

Tidigare på Föda lugnt om födsel i coronatider

Publicerad Lämna en kommentar

Det finns en djupare anledning till att kvinnor vill föda i vatten

”Mitt hjärta smälte när jag hörde vad det var.

Att föda i vatten kanske låter som ett modernt påfund. På sociala media delas otaliga bilder på kvinnor som föder barn i blå uppblåsbara förlossningspooler, iklädda bikini med sina nära och kära omkring sig medan de andas ut sitt barn med hypnobirthing.

Men sanningen är att kvinnor har fött i vatten under mycket lång tid. Redan 2700 före vår tideräknings början vet vi att kvinnor födde barn i grunda havsvikar och invid flodstränder. Det är väl dokumenterat att kvinnor födde i hav och vattendrag i antikens Kreta, Japan, Sydamerika och på Nya Zeeland. Vad var det de visste som vi inte vet?

Vatten är den födandes bundsförvant

Långt innan forskningen om vattenfödslar kom på 60-talet, så förstod forntidens människor instinktivt det som vetenskapen sedan bekräftade. Vatten är en genväg till den födandes djupa primala jag och hindrar andra från att röra vid henne under förlossningen. Det hjälper henne att markera sitt revir och skyddar henne från onödig stimulans.

Vatten aktiverar avslappningsresponsen i det muskulära systemet och minimerar samtidigt stimulansen i balansorganen—den del av hjärnan som konstant ger oss feedback om kroppens tillstånd. Födande kvinnor tycker helt enkelt att det är väldigt skönt att kliva ner i vattnet!

När jag först började undersöka vattenfödslar trodde jag att jag redan förstod varför kvinnor valde att föda i vatten. Den smärtlindring vattnet ger är så lik epidural att vattenfödsel även kallas ”aquadural”. Så jag blev förvånad, och djupt berörd, när jag lärde mig mer om det.

 

Bilden är en iscensatt födsel från Lennards fotografiska konstserie Birth Undisturbed

Dyk djupare

Det finns en djupare anledning till att präster och prästinnor i det gamla Egypten föddes i vatten. Det är något som inte alla kvinnor som själva föder i vatten känner till. Kvinnor väljer kanske vatten för de betydande smärtlindrande egenskaperna—men deras bebisar får också ut något väldigt speciellt av upplevelsen.

Försök att se födandet ur barnets perspektiv. Du kommer från en trång, mörk, varm och välkänd miljö och pressas ut i en öppen, kall och ofta starkt belyst värld. Det är oundvikligt att det är så det är att födas in i världen. Men även om vi kan göra mycket för att minimera belysningen, kylan och de starka ljuden, så är det inte mycket som kan ändra följdordningen på de nya intrycken.

Igor Charkovsky har sagt att det första andetaget ”tvingas in i barnet med en smäll”. Frédérick Leboyer skrev att den första inandningen ”bränner som en eld”. Men när ett barn föds i vatten, behöver det inte börja andas omedelbart. Och det är det som är poängen.

”Men tänk om barnet drunknar?”

Folk ställer ofta frågan med panik i rösten. Men bebisen mår faktiskt bra i vattnet eftersom det fortsätter att få syre från moderkakan tills det kommer upp över ytan fyller lungorna med luft för första gången. Vid en födsel på land kommer alla nya intryck från den yttre världen i samma stund som bebisen tar sitt första andetag, Allt händer plötsligt, på samma gång.

Men vid en vattenfödsel så upplever babyn det nya i långsammare takt och mer gradvis. Dämpade ljud, halvmörker, ingen luft i ansiktet—än—det första andetaget får vänta lite.

I övergången från livmoderns fostervatten till förlossningspoolens vatten, så ger vattnet barnet en kontinuerlig omvärld. Detta gör att alla de traumatiska intrycken kommer mer gradvis, och gör att det monumentala första andetaget kommer sist av allt. Vattnet möjliggör en lugnare övergång jämfört med att födas på torra land. Och som filosoferna säger, påverkar detta oss på djupet, och formar oåterkalleligt vår livslånga “limbiska prägling”.

Många kvinnor säger att de av deras barn som föddes i vatten skiljer sig från deras andra barn. De kan vara mer alerta, lugnare, känsligare, mer empatiska. Upplever du att ditt vattenfödda barn har några speciella särdrag?

Det passar inte alla!

Jag är själv mamma, och även om det var fantastiskt intressant att lära mig så mycket nytt om vattenfödslar, så har det inte påverkat hur jag föder barn. Jag har fött tre barn på ’torra land’, och att föda utanför vattnet passar mig utmärkt!

En del kvinnor har bestämt sig för att föda i vatten, men ändrar sig när det väl blir dags. En del vill kliva ur vattnet precis innan framfödandet. En del hinner inte fylla poolen i tid! Det kan också vara tvärt om, en del tror att de inte vill föda i vatten, men upptäcker plötsligt att de hamnat i duschen eller badet.

Även utan vatten kan vi göra mycket för att minimera stressen när barnet kommer till världen—helst så mycket som möjligt. Genom att hålla oss tysta (inget påhejande eller hurrarop), dämpa belysningen, inte omedelbart väga eller tvätta barnet – eller utsätta det för några rutiner överhuvudtaget. Lägg barnet direkt på moderns bröst, håll om det i fosterställning, torka inte bort fosterfettet och klipp inte navelsträngen förrän den är helt tom på blod—alla dessa faktorer påverkar enormt mycket.

Ju färre störningar vi ger upphov till under ”den gyllene timmen” när mamman och barnet knyter an till varandra direkt efter födseln – detta gäller även för de barn som föds med kejsarsnitt – desto fler fördelar får nästa generation människor med sig från födseln.”

Det här är en översättning av Natalie Lennards text There is a deeper secret why women have waterbirths på Vocal.com.

Publicerad Lämna en kommentar

Julius, född i vatten

”Han kommer!” skrek jag med en blandning av förvåning och förtjusning när jag hörde ett plopp inom mig. Det var vattnet som gick och beredde väg för mitt barn.

Min mamma, syster och dotter som sovit i rummet intill satte sig sömndruckna runt poolen. Bebisen hade legat vänstervänt och förmodligen orsakat den grymma ryggvärken under värkarbetet. Nu var värken som bortblåst och istället kände jag hur bebisen roterade fram och tillbaka flera gånger innan den vänt sig till bästa läge att komma ut på. Det kittlades inuti mig så att jag skrattade.

Foto och copyright: Privat

Eftersom jag stod upprätt på knäna hade bebisen utrymme att göra det som krävdes för att komma ut på bästa sätt. När huvudet var rätt inställt tryckte en krystvärk ut honom så mycket att jag kunde känna toppen av hans huvud och ett litet öra. Jag hann uppfatta att den här bebisen hade mindre hår än min dotter Stella hade, när nästa värk tryckte ut honom. Jag fångade hans starka lilla kropp och så fort han kom upp över ytan vrålade han högt. Han slutade skrika lika tvärt som han börjat så fort jag lade honom vid bröstet.

Foto och copyright: Privat

Stella som sett både nyfiken och lite rädd ut, log stort. Så tog hon av sig kläderna och hoppade i förlossningspoolen. Hon tog sin brors nyfödda händer i sina. Hans sneda små ögon var fortfarande stängda men han var ändå fullt närvarande och kändes stark.

Foto och copyright: Privat

Josh och jag grät och skrattade omvartannat. Hela min kropp var fylld till bredden av kärlek till min familj och tacksamhet för att jag fått uppleva ännu ett mirakel. När moderkakan kom ut en timme senare fick Stella klippa navelsträngen.

Foto och copyright: Privat

Alla utom jag somnade fort den natten.

Foto och copyright: Privat

Jag kunde inte sluta titta och känna min lilla pojke som sov på mitt bröst. Äntligen var Julius Maxwill här.

Foto och copyright: Privat

Detta är en kortad version av ”Jag hade förvandlats till en ’birth warrior’” ur boken Föd på dina villkor. Här berättar Maria i detalj om sina tre vattenfödslar i ett nytt avsnitt av Doulapodden!