Publicerad Lämna en kommentar

Barnmorskorna: Förlossningsvården har blivit kvinnofientlig

Situationen i förlossningsvården är kvinnofientlig och oacceptabel, skriver ordföranden i Svenska Barnmorskeförbundet, Eva Nordlund på Aftonbladet Debatt.

Det är svårt att välja citat från texten för allt är så bra, så sakligt och så sant! Men här är några favoritstycken:

”Barnmorskor, nästan alltid kvinnor, löser situationen dygnet runt trots underbemanning och ett personligt lidande över att inte räcka till. Det är inte gnäll; det är fakta.”

”Att föda barn är oftast en frisk händelse. Det som alltid behövs är en kompetent barnmorska med ögon för det som avviker, närhet och en trygg miljö för att våga hantera smärtan och födandet. Forskningen visar att en födande kvinna som får kontinuerligt stöd drabbas av färre komplikationer och ingrepp. Självklart och billigt i slutänden eftersom färre interventioner och mer barnmorskenärvaro kostar mindre.”

”Barnmorskor har under många år informerat politiker och tjänstemän om den bristfälliga situationen. Det saknas ett samlat nationellt grepp för hur förlossningsvården ska organiseras. Kvinnors behov borde väga tungt tillsammans med all forskning som finns. Individualiserad och kvinnocentrerad vård ska vara en självklarhet men den svenska förlossningsvården är utformad utifrån ett medicinskt perspektiv där risktänk tar allt större plats och skapar en miljö som i sig kan skapa problem och ge upphov till stress, oro och komplikationer hos födande kvinnor.”

”Att välja var det känns tryggt att föda är vanligt förekommande i andra länder men inte i svensk förlossningsvård. Vad som är tryggt är olika för kvinnor. Forskningen stödjer olika vårdnivåer, små barnmorskeledda enheter, hemförlossningar med mera men trots det fortsätter centraliseringen till stora förlossningskliniker.”

”Vi barnmorskor är trötta på ignoransen både kring kvinnors behov men också att svensk förlossningsvård är likriktad och inte utgår från födandet som något normalt för de flesta.”

Men läs hela själva förstås!

 

Publicerad Lämna en kommentar

Tröst och hopp om att föda barn! (brev till Malin Lernfelt)

Malin Lernfelt / ledarsidan Upsala Nya Tidning

Hej Malin, vi läser att du vill varna för hemförlossningar och att du känner att det är ”något av det mest riskfyllda en kvinna kan utsätta sig för” att bära och föda barn. Vi hoppas kunna glädja dig med att det finns helt nya kunskaper om detta som visar att det INTE är så!

(Eller nya och nya, egentligen lika gamla som mänskligheten själv, men nyfunna eller nyvakna kan vi kanske säga.)

För det första: det är jämförelsevis inte farligare att bära och föda barn för de allra flesta kvinnor i i-länder än det är att till exempel köra bil, rida på hästar eller gå över en trafikerad gata. Att bära och föda barn kommer låååångt ner på listan över dödsorsaker för svenska kvinnor. Varje år dör cirka fem svenska kvinnor i samband med graviditet och förlossning (sorgligt nog är majoriteten av dem utlandsfödda), och fast det naturligtvis är en katastrof för alla inblandade är det samtidigt alltså väldigt ovanligt.

Så redan här kan du känna dig trygg! Om du är gravid i vårt rika land och har möjlighet att ta hand om dig så är risken att något farligt ska hända försvinnande liten.

För det andra: det är inte farligare att föda hemma än det är på sjukhus. Forskningen har varit tydlig med det i många år, och i många andra länder har man förstått detta. Men just svenska förlossningsläkare och klinikchefer har inte vela ta det till sig, oklart varför. Kan det ha något med det omedvetna behovet av makt att göra? Vi vet inte. Men i Nederländerna har under lång tid cirka vart tredje barn fötts hemma. Och under hela den tiden låg landet på topp tre av lägsta barna- och mödramorbiditet och -mortalitet. Nu har antalet hemfödslar minskat i Holland, och samtidigt blir siffrorna sämre.

Här finns mycket forskning att läsa om just hemfödsel: https://www.födahemma.se/forskning/forskning/

(Vi bifogar några källor om just mödra- och spädbarnsdödligheten också, sist i brevet)

Det finns en anledning att Svenska barnmorskeförbundet (som har den ABSOLUT största erfarenheten av graviditet och barnafödsel i Sverige) skrev ett policydokument i maj i år där de anser att kvinnor som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet.

Ur dokumentet:

”… sannolikheten för en okomplicerad vaginal förlossning ökar om kvinnan föder utanför obstetriska enheter och de neonatala utfallen är jämförbara med förlossning på sjukhus. För förstföderskor rapporteras dock ett större antal incidenter vid förlossning i hemmet jämfört med förlossning på fristående eller sjukhusanslutna barnmorskeledda enheter samt på obstetrisk avdelning.”

”Resultaten visar att kvinnor som planerat att föda hemma hade tre gånger högre sannolikhet att föda spontant vaginalt jämfört med kvinnor som födde på sjukhus (OR 3.25, 95% CI 1.97–5.38). Förekomsten av förlossningsskador (bristningar grad 3–4) och blödning >1000 ml var lägre bland kvinnorna i hemförlossningsgruppen. Det var ingen statistiskt signifikant skillnad i perinatal morbiditet eller mortalitet mellan grupperna. För omföderskor rapporteras en statistiskt signifikant lägre risk för överföring av barnet till neonatal intensivvård.”

”… riskerna för perinatal död är lika vid hem- och sjukhusförlossning i de länder där verksamheten är väl integrerad både för först- och omföderskor. Däremot bedöms riskerna som betydligt högre i länder där hemförlossning inte ingår i hälso- och sjukvårdssystemet, även om resultaten inte visar statistiskt signifikanta skillnader. Att integrera hemförlossning med utbildade barnmorskor som kan bistå föräldrarna i hemmet, har tillgång till de läkemedel som kan behövas vid en förlossning samt ha tillgång till ett välfungerande transportsystem är enligt författarna det mest framgångsrika sättet att förhålla sig till hemförlossning som vårdform.”

”Överföring på grund av akuta komplikationer är ovanligt, främst sker överföring på grund av långsam progress och vid vattenavgång utan värkar.”

”… hemförlossning minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor, liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor.”


Slutligen vill vi bara säga att det är en sorglig och kvinnofientlig myt att föräldrar skulle välja hemfödsel för sin egen bekvämlighet eller nåt annat flummigt. De allra flesta som väljer att föda hemma är betydligt mycket mer pålästa än de flesta som föder på sjukhus, och väljer att stanna hemma för att de är övertygade om att det är det säkraste och tryggaste alternativet för just dem, och det bästa för just deras bebis.

Vi hoppas att de som läst din ledare inte ska känna sig rädda för att föda barn! Det vi alla behöver sträva efter är att göra det mindre stressigt att föda på sjukhus, där ligger den verkliga faran. Och du som ledarskribent kan förhoppningsvis bidra till den strävan!

med vänlig hälsning,
redaktionerna på Födalugnt.se och Födahemma.se

Läs mer om barna- och mödradödlighet i Sverige:

 
Publicerad Lämna en kommentar

4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Barnmorskeförbundet skrev i maj 2020 att de som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet. Vi på Föda lugnt är helt eniga med det.

Som BM-förbundet skriver ökar sannolikheten för en okomplicerad vaginal förlossning om kvinnan föder utanför obstetriska enheter. Stora studier visar att de som planerat att föda hemma hade tre gånger högre sannolikhet att föda spontant vaginalt jämfört med kvinnor som födde på sjukhus och att andelen förlossningsskador (bristningar grad 3–4) och blödning >1000 ml var lägre hos de som födde hemma. Hemfödsel minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor, liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor.

Under coronapandemin, skriver lokalförbundet för barnmorskorna i Region Stockholm, ”har förfrågan på planerade hemförlossningar ökat vilket kan vara en effekt av att familjer drar sig för att komma till de stora förlossningsklinikerna. Att föda barn är en händelse som för de flesta innefattar en frisk mamma och ett friskt barn och det tar emot att åka in till ett sjukhus där risken för smitta ökar.”

Birth. Foto: Lindsey Turner/Flickr.

 

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande.

Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare.

Tack vare föräldrarnas påtryckningar och barnmorskornas ställningstagande verkar det nu som om Region Stockholm inom kort kommer att gå tillbaka till samma avtal som tidigare, det vill säga att två barnmorskor gratis kan komma hem till någon som är omföderska och som uppfyller regionens krav på säkerhet. Detta måste bli verklighet i alla landets regioner, helst i sommar!

Vi vill att
· regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.
· alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.
· regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!

2016, då BB Sophia lagts ner, lovade politikerna att en ny förlossningsklinik skulle öppnas på S:t Görans sjukhus redan 2017, så att gravida i Stockholm kunde vara säkra på att regionen har den kapacitet som krävs, utifrån det beräknade behovet. En fjärdedel av alla barn som föds i Sverige föds i Region Stockholm. S:t Göran skulle ta hand om 2000–4000 födslar om året.

Beslutet har skjutits upp flera gånger, och nyss kom beskedet att BB S:t Göran inte kommer att öppna 2022 heller. Finansregionrådet Iréne Svenonius (känd från det ekonomiska haveriet med Nya Karolinska) meddelar att BB S:t Göran ska öppna i en obestämd framtid, eftersom ekonomin dels försämrats av pandemin, dels för att hon har tyckt sig förstå att det kommer att födas färre, inte fler barn i regionen de närmaste åren. I en intervju i SR nyligen sa Svenonius att det kommer att finnas ”en ganska stor överkapacitet i förlossningsverksamheterna”, att det redan nu inte behövs fler platser och att hon inte kan se några negativa konsekvenser av beslutet.

Som vi har beskrivit här är detta en helt vansinnig och felaktig världsbild. Det finns redan för få resurser för födande kvinnor i Stockholm, särskilt på sommaren, särskilt denna sommar med smitta och svår sjukdom. Svenonius må hävda att det finns platser så att det räcker, men det hjälper inte när platserna är så bristfälliga att inga barnmorskor orkar ha dem som arbetsplats.

Bara i Svenonius fantasi

 

Vi står helt bakom förslaget från ledamöterna i Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm och deras vädjan till ansvariga politiker och beslutsfattare: ”Utred möjligheten att låta BB S:t Göran bli Sveriges första barnmorskeledda lågriskenhet och utbildningsklinik för alternativa vårdmodeller! Detta kommer att öka valfriheten för familjer och bromsa upp barnmorskebristen.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!

Vi har funderat mycket på hur det kommer sig att barnmorskor och andra på ”golvet” i förlossningssjukvården har så helt, diametralt, annan uppfattning om läget än vad sjukhusledningarna och politikerna verkar ha. Vi tror att det beror på ett glapp i kommunikationen mellan golv och takvåning, och på ett slags Stockholmssyndrom hos klinikcheferna.

Sjukhusledningens ansvar är att sköta sin budget gentemot politikerna, och det gör de genom att år efter år hävda att tillräckligt god vård erbjuds. Inget sjukhus vill sticka ut och vara det som inte klarar att leverera god vård enligt den budget som tilldelats dem. Men för att kunna visa ett sånt resultat måste sjukhuset nöja sig med en låg mödra- och barnadödlighet, och helt bortse från de förlossningsskador och psykiska trauman som besluten ger upphov till.

Barnmorskecheferna på golvet får därför inte mandat att tillhandahålla en god vård för alla födande, trots att de är väl införstådda med vad evidensbaserad och god vård innebär. Detta verkar ha samma effekt som ett Stockholmssyndrom. I stället för att göra sig omöjliga hos ledningen rationaliserar de och skyller på omständigheter som de menar att ingen kan rå över (att så många vill föda barn? att allt färre barnmorskor vill jobba på förlossningen?). De väljer att vara lojala med sjukhusledningen, och protesterar inte mot politikernas beslut som hindrar personalen från att bedriva patientsäker vård.

Barnmorskor. Foto: Ulf Huett/Flickr

 

Och de födande får heller inga alternativ till den bristfälliga vård om erbjuds.

Denna situation gäller i hela Sverige, och är inte speciell för Stockholm.

Det här är just ett exempel på den skeva verklighetsbilden hos ansvariga sjukvårdspolitiker som Barnmorskeförbundets lokalavdelning i Stockholm beskriver. ”Födande kvinnor i akut värkarbete som avvisas på grund av plats- och personalbrist är inte bara en siffra i statistiken utan en individ i behov av trygghet och professionellt stöd. Det handlar om vilket perspektiv och vilken syn som får ta överhand när kvinnovård planeras” skriver de i en viktig debattartikel.

Ansvaret ligger hos de politiker som tillåter en kvinnofientlig, föräldrafientlig, barnfientlig och barnmorskefientlig förlossningspolitik. Som drabbar hela samhället på lång sikt. Hur ska vi till exempel kunna förbättra den psykiska ohälsan om vi inte samtidigt strävar efter att ge alla födande och nyfödda en psykiskt hälsosam upplevelse? Hur vi föder och föds spelar roll. De kvinnor som får allvarliga, undvikbara förlossningsskador påverkas i sitt föräldraskap, i sina relationer och i sitt yrkesliv, kanske i flera år framåt. De barn som skadas av syrebrist och onödiga interventioner orsakade av systemfelen kostar samhället enorma pengar.

Detta är politikernas ansvar, och därmed vårt ansvar som medborgare. Vi måste ställa krav på våra folkvalda såväl som på sjukhusens ledningar. Vi måste använda våra valsedlar, skriva insändare, ringa och ställa krav, gå samman, läsa på, träffas, demonstrera och göra allt som vi var och en kan!

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

1. Det finns för få barnmorskor – anställ fler!

Har förlossningssjukvården i Sverige idag tillräckliga resurser? Varje gång frågan ställs blir det kakafoni. Åsikterna går vitt isär. Men för vem som helst som betraktar kaoset utifrån är det kristallklart: födselvården måste prioriteras mycket högre. Att det finns tillräckligt många platser räcker inte – det måste finnas tillräckligt många barnmorskor också!

  • Barnmorskor ska inte behöva jobba ihjäl sig.

Vi vet alla hur det ser ut för alltför många barnmorskor på förlossningen idag. De springer mellan tre olika födande. Ingen tid att äta eller gå på toa. Ingen tid att skapa lugn. Och på somrarna blir det etter värre, när de flesta tar semester. I och med pandemin är arbetsbelastningen ännu högre, orimligt hög. Deras chefer, sjukhusens ledningar och regionpolitikerna räknar iskallt med att barnmorskorna ska lösa problemen, med sina egna kroppar och sin egen sinnesfrid. De räknar med att barnmorskorna vill vara lojala med de födande, och att de försöker glömma sina egna behov av återhämtning och vila. Men det går bara till en viss gräns, och det går dessutom ut över de som ska föda och orsakar oro, smärta och alltför ofta skador.
För säkerhets skull har barnmorskorna på en av Stockholms stora kliniker fått en checklista med åtgärder att ta till när det blir kaos.

Ytterligare en ”strategi” inför sommaren 2020 är att barnmorskorna ska meddela koordinatorn på förlossningen när belastningen blir ”extraordinär”, alltså när de inte längre kan bedriva säker vård. Enligt de barnmorskor vi pratat med kan detta nödläge i sommar komma att utgöra cirka 90 % av tiden. Koordinatorn ska i sin tur meddela läkarna och överföra det medicinska ansvaret till dem.

  • Bristen på barnmorskor får inte gå ut över de födande.

Det är orimligt att kvinnor som valt att föda med barnmorska lämnas ensamma att föda sitt barn, som skedde förra veckan på ett sjukhus i Stockholm. Det är också helt orimligt att barnmorskor i praktiken är oroliga för att någon ska dö på deras pass. Politikernas snålhet drabbar ju inte bara de friska födande, utan personalbristen kommer även att påverka de sjuka – de med preeklampsi, patologiska CTG, blödningar och så vidare.

Vi har också fått veta att många induktioner startas för att sen avbrytas, eftersom den födande inte kan vara kvar på rummet – någon annan med mer akuta behov ska in där.
En desperat nödlösning som vissa kliniker har tillämpat har varit att stänga en del förlossningsrum, säga att ”det är fullt på förlossningen” och hänvisa inkommande gravida till andra sjukhus. Naturligtvis fungerar inte heller detta i längden. De gravida fortsätter att komma in, eftersom de andra klinikerna också har fullt. Resultatet blir att kvinnor föder och krystar i bilar och hallar, eller oassisterat på en plastad brits i ett tillfälligt rum. Detta är inte god vård och det är inte en säker vård.

Ett nytt PM om syntetiskt oxytocin har nyligen införts med avsikt att få ner användandet – det tycker vi är jättebra, vi har skrivit tidigare om problemen med överdrivet användande av syntetiskt oxytocin. Men eftersom det handlar om att låta förlossningen ta mer tid än vad som varit tillåtet (utan att sätta in syntetiskt oxytocin) tidigare, kommer det sällan att vara möjligt att följa detta PM i sommar. Det skulle ju göra att rummen blir upptagna längre. Om man sätter in det syntetiska oxytocinet tidigare får man nya lediga rum snabbare. Vilket behövs, eftersom det är fullt överallt. Tyvärr innebär ju detta att fler födande får förlossningsskador, att fler barn får syrebrist och i största allmänhet att förlossningen upplevs som en mardröm istället för som en dröm.

  • Det måste finnas råd att betala för erfarenhet och kunskap.

På ett av de sjukhus vi varit i kontakt med har barnmorskecheferna försökt att anställa tillräckligt med personal inför sommaren. Sex, sju erfarna barnmorskor ansökte om anställning, men deras lönekrav låg på cirka en tusenlapp för mycket i månaden. Sjukhusets budget räckte alltså bara till nyutbildad personal. I praktiken har ledningen dock inte sparat nånting, eftersom de kommer att behöva ta in bemanningsbarnmorskor som kostar 60 000 i månadslön. De befintliga barnmorskorna kommer dessutom att behöva arbeta extra, vilket medför ytterligare kostnader.

  • Varje födande har rätt att ha en egen barnmorska.

Det projekt som pågår på KS/Huddinge med #minbarnmorska har blivit otroligt populärt och framgångsrikt. Föräldrarna älskar tryggheten i att få föda med en av de barnmorskor de lärt känna redan under graviditeten. I Norge är det en självklarhet, och bör vara ett minimikrav för att garantera patientsäkerheten även i Sverige: En barnmorska – en födande.

Min barnmorska-gänget på Huddinge (foto: KS)

 

Staten måste alltså skjuta till mer pengar till förlossningssjukvården. Det ska finnas pengar till minst en kunnig och erfaren barnmorska per födande. Och pengar finns ju, det har vi sett nu under pandemin. Det handlar bara om resursfördelning. Vi menar; om regeringen kan skänka fem miljarder kronor till SAS för att de ska kunna fortsätta att transportera folk på ett miljöfarligt sätt till olika kolonialmakters utsugna områden medan de dricker sprit, så kanske det finns fem lite mindre sunkiga miljarder att lägga på blivande föräldrar och deras spädbarn, som ju råkar vara landets framtid? Och på de barnmorskor och andra inom vården som sliter ut sig för att göra dessa barns ankomst till världen så smärtfri som möjligt?

Den politiker som säger att det inte behövs mera statliga pengar till förlossningsvården måste ta personligt ansvar för alla de föräldrar, barn och barnmorskor som skadas, traumatiseras och slits ut på svenska BB idag.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad 1 kommentar

Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020

Sommaren är den tid då flest barn föds – och den tid då de vårdanställda vill ta sin välbehövliga semester. Inför sommaren 2020, med covid-19, är förlossningsvården ännu mer ansträngd än vanligt.

Förlossningen, NKS. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

 

Denna situation gäller i hela Sverige, men är kanske svårast i Region Stockholm, där Barnmorskeförbundets lokalförening larmar om att bortåt femtonhundra arbetspass än så länge är obemannade. På minst ett sjukhus säger barnmorskorna att de inte länge kan garantera patientsäkerheten. Detta är mycket allvarligt.

Vi på Föda lugnt ser fyra problem framför oss, och fyra lösningar.

1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

Inga svar från myndigheterna, nästan inga från klinikerna

Under april månad skrev vi två brev till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), Barnmorskeförbundet, Vårdförbundet och elva av Sveriges regioner (de vi hade adresser till):
Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin” och
Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!
Det senaste brevet publicerades även som debattartikel i Aftonbladet. Breven fanns att läsa i våra sociala kanaler.

Vi har fått flera förfrågningar från er om vi har fått svar så här kommer en uppdatering till er.

Av de elva regionerna är det bara en som har svarat: BB Södertälje. Ledningen där beskriver att de på eget initiativ kontaktat Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen och meddelat sin synpunkt att hemfödsel bör införas i Sverige och vara ett statligt finansierat alternativ för de föräldrar som känner sig tryggast med att föda hemma.
Dock vill de inte införa hemfödsel nu, under pågående coronakris. Detta trots det budskap vi och flera andra brukarorganisationer har fört fram; att många gravida känner stark oro över hur det kommer att vara att föda på sjukhus, och att en del kvinnor idag hellre väljer att föda oassisterat hemma än på sjukhus.
Ledningen på BB Södertälje skriver också att det finns god bemanning på förlossningsavdelningen, smärtlindring för de som vill ha och behöver och att de inte ser någon orsak att oroa sig.

Att ingen av de andra regionerna har svarat alls känns deppigt, med tanke på de många blivande föräldrar som nu försöker förbereda sig, med helt olika förutsättningar beroende på var i landet de ska föda.

Vidare har det kommit in några automatiska meddelanden om att vårt brev har kommit fram och att de tackar för synpunkterna.
En representant för SFOG skrev till oss (privat). Hen höll med om att vården i Sverige är ojämlik men tyckte att vi borde fokusera på all vård: stroke, cancervård etc.

***

Utifrån de samtal vi haft med blivande föräldrar, och med både svensk och internationell forskning i ryggen, har vi framfört flera önskemål till de ansvariga för svensk förlossningssjukvård. Till exempel att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen; att barnmorskor ska slippa jobba under stress; att den födande ska få optimala förutsättningar för att det egna oxytocinet flödar ostört; att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB; att friska gravida får föda i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum; att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta; att alla planerade Aurorasnitt blev av, antingen på planerad klinik, eller annan.

Men det i grund och botten viktigaste är att svensk förlossningsvård måste vila på nationella riktlinjer. Att den inte gör det är mycket allvarligt. Konsekvenserna syns allt mer under pågående coronakris då vården är både ojämlik, snabbt föränderlig och skiftar från klinik till klinik.

Visst finns det också ljuspunkter! Vi gillar BB Södertäljes tydliga ställningstaganden, och att de driver frågan om hemfödsel. Svenska barnmorskeförbundet gick också nyligen ut med ett policydokument om hemfödsel som alternativ i Sverige. Det är ett mycket stort steg att förbundet har samlat sig i denna fråga och att de på grunder av både tungt vägande forskning och välbeprövad erfarenhet från våra grannländer med flera har kommit fram till att hemfödsel bör ingå som förlossningsalternativ. Det finns hopp om att en förändring är i rullning.

Vi jobbar vidare såklart, fortsätter att ställa krav och hoppas att makthavarna har modet att lyssna.

Publicerad 1 kommentar

Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!

Följande text har skickats som brev till socialminister Lena Hallengren, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SFOG, Vårdförbundet, Barnmorskeförbundet och ett antal regioner. Den finns också som debattartikel i Aftonbladet: Ett katastrofalt svek mot blivande mammor

I Sverige finns inga nationella riktlinjer för gravidas rätt till stöd och bra smärtlindring under förlossning. Under coronaepidemin blir det tydligare för varje dag som går vilket lidande detta åsamkar landets kvinnor.

Under måndagen kom beskedet att allt fler kvinnor med beviljade planerade snitt i region Stockholm kommer att tvingas föda vaginalt. Uppgifterna dementerades senare under dagen i ett pressmeddelande från Danderyds sjukhus. Våra källor inom såväl patientgruppen som vårdpersonal står dock fast vid sina uppgifter om inställda planerade snitt.

Vi har de senaste dagarna fått information om att vissa så kallade Auroramottagningar, där kvinnor med stark förlossningsrädsla kan få stöd och hjälp, har tvingats meddela sina gravida att det kejsarsnitt de blivit lovade inte kommer att bli av – ibland med väldigt kort varsel.

Detta kan vara helt katastrofalt för den blivande mamman. Hon kan ha blivit beviljad ett kejsarsnitt på grund av tidigare traumatiska förlossningar, tidigare sexuella övergrepp eller incest.

Det kan ha tagit henne många år att våga bli gravid, hon kan ha gått i Aurorasamtal och till slut känt sig tillräckligt trygg i vetskapen om att hon kommer att få ett kejsarsnitt.

Sveket kan kännas som ett fritt fall och skapa panik och långvarigt trauma.

Vi förstår att sjukvården känner sig tvingad till orimliga prioriteringar. En stor del av icke livsviktiga operationer ställs in när personal och resurser behövs för att vårda svårt sjuka eller döende patienter. Vi vill inte ställa olika lidanden mot varandra.

Men varför ska vissa gravida inte få göra sitt elektiva snitt bara för att de bor i fel upptagningsområde?

I Östersund, i hela Jönköpings region och i Västmanland görs fortfarande (i skrivande stund) snitt av så kallade ”humanitära skäl”. I Örebro görs de utlovade snitten, och mamman får instruktioner om att isolera sig två veckor innan operationen.

På Skellefteå lasarett får de med utlovade snitt åka till en annan klinik inom regionen och opereras där. Medan mammor i Falun får veta att det kommer att bli en vaginal förlossning, eventuellt med igångsättning, trots utlovat snitt.

Sverige måste se till att förlossningsvården är jämlik över länsgränserna och tillsätta nationella riktlinjer omgående, så att gravida behandlas lika oavsett var de bor eller vilken vårdgivare de har. Redan innan pandemin slog till skilde sig förlossningsvården åt regionalt på för Sveriges kvinnor oacceptabla sätt, exempelvis gällande vårdplatser, barnmorskor och eftervård.

Tills dess att nationella riktlinjer är tillsatta kräver vi att den som blir nekad sitt utlovade snitt får opereras på en annan klinik, där kejsarsnitt av humanitära skäl fortfarande kan prioriteras.

Signerat,

Nätverket Föda lugnt
Brukarorganisationen Födelsehuset
Karin Christensson, spetspatient inom mödra-, förlossnings- och eftervård
Lisa Bjurwald, journalist och författare till BB-krisen. Sveket vid livets början (Volante)
Patientföreningen BB-marschen Region Jönköping

Publicerad 1 kommentar

Brev till SFOG: Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin

Här är ett brev vi skickat till SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) idag:

Vad finns det för skyddsnät när gravida inte får ha med sin partner eller doula, när det kanske inte finns tillgång till epidural eller lustgas, när vårdpersonal kan smitta och det inte ens finns möjlighet att föda hemma?

Varje födsel har rätt att vara lugn, trygg och säker. I en redan belastad förlossningsvård blir det ibland mer kaotiskt. Men de som föder nu kan tvingas vara ensamma på rummet med väldigt lite kontakt med barnmorskan, utan medicinsk smärtlindring och med risk att de själva eller deras nyfödda bebis blir smittade av personal.

Självklart är det en nödsituation nu och smittskyddet måste gå före en massa andra saker. Men vi ser att problemet också ligger i att förlossningsvården sedan 70-talet har tappat kunskapen om hur man ger smärtlindring utan epidural, hur man bibehåller flödet av oxytocin. Man har också försökt slimma vården så att barnmorskor får allt mindre kontakt med de födande och allt mer stress i jobbet, vilket gör att allt färre vill jobba som förlossningsbarnmorska. Så nu har vi en förlossningsvård som helt förlitar sig på att kunna ge epidural. Men under pandemin kan det bli ett stort problem eftersom anestesiologerna, narkosläkarna, behövs hos de covid-19-sjuka på intensiven. Om de inte kan eller vill prioritera de födande kan det bli både kaotiskt och onödigt smärtsamt att föda.

Vi hör stark oro från många blivande föräldrar. De undrar hur hur deras förlossning kommer bli, och känner sig också illa till mods över att behöva belasta vården onödigt mycket fast de själva känner sig helt friska. Därför har vi tagit fram förslag, önskemål och krav som i möjligaste mån kan öka chanserna för en frisk och trygg förlossning.

Sharon McCutcheon / Unsplash

Smärtlindring

Flera svenska förlossningskliniker har antingen slutat använda lustgas eller funderar på att sluta. Detta är helt i onödan. Dels finns det ingen ökad smittrisk med lustgas [1]. Dels finns det filter att sätta in i lustgasmaskerna (detta är redan infört på bland annat BB Södertälje).

Det kan bli svårt att få epidural, som vi har beskrivit ovan.

Alternativen paracervikalblockad och pudendusblockad, som båda ges med spruta inne i slidan, är inte alls lika effektiva, och dessutom är det väldigt få barnmorskor som kan lägga dessa eftersom de inte längre utbildas i det, så det kommer troligen inte att ske.

Troligen kommer ingen att få föda i vatten eller ens bada varmt under värkarbetet, eftersom det riskerar att öka smittspridningen.

Den enklaste, billigaste och säkraste formen av smärtlindring är naturligt oxytocin. Det är ett hormon som skickas från den födandes hjärna och ut i kroppen. Det får livmodern att pressa ut barnet och dämpar smärtimpulserna. Oxytocinet är dock känsligt för stress. Om den födande möts av förutsättningar som skapar rädsla, stress…” eller övergiven kommer oxytocinet inte ens att sätta igång. Det kan bli som att föda i krig. När det kroppsegna oxytocinet uteblir så uteblir värkarna, livmoderns arbete. Då måste den födande få värkstimulerande dropp med syntetiskt oxytocin (vilket redan 70 % av svenska förstföderskor får). Detta gör värkarna ännu mer smärtsamma och riskerar att ge barnet syrebrist. I vanliga fall ger då personalen epidural, men nu kommer det alltså kanske inte att ske. Så hur ska detta lösas?

Vi vill att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen, att den barnmorskan inte är stressad, är van att att ge kontinuerligt stöd och att få den födande att känna sig så lugn som möjligt.

Vi vill att vårdpersonalen absolut inte ger värkstimulerande dropp om förlossningen går långsamt, eftersom det riskerar att öka smärtan och ge barnet syrebrist. Låt förlossningen ta den tid den tar. Få den födande att känna sig så avslappnad som det är möjligt så att oxytocinet kan börja jobba.

Vi vill att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB. Detta minskar behovet av vårdpersonal på rummet och ökar tryggheten för den födande.

En barnmorska per födande/familj reducerar antalet kontakter under födande och eftervård vilket minskar smittspridningen. Det finns många fler barnmorskor att få tillbaka in i förlossningsvården som de lämnat just för att den är så stressad och inte ser till kvinnans bästa. Se till att de vill återvända!

 

Separata barnmorskeledda enheter

Om friska födande med okomplicerad graviditet kan få föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är uttänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin. Detta ökar dessutom chanserna att göra förlossningen till en lugnare upplevelse för föräldrarna, i enlighet med WHO:s riktlinjer [2]. Vi har i ett brev till socialministern [3] beskrivit hur exempelvis Nederländerna har infört förlossningsenheter i form av hotellrum; Kalifornien har satt upp mobila enheter utanför sjukhus.

Svenska Barnmorskeförbundet stödjer i sitt ställningstagande om vårdformer i samband med graviditet och barnafödande [4] en differentierad vård och utveckling av vårdformer med kontinuerligt stöd av barnmorska, såsom ovan nämnda exempel.
SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har däremot uttryckligen sagt att de inte vill ha barnmorskeledda enheter. De vetenskapliga grunderna för deras motstånd är dock oklara.

Vi vill att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får möjlighet att föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande.

 

Föda hemma

Sedan flera år vill allt fler blivande föräldrar föda hemma. De känner sig mer trygga hemma, med en erfaren barnmorska, än på sjukhus och känner att det är det säkraste och bästa alternativet för barnet som ska födas.

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet [5]. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande. Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare. Detta är ett kvinnoföraktande och föråldrat hanterande som går ut över föräldrarna, eftersom de får allt svårare att hitta en praktiserande hembarnmorska.

Nu i covid-19-tider har det skett en kraftig ökning av föräldrar som vill föda hemma för att undvika risken att tvingas föda ensam och att bli smittad i onödan. Det finns barnmorskor i alla län som kan svara upp mot det behovet, om de får nödvändiga läkemedel eller förskrivningsrätten. International Confederation of Midwives rekommenderar i sitt uttalande om covid-19 hemfödslar med barnmorskestöd under rådande pandemi [6].

Vi vill att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.

Vi vill att alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.

Vi vill att regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

/Nätverket Föda lugnt

Referenser
[1] RCOG Covid-19 pregnancy guidelines
[2] WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
[3] Föda lugnt: Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter
[4] Svenska Barnmorskeförbundet (2019): Policydokument Vårdformer
(5) Föda hemma: Forskning
(6) International Confederation of Midwives (ICM): 2020 ICM Official Statement and updates (pdf)