Publicerad Lämna en kommentar

Marsden Wagner: Födandet måste ut från sjukhusen för att bli säkert

Många är oroliga över utvecklingen i svensk förlossningsvård. Såväl blivande föräldrar som barnmorskor, doulor och andra inom vården. Hur kommer det sig att det bara verkar bli mer och mer stress, fler och fler med förlossningsskador? Att fler barnmorskor tvekar inför att jobba på förlossningen? Allt fler gravida som ser större trygghet i kejsarsnitt eller hemfödsel, än i att föda ”som vanligt” på sjukhus?

Vi på Föda lugnt har varit med i födselvärlden sedan 80-talet, och vi ser bara marginella förbättringar. Hur kan det ta sån tid?

2008 höll barnmorskeorganisationen ”Midwifery Today” en konferens i USA. Den amerikanske läkaren och forskaren Marsden Wagner var där och svarade på frågor från barnmorskor, kvinnor och födelseaktivister, till exempel ”Varför är det så stort gap mellan forskning och praktik”; ”Varför har barnafödandet blivit så tungt medikaliserat”; ”Hur kan vi göra förlossningar mer humana” och ”Finns det en negativ dominoeffekt av interventioner”.

Wagner berättar om hur hans syn på förlossning förändrades totalt när han för första gången fick se en helt ostörd födsel, och hur han fick ifrågasätta allt han lärt sig och upplevt dittills. Vad han bland annat insåg var att ”it was only very recently that the men invaded the world of childbirth, and wanted to take over and control everything” – att män kom in bara alldeles nyligen i födanderummen, och genast ville ta makten och kontrollera allt.

”My hope for the future is that birth should belong to the woman and her family, who will have absolute control over everything that goes on. That will never happen – in the hospital. I’m sorry. It will never happen in the hospital. Because the doctors are in control.”

De här orden sas inte av nån allmän tyckare. Marsden Wagner (1930–2014) var läkare med klinisk specialutbildning i pediatri, perinatologi (neonatologi och obstetrik) och en avancerad vetenskaplig examen i perinatal vetenskap. Efter flera års klinisk praktik på heltid och några år som fakultetsmedlem vid UCLA (University of California at Los Angeles) på heltid blev han chef för mödra-och barnhälsan på hälsomyndigheten i Kalifornien. Efter sex år i Danmark som chef för University of Copenhagen-UCLA Health Research Center arbetade han i 15 år som chef för kvinnors och barns hälsa för Världshälsoorganisationen (WHO), och var ordförande för de tre konsensuskonferenser som sammankallades av WHO om vilken teknologi som var lämplig vid förlossning. Wagner var ordförande för den arbetsgrupp som 1958 tog fram WHO-studien ”Having a baby in Europe”, som baserade sig på enkätsvar från 23 europeiska länder (och som avslöjade stora skillnader i praxis). Han föreläste i över 50 länder och var sakkunnig åt bland annat USA:s, Storbritanniens, Frankrikes, Italiens och Rysslands parlament, och skrev minst 131 vetenskapliga artiklar och 14 böcker.

Och efter allt detta menade han alltså att de födande borde ha total kontroll över allt som sker vid födseln, och att det aldrig kommer att hända om vi inte låter de friska födande (cirka 80–90 % av alla) föda med barnmorskor på små, barnmorskeledda kliniker, i födselcenter eller hemma.

Konferensen var för tolv år sen, men Wagners ord är lika brännande aktuella idag.

Publicerad Lämna en kommentar

Barnmorskorna: Förlossningsvården har blivit kvinnofientlig

Situationen i förlossningsvården är kvinnofientlig och oacceptabel, skriver ordföranden i Svenska Barnmorskeförbundet, Eva Nordlund på Aftonbladet Debatt.

Det är svårt att välja citat från texten för allt är så bra, så sakligt och så sant! Men här är några favoritstycken:

”Barnmorskor, nästan alltid kvinnor, löser situationen dygnet runt trots underbemanning och ett personligt lidande över att inte räcka till. Det är inte gnäll; det är fakta.”

”Att föda barn är oftast en frisk händelse. Det som alltid behövs är en kompetent barnmorska med ögon för det som avviker, närhet och en trygg miljö för att våga hantera smärtan och födandet. Forskningen visar att en födande kvinna som får kontinuerligt stöd drabbas av färre komplikationer och ingrepp. Självklart och billigt i slutänden eftersom färre interventioner och mer barnmorskenärvaro kostar mindre.”

”Barnmorskor har under många år informerat politiker och tjänstemän om den bristfälliga situationen. Det saknas ett samlat nationellt grepp för hur förlossningsvården ska organiseras. Kvinnors behov borde väga tungt tillsammans med all forskning som finns. Individualiserad och kvinnocentrerad vård ska vara en självklarhet men den svenska förlossningsvården är utformad utifrån ett medicinskt perspektiv där risktänk tar allt större plats och skapar en miljö som i sig kan skapa problem och ge upphov till stress, oro och komplikationer hos födande kvinnor.”

”Att välja var det känns tryggt att föda är vanligt förekommande i andra länder men inte i svensk förlossningsvård. Vad som är tryggt är olika för kvinnor. Forskningen stödjer olika vårdnivåer, små barnmorskeledda enheter, hemförlossningar med mera men trots det fortsätter centraliseringen till stora förlossningskliniker.”

”Vi barnmorskor är trötta på ignoransen både kring kvinnors behov men också att svensk förlossningsvård är likriktad och inte utgår från födandet som något normalt för de flesta.”

Men läs hela själva förstås!

 

Publicerad Lämna en kommentar

4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Barnmorskeförbundet skrev i maj 2020 att de som vill föda barn i hemmet med stöd av barnmorska ska erbjudas denna vårdform inom offentlig verksamhet. Vi på Föda lugnt är helt eniga med det.

Som BM-förbundet skriver ökar sannolikheten för en okomplicerad vaginal förlossning om kvinnan föder utanför obstetriska enheter. Stora studier visar att de som planerat att föda hemma hade tre gånger högre sannolikhet att föda spontant vaginalt jämfört med kvinnor som födde på sjukhus och att andelen förlossningsskador (bristningar grad 3–4) och blödning >1000 ml var lägre hos de som födde hemma. Hemfödsel minskar risken för kejsarsnitt och sugklocka, både för först- och omföderskor, liksom risken för allvarlig bristning i bäckenbotten och stor blödning hos omföderskor.

Under coronapandemin, skriver lokalförbundet för barnmorskorna i Region Stockholm, ”har förfrågan på planerade hemförlossningar ökat vilket kan vara en effekt av att familjer drar sig för att komma till de stora förlossningsklinikerna. Att föda barn är en händelse som för de flesta innefattar en frisk mamma och ett friskt barn och det tar emot att åka in till ett sjukhus där risken för smitta ökar.”

Birth. Foto: Lindsey Turner/Flickr.

 

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande.

Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare.

Tack vare föräldrarnas påtryckningar och barnmorskornas ställningstagande verkar det nu som om Region Stockholm inom kort kommer att gå tillbaka till samma avtal som tidigare, det vill säga att två barnmorskor gratis kan komma hem till någon som är omföderska och som uppfyller regionens krav på säkerhet. Detta måste bli verklighet i alla landets regioner, helst i sommar!

Vi vill att
· regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.
· alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.
· regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!

2016, då BB Sophia lagts ner, lovade politikerna att en ny förlossningsklinik skulle öppnas på S:t Görans sjukhus redan 2017, så att gravida i Stockholm kunde vara säkra på att regionen har den kapacitet som krävs, utifrån det beräknade behovet. En fjärdedel av alla barn som föds i Sverige föds i Region Stockholm. S:t Göran skulle ta hand om 2000–4000 födslar om året.

Beslutet har skjutits upp flera gånger, och nyss kom beskedet att BB S:t Göran inte kommer att öppna 2022 heller. Finansregionrådet Iréne Svenonius (känd från det ekonomiska haveriet med Nya Karolinska) meddelar att BB S:t Göran ska öppna i en obestämd framtid, eftersom ekonomin dels försämrats av pandemin, dels för att hon har tyckt sig förstå att det kommer att födas färre, inte fler barn i regionen de närmaste åren. I en intervju i SR nyligen sa Svenonius att det kommer att finnas ”en ganska stor överkapacitet i förlossningsverksamheterna”, att det redan nu inte behövs fler platser och att hon inte kan se några negativa konsekvenser av beslutet.

Som vi har beskrivit här är detta en helt vansinnig och felaktig världsbild. Det finns redan för få resurser för födande kvinnor i Stockholm, särskilt på sommaren, särskilt denna sommar med smitta och svår sjukdom. Svenonius må hävda att det finns platser så att det räcker, men det hjälper inte när platserna är så bristfälliga att inga barnmorskor orkar ha dem som arbetsplats.

Bara i Svenonius fantasi

 

Vi står helt bakom förslaget från ledamöterna i Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm och deras vädjan till ansvariga politiker och beslutsfattare: ”Utred möjligheten att låta BB S:t Göran bli Sveriges första barnmorskeledda lågriskenhet och utbildningsklinik för alternativa vårdmodeller! Detta kommer att öka valfriheten för familjer och bromsa upp barnmorskebristen.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!

Vi har funderat mycket på hur det kommer sig att barnmorskor och andra på ”golvet” i förlossningssjukvården har så helt, diametralt, annan uppfattning om läget än vad sjukhusledningarna och politikerna verkar ha. Vi tror att det beror på ett glapp i kommunikationen mellan golv och takvåning, och på ett slags Stockholmssyndrom hos klinikcheferna.

Sjukhusledningens ansvar är att sköta sin budget gentemot politikerna, och det gör de genom att år efter år hävda att tillräckligt god vård erbjuds. Inget sjukhus vill sticka ut och vara det som inte klarar att leverera god vård enligt den budget som tilldelats dem. Men för att kunna visa ett sånt resultat måste sjukhuset nöja sig med en låg mödra- och barnadödlighet, och helt bortse från de förlossningsskador och psykiska trauman som besluten ger upphov till.

Barnmorskecheferna på golvet får därför inte mandat att tillhandahålla en god vård för alla födande, trots att de är väl införstådda med vad evidensbaserad och god vård innebär. Detta verkar ha samma effekt som ett Stockholmssyndrom. I stället för att göra sig omöjliga hos ledningen rationaliserar de och skyller på omständigheter som de menar att ingen kan rå över (att så många vill föda barn? att allt färre barnmorskor vill jobba på förlossningen?). De väljer att vara lojala med sjukhusledningen, och protesterar inte mot politikernas beslut som hindrar personalen från att bedriva patientsäker vård.

Barnmorskor. Foto: Ulf Huett/Flickr

 

Och de födande får heller inga alternativ till den bristfälliga vård om erbjuds.

Denna situation gäller i hela Sverige, och är inte speciell för Stockholm.

Det här är just ett exempel på den skeva verklighetsbilden hos ansvariga sjukvårdspolitiker som Barnmorskeförbundets lokalavdelning i Stockholm beskriver. ”Födande kvinnor i akut värkarbete som avvisas på grund av plats- och personalbrist är inte bara en siffra i statistiken utan en individ i behov av trygghet och professionellt stöd. Det handlar om vilket perspektiv och vilken syn som får ta överhand när kvinnovård planeras” skriver de i en viktig debattartikel.

Ansvaret ligger hos de politiker som tillåter en kvinnofientlig, föräldrafientlig, barnfientlig och barnmorskefientlig förlossningspolitik. Som drabbar hela samhället på lång sikt. Hur ska vi till exempel kunna förbättra den psykiska ohälsan om vi inte samtidigt strävar efter att ge alla födande och nyfödda en psykiskt hälsosam upplevelse? Hur vi föder och föds spelar roll. De kvinnor som får allvarliga, undvikbara förlossningsskador påverkas i sitt föräldraskap, i sina relationer och i sitt yrkesliv, kanske i flera år framåt. De barn som skadas av syrebrist och onödiga interventioner orsakade av systemfelen kostar samhället enorma pengar.

Detta är politikernas ansvar, och därmed vårt ansvar som medborgare. Vi måste ställa krav på våra folkvalda såväl som på sjukhusens ledningar. Vi måste använda våra valsedlar, skriva insändare, ringa och ställa krav, gå samman, läsa på, träffas, demonstrera och göra allt som vi var och en kan!

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

1. Det finns för få barnmorskor – anställ fler!

Har förlossningssjukvården i Sverige idag tillräckliga resurser? Varje gång frågan ställs blir det kakafoni. Åsikterna går vitt isär. Men för vem som helst som betraktar kaoset utifrån är det kristallklart: födselvården måste prioriteras mycket högre. Att det finns tillräckligt många platser räcker inte – det måste finnas tillräckligt många barnmorskor också!

  • Barnmorskor ska inte behöva jobba ihjäl sig.

Vi vet alla hur det ser ut för alltför många barnmorskor på förlossningen idag. De springer mellan tre olika födande. Ingen tid att äta eller gå på toa. Ingen tid att skapa lugn. Och på somrarna blir det etter värre, när de flesta tar semester. I och med pandemin är arbetsbelastningen ännu högre, orimligt hög. Deras chefer, sjukhusens ledningar och regionpolitikerna räknar iskallt med att barnmorskorna ska lösa problemen, med sina egna kroppar och sin egen sinnesfrid. De räknar med att barnmorskorna vill vara lojala med de födande, och att de försöker glömma sina egna behov av återhämtning och vila. Men det går bara till en viss gräns, och det går dessutom ut över de som ska föda och orsakar oro, smärta och alltför ofta skador.
För säkerhets skull har barnmorskorna på en av Stockholms stora kliniker fått en checklista med åtgärder att ta till när det blir kaos.

Ytterligare en ”strategi” inför sommaren 2020 är att barnmorskorna ska meddela koordinatorn på förlossningen när belastningen blir ”extraordinär”, alltså när de inte längre kan bedriva säker vård. Enligt de barnmorskor vi pratat med kan detta nödläge i sommar komma att utgöra cirka 90 % av tiden. Koordinatorn ska i sin tur meddela läkarna och överföra det medicinska ansvaret till dem.

  • Bristen på barnmorskor får inte gå ut över de födande.

Det är orimligt att kvinnor som valt att föda med barnmorska lämnas ensamma att föda sitt barn, som skedde förra veckan på ett sjukhus i Stockholm. Det är också helt orimligt att barnmorskor i praktiken är oroliga för att någon ska dö på deras pass. Politikernas snålhet drabbar ju inte bara de friska födande, utan personalbristen kommer även att påverka de sjuka – de med preeklampsi, patologiska CTG, blödningar och så vidare.

Vi har också fått veta att många induktioner startas för att sen avbrytas, eftersom den födande inte kan vara kvar på rummet – någon annan med mer akuta behov ska in där.
En desperat nödlösning som vissa kliniker har tillämpat har varit att stänga en del förlossningsrum, säga att ”det är fullt på förlossningen” och hänvisa inkommande gravida till andra sjukhus. Naturligtvis fungerar inte heller detta i längden. De gravida fortsätter att komma in, eftersom de andra klinikerna också har fullt. Resultatet blir att kvinnor föder och krystar i bilar och hallar, eller oassisterat på en plastad brits i ett tillfälligt rum. Detta är inte god vård och det är inte en säker vård.

Ett nytt PM om syntetiskt oxytocin har nyligen införts med avsikt att få ner användandet – det tycker vi är jättebra, vi har skrivit tidigare om problemen med överdrivet användande av syntetiskt oxytocin. Men eftersom det handlar om att låta förlossningen ta mer tid än vad som varit tillåtet (utan att sätta in syntetiskt oxytocin) tidigare, kommer det sällan att vara möjligt att följa detta PM i sommar. Det skulle ju göra att rummen blir upptagna längre. Om man sätter in det syntetiska oxytocinet tidigare får man nya lediga rum snabbare. Vilket behövs, eftersom det är fullt överallt. Tyvärr innebär ju detta att fler födande får förlossningsskador, att fler barn får syrebrist och i största allmänhet att förlossningen upplevs som en mardröm istället för som en dröm.

  • Det måste finnas råd att betala för erfarenhet och kunskap.

På ett av de sjukhus vi varit i kontakt med har barnmorskecheferna försökt att anställa tillräckligt med personal inför sommaren. Sex, sju erfarna barnmorskor ansökte om anställning, men deras lönekrav låg på cirka en tusenlapp för mycket i månaden. Sjukhusets budget räckte alltså bara till nyutbildad personal. I praktiken har ledningen dock inte sparat nånting, eftersom de kommer att behöva ta in bemanningsbarnmorskor som kostar 60 000 i månadslön. De befintliga barnmorskorna kommer dessutom att behöva arbeta extra, vilket medför ytterligare kostnader.

  • Varje födande har rätt att ha en egen barnmorska.

Det projekt som pågår på KS/Huddinge med #minbarnmorska har blivit otroligt populärt och framgångsrikt. Föräldrarna älskar tryggheten i att få föda med en av de barnmorskor de lärt känna redan under graviditeten. I Norge är det en självklarhet, och bör vara ett minimikrav för att garantera patientsäkerheten även i Sverige: En barnmorska – en födande.

Min barnmorska-gänget på Huddinge (foto: KS)

 

Staten måste alltså skjuta till mer pengar till förlossningssjukvården. Det ska finnas pengar till minst en kunnig och erfaren barnmorska per födande. Och pengar finns ju, det har vi sett nu under pandemin. Det handlar bara om resursfördelning. Vi menar; om regeringen kan skänka fem miljarder kronor till SAS för att de ska kunna fortsätta att transportera folk på ett miljöfarligt sätt till olika kolonialmakters utsugna områden medan de dricker sprit, så kanske det finns fem lite mindre sunkiga miljarder att lägga på blivande föräldrar och deras spädbarn, som ju råkar vara landets framtid? Och på de barnmorskor och andra inom vården som sliter ut sig för att göra dessa barns ankomst till världen så smärtfri som möjligt?

Den politiker som säger att det inte behövs mera statliga pengar till förlossningsvården måste ta personligt ansvar för alla de föräldrar, barn och barnmorskor som skadas, traumatiseras och slits ut på svenska BB idag.

***

Läs mer om Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020
1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad 1 kommentar

Förlossningsvården – situationen inför sommaren 2020

Sommaren är den tid då flest barn föds – och den tid då de vårdanställda vill ta sin välbehövliga semester. Inför sommaren 2020, med covid-19, är förlossningsvården ännu mer ansträngd än vanligt.

Förlossningen, NKS. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

 

Denna situation gäller i hela Sverige, men är kanske svårast i Region Stockholm, där Barnmorskeförbundets lokalförening larmar om att bortåt femtonhundra arbetspass än så länge är obemannade. På minst ett sjukhus säger barnmorskorna att de inte länge kan garantera patientsäkerheten. Detta är mycket allvarligt.

Vi på Föda lugnt ser fyra problem framför oss, och fyra lösningar.

1. Det finns för få barnmorskor. Anställ fler!
2. Politikerna har en falsk bild av läget. Ställ krav på sjukhusledning och politiker!
3. Det saknas platser för födande. Gör om S:t Göran till barnmorskeledd enhet!
4. Sjukhuset är inte alltid den säkraste platsen. Låt de gravida som vill få föda hemma med barnmorska!

Publicerad Lämna en kommentar

Inga svar från myndigheterna, nästan inga från klinikerna

Under april månad skrev vi två brev till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), Barnmorskeförbundet, Vårdförbundet och elva av Sveriges regioner (de vi hade adresser till):
Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin” och
Inför nationella riktlinjer omgående i förlossningsvården!
Det senaste brevet publicerades även som debattartikel i Aftonbladet. Breven fanns att läsa i våra sociala kanaler.

Vi har fått flera förfrågningar från er om vi har fått svar så här kommer en uppdatering till er.

Av de elva regionerna är det bara en som har svarat: BB Södertälje. Ledningen där beskriver att de på eget initiativ kontaktat Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen och meddelat sin synpunkt att hemfödsel bör införas i Sverige och vara ett statligt finansierat alternativ för de föräldrar som känner sig tryggast med att föda hemma.
Dock vill de inte införa hemfödsel nu, under pågående coronakris. Detta trots det budskap vi och flera andra brukarorganisationer har fört fram; att många gravida känner stark oro över hur det kommer att vara att föda på sjukhus, och att en del kvinnor idag hellre väljer att föda oassisterat hemma än på sjukhus.
Ledningen på BB Södertälje skriver också att det finns god bemanning på förlossningsavdelningen, smärtlindring för de som vill ha och behöver och att de inte ser någon orsak att oroa sig.

Att ingen av de andra regionerna har svarat alls känns deppigt, med tanke på de många blivande föräldrar som nu försöker förbereda sig, med helt olika förutsättningar beroende på var i landet de ska föda.

Vidare har det kommit in några automatiska meddelanden om att vårt brev har kommit fram och att de tackar för synpunkterna.
En representant för SFOG skrev till oss (privat). Hen höll med om att vården i Sverige är ojämlik men tyckte att vi borde fokusera på all vård: stroke, cancervård etc.

***

Utifrån de samtal vi haft med blivande föräldrar, och med både svensk och internationell forskning i ryggen, har vi framfört flera önskemål till de ansvariga för svensk förlossningssjukvård. Till exempel att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen; att barnmorskor ska slippa jobba under stress; att den födande ska få optimala förutsättningar för att det egna oxytocinet flödar ostört; att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB; att friska gravida får föda i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum; att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta; att alla planerade Aurorasnitt blev av, antingen på planerad klinik, eller annan.

Men det i grund och botten viktigaste är att svensk förlossningsvård måste vila på nationella riktlinjer. Att den inte gör det är mycket allvarligt. Konsekvenserna syns allt mer under pågående coronakris då vården är både ojämlik, snabbt föränderlig och skiftar från klinik till klinik.

Visst finns det också ljuspunkter! Vi gillar BB Södertäljes tydliga ställningstaganden, och att de driver frågan om hemfödsel. Svenska barnmorskeförbundet gick också nyligen ut med ett policydokument om hemfödsel som alternativ i Sverige. Det är ett mycket stort steg att förbundet har samlat sig i denna fråga och att de på grunder av både tungt vägande forskning och välbeprövad erfarenhet från våra grannländer med flera har kommit fram till att hemfödsel bör ingå som förlossningsalternativ. Det finns hopp om att en förändring är i rullning.

Vi jobbar vidare såklart, fortsätter att ställa krav och hoppas att makthavarna har modet att lyssna.

Publicerad Lämna en kommentar

Pandemi-planera – råd inför att föda på sjukhus i covidtider

Kommer din förlossning att påverkas av pandemin? Kanske, kanske inte. Bra att vara förberedd dock, så här kommer några tips från proffsen!

Till att börja med vill vi säga att det säkert kommer att gå bra och bli fint! Den här insta-serien om ett par som födde på Östra Sjukhuset i Göteborg för en vecka sen är en uppmuntran och inspiration.

Men preppa är alltid bra!

1) Ha en plan A, en plan B och sen en plan C. Var förberedd på lugn och på kaos. Tänk igenom hur du bäst kan hantera situationer där det inte blir som du hade hoppats. Se framför dig hur du själv är lugn, och hur du får det stöd du behöver. Se framför dig hur du kommer hem med din fina lilla bebis och hur bra och lugnt det kommer att bli. (Lugnt kanske det sällan är, första tiden med bebis, men det skadar inte att visualisera!)

2) Partner? Har du en medförälder eller annan nära person som ska vara med? Förbered er på att det kanske inte blir så. Olika kliniker har olika regler för smittskydd, ring och fråga (se punkt 4!) Om partnern får vara med: se till att hen håller sig frisk och borta från smitta så långt det bara går. Om kliniken säger nej, eller i det fall din partner blir sjuk precis när du ska föda: planera för att hen är med på video istället.

Märta på Föda med stöd skriver fint: ”Närhet behöver inte vara fysisk närhet. Närhet kan vara ord, småprat, skratt, tystnad och gråt på Facetime. Din partner kommer med största sannolikhet att kunna vara närvarande under hela förlossningen – på ett eller annat sätt.”

3) Skriv ett förlossningsbrev. Det kan tyckas onödigt i dessa tider när smittskyddet går utanpå så mycket annat, men dels är det olika från klinik till klinik hur man prioriterar, och från barnmorska till barnmorska hur mycket roll brevet får spela. Så skriv! Om inte annat hjälper det dig/er att tänka igenom hur du/ni vill ha det.

Du kan också använda brevet för att beskriva för din eventuella doula/stödperson vad du tror att du kommer att ha för behov av stöd. ”Kanske vet du hur du reagerar på smärta, hur du vill bli berörd för att bli lugnad och känna trygghet, hur du vill bli bemött samt vad du har för önskemål avseende medicinsk smärtlindring” skriver Födelsehuset på sin hemsida.

4) Ring förlossningen, ställ frågor! Kolla först på hemsidan, om det finns en, och tänk på att den kanske uppdateras från dag till dag. Får du inte svar på alla dina frågor, ring! Du får fråga så mycket du vill, personalen hjälper dig gärna, och ju mer du vet, desto lugnare och mer beredd kan du vara när du kommer in. Du kanske vill fråga hur intagningen kommer att gå till? Om du kommer att testas för covid, och hur det går till? Kommer din partner att testas? Din doula, om du har en? Kommer personalen att ha skyddsutrustning även om du inte har konstaterad covid? Kommer du att ha personal på rummet hela tiden? Hur är tillgången till smärtlindring? Finns det badkar, och om svaret är ja, hur länge får du stanna i vattnet? Finns det wifi? Ska jag ha med nåt särskilt?

Franka Cadée, ordförande för ICM (International Confederation of Midwives) säger i en artikel för Unicef att du självklart kan ställa frågor som ”riskerar jag att smittas med covid-19 hos er?”, ”har det varit någon där med konstaterad smitta?”, ”hur separerar ni smittade från inte smittade?”, ”har personalen skyddsutrustning?”. Andra tänkbara frågor: Får min partner vara med? Om nej, varför inte? Kommer jag att få ha kvar min bebis hos mig hela tiden? Om nej, varför inte? Är det mer eller mindre troligt att jag får kejsarsnitt nu, på grund av smittan? Varför?

5) Doula Anlita en doula! Även om det kanske är osäkert nu om du får ha med en doula på sjukhuset. Hör med henne om hon, som plan B, kan ge stöd via telefon, eller annars hur sent du kan avboka –sjukhusets regler kan ju ändras. Doulan är ett stöd både före, under och efter födseln. ”Hon har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande och hennes närmaste. Doulans mål är att bidra till en förlossningsupplevelse som föräldrarna kan minnas med glädje”, skriver Födelsehuset. Du hittar utbildade doulor på Födelsehusets hemsida samt på doula.nu.

Doula | Foto: Jefferson Rudy/Agência Senado @Flickr

Barnmorskan Sepideh Ghasemi som driver Akut barnmorskestöd underströk i ett webinar hos Own Your Birth hur viktigt det är att inte avboka doulan i det här läget. ”Behovet av doula är större än någonsin just nu, för att man måste förbereda sig bättre och kanske måste åka hem tidigare. Även om hon kanske inte kan vara med under hela födseln finns det så mycket som doulor kan göra före och efter”.

6) Ha reserv-stödpersoner ”Om din partner skulle vara sjuk när det är dags att åka in till förlossningsavdelning, vem eller vilka kan du tänka dig ha med under förlossningen? Gör gärna en lista med 1–3 personer att välja mellan som du tror och känner skulle kunna ge dig det stöd du behöver” skriver Födelsehuset. ”Hör med dina back-up stödpersoner om de vill och har möjlighet att stötta dig under förlossningen vid behov. Hör med dem om det är vissa dagar eller tider de inte kan, så att ni täcker in så mycket tid som möjligt.”

7) Ha en teknikplan. Om du/ni planerar att partner, doula, annan stödperson eller familjen ska kunna vara med på video eller telefon när det behövs är det klokt att ha en teknikplan. Trist om det inte funkar för att det saknas en sladd eller för att du inte kommer ihåg en url i stundens hetta! Tänk igenom vad ni ska använda av Zoom, Facetime etc, eller bara telefonen. Göra gärna ett test så ni vet att det funkar, gärna många tester så att ni kan göra det utan att bli distraherade. Spara viktiga bokmärken i en mapp. Se till att packa fungerande hörlurar, handsfree, stativ, laddare eller vad du tror att du behöver!

8) Utbilda dig/er. Du kanske redan vet allt du behöver veta om hur en födsel går till och vad du behöver för att få en så lugn och fin upplevelse som möjligt. Annars är det här den perfekta tiden att läsa böcker, delta i kurser online och se filmer! (Vi jobbar just nu på en tips-lista 💚)

9) Barnvakt? Har du större barn så är det bra att ha en plan A, B och C även för vem som ska passa dem tills du är hemma igen.

10) Tänk igenom dina alternativ för smärtlindring. Även i vanliga fall kan det hända att man får vänta på epidural och kejsarsnitt. Men nu finns det en ökad risk för det, av väldigt goda skäl. Om sjukhuset går in i ett katastrofläge där platserna är helt slut kommer narkospersonalen (som är de som ger epidural och som söver vid snitt) inte att ha tid. Därför är det väldigt bra att läsa på om, och försöka hitta, alternativa smärtlindringsmetoder.

”Ett gott stöd är jätteviktigt” säger Sepideh Ghasemi. ”En partner eller doula eller stödperson som kan ge hjälp och stöd att hantera värkarna hemma. Lär er i god tid hur det funkar med icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Hur god lindring man kan få av värme och av vatten som är väldigt avslappnande och sänker adrenalinnivån.”

Det skiljer sig från klinik till klinik vilken tillgång man har till epidural och hur man satsar på alternativ. Ring och fråga! Vissa framåttänkande sjukhus, som BB Södertälje, utbildar alla barnmorskor i akupunktur, TENS och Aktiv/Spinning Baby. Läkarna och barnmorskorna har fått en uppdatering i att lägga PCB (paracervikalblockad). De erbjuder bad som smärtlindring, och vattenfödsel till födande som inte har konstaterad covid-19. Alla födande, oavsett om de har covid eller ej, får andas lustgas om de vill.

11) Stanna hemma tills du är i aktiv fas. De två sista faserna av födselarbetet är latensfasen (läs om den på Föda med stöd) och den aktiva fasen. ”Om ni känner er trygga med att vara hemma under latensfasen, utnyttja den tiden väl och så länge det känns lugnt och tryggt samt om din partner/stödperson är frisk nog att finnas där som stöd” skriver Födelsehuset.

Det är en fördel att vänta med att åka till sjukhuset tills man är i aktiv fas, säger Sepideh Ghasemi. ”När man fortfarande är i latensfas är det risk att värkarbetet ska stanna av eftersom man får adrenalinpåslag av förflyttningen, och oxytocinfrisättningen minskar. När man har kommit igång ordentligt i aktiv fas är man mindre känslig för förflyttningen.”

Men hur vet du säkert att du är i aktiv fas? ”Det kan vara svårt när det är första barnet” säger Sepideh Ghasemi. ”Om man har fött flera barn vet man ofta hur det kändes sist när livmodermunnen var öppen si eller så mycket. Första gången kan det vara svårt att veta och då hjälper det att prata med en barnmorska. Förlossningen har öppet dygnet runt och kan telefonvägleda. Man kan få mycket stöd på avstånd, både var man är i förloppet och vad man kan göra i det skedet, så att man kan fortsätta att vara hemma och känna sig trygg i det.”

”Självklart ska man inte stanna hemma länge och vara otrygg och vara rädd” fortsätter hon. ”Det ska vara hanterbart. Men man kan ringa till förlossningen en gång i timmen och få råd.”

Märta på Föda med stöd skriver: ”Doulan kan vara den som guidar och stöttar er båda under latensfasen i hemmet, så att ni kanske kan dra ut lite på den tiden som ni stannar hemma. Helt enkelt för att ni då har så mycket trygghet och stöd runt er”.

Sammanfattningsvis är råden från de sakkunniga att det är bättre att stanna hemma – så länge det känns lugnt – och ringa till BB en gång i timmen, än att åka in till sjukhuset och vara där i flera timmar innan den aktiva fasen sätter igång. Om du är på sjukhus i flera timmar och det inte händer någonting eller stannar av finns det risk att personalen vill göra interventioner, som att ta hål på hinnorna eller ge värkstimulerande dropp. Och när man gör det ökar smärtsamheten i värkarna, och därmed behovet av epidural, vilket kan leda till onödiga komplikationer och skador.

12) Var beredd på tidig hemgång. En del kliniker vill att man åker hem sex timmar efter födseln, om allt har gått bra och familjen mår bra. ”Vissa blir förskräckta och undrar hur de ska klara sig hemma, men de allra flesta förstår att det är för deras skull” säger Sepideh Ghasemi. ”Hemmet är det ställe där det är minst risk att bli smittad. Föräldrarna har ofta varit kloka och självisolerat sig under graviditeten, medan personalen möter sjuka varje dag, så risken att bli smittad i sjukhusmiljö och av personalen är mycket större.”

Sepidehs råd är att ni planerar och tänker igenom den första tiden hemma. ”Se till att du har stöd från andra erfarna kvinnor som har ammat och som kan stötta dig under nyföddhetsperioden! kanske din syster, en kollega, vem som helst som du känner dig trygg med och som du har pratat med innan.”

”Du kan ringa till BB dygnet runt första veckan och ställa frågor. Man har också ökat möjligheten till återbesök, så att det finns fler återbesökstider just nu på BB eftersom det är fler som åker hem tidigt” säger Sepideh Ghasemi.

Publicerad 1 kommentar

Brev till SFOG: Skydda de födandes trygghet och hälsa under pandemin

Här är ett brev vi skickat till SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) idag:

Vad finns det för skyddsnät när gravida inte får ha med sin partner eller doula, när det kanske inte finns tillgång till epidural eller lustgas, när vårdpersonal kan smitta och det inte ens finns möjlighet att föda hemma?

Varje födsel har rätt att vara lugn, trygg och säker. I en redan belastad förlossningsvård blir det ibland mer kaotiskt. Men de som föder nu kan tvingas vara ensamma på rummet med väldigt lite kontakt med barnmorskan, utan medicinsk smärtlindring och med risk att de själva eller deras nyfödda bebis blir smittade av personal.

Självklart är det en nödsituation nu och smittskyddet måste gå före en massa andra saker. Men vi ser att problemet också ligger i att förlossningsvården sedan 70-talet har tappat kunskapen om hur man ger smärtlindring utan epidural, hur man bibehåller flödet av oxytocin. Man har också försökt slimma vården så att barnmorskor får allt mindre kontakt med de födande och allt mer stress i jobbet, vilket gör att allt färre vill jobba som förlossningsbarnmorska. Så nu har vi en förlossningsvård som helt förlitar sig på att kunna ge epidural. Men under pandemin kan det bli ett stort problem eftersom anestesiologerna, narkosläkarna, behövs hos de covid-19-sjuka på intensiven. Om de inte kan eller vill prioritera de födande kan det bli både kaotiskt och onödigt smärtsamt att föda.

Vi hör stark oro från många blivande föräldrar. De undrar hur hur deras förlossning kommer bli, och känner sig också illa till mods över att behöva belasta vården onödigt mycket fast de själva känner sig helt friska. Därför har vi tagit fram förslag, önskemål och krav som i möjligaste mån kan öka chanserna för en frisk och trygg förlossning.

Sharon McCutcheon / Unsplash

Smärtlindring

Flera svenska förlossningskliniker har antingen slutat använda lustgas eller funderar på att sluta. Detta är helt i onödan. Dels finns det ingen ökad smittrisk med lustgas [1]. Dels finns det filter att sätta in i lustgasmaskerna (detta är redan infört på bland annat BB Södertälje).

Det kan bli svårt att få epidural, som vi har beskrivit ovan.

Alternativen paracervikalblockad och pudendusblockad, som båda ges med spruta inne i slidan, är inte alls lika effektiva, och dessutom är det väldigt få barnmorskor som kan lägga dessa eftersom de inte längre utbildas i det, så det kommer troligen inte att ske.

Troligen kommer ingen att få föda i vatten eller ens bada varmt under värkarbetet, eftersom det riskerar att öka smittspridningen.

Den enklaste, billigaste och säkraste formen av smärtlindring är naturligt oxytocin. Det är ett hormon som skickas från den födandes hjärna och ut i kroppen. Det får livmodern att pressa ut barnet och dämpar smärtimpulserna. Oxytocinet är dock känsligt för stress. Om den födande möts av förutsättningar som skapar rädsla, stress…” eller övergiven kommer oxytocinet inte ens att sätta igång. Det kan bli som att föda i krig. När det kroppsegna oxytocinet uteblir så uteblir värkarna, livmoderns arbete. Då måste den födande få värkstimulerande dropp med syntetiskt oxytocin (vilket redan 70 % av svenska förstföderskor får). Detta gör värkarna ännu mer smärtsamma och riskerar att ge barnet syrebrist. I vanliga fall ger då personalen epidural, men nu kommer det alltså kanske inte att ske. Så hur ska detta lösas?

Vi vill att varje födande får ha en och samma barnmorska hos sig under förlossningen, att den barnmorskan inte är stressad, är van att att ge kontinuerligt stöd och att få den födande att känna sig så lugn som möjligt.

Vi vill att vårdpersonalen absolut inte ger värkstimulerande dropp om förlossningen går långsamt, eftersom det riskerar att öka smärtan och ge barnet syrebrist. Låt förlossningen ta den tid den tar. Få den födande att känna sig så avslappnad som det är möjligt så att oxytocinet kan börja jobba.

Vi vill att symtomfria partners/stödpersoner tillåts under hela förlossningen och på BB. Detta minskar behovet av vårdpersonal på rummet och ökar tryggheten för den födande.

En barnmorska per födande/familj reducerar antalet kontakter under födande och eftervård vilket minskar smittspridningen. Det finns många fler barnmorskor att få tillbaka in i förlossningsvården som de lämnat just för att den är så stressad och inte ser till kvinnans bästa. Se till att de vill återvända!

 

Separata barnmorskeledda enheter

Om friska födande med okomplicerad graviditet kan få föda på särskilda barnmorskeledda enheter, i anslutning till (men utanför) sjukhusen, kan det bli ett stöd i en förlossningssjukvård som redan är uttänjd till bristningsgränsen av coronaepidemin. Detta ökar dessutom chanserna att göra förlossningen till en lugnare upplevelse för föräldrarna, i enlighet med WHO:s riktlinjer [2]. Vi har i ett brev till socialministern [3] beskrivit hur exempelvis Nederländerna har infört förlossningsenheter i form av hotellrum; Kalifornien har satt upp mobila enheter utanför sjukhus.

Svenska Barnmorskeförbundet stödjer i sitt ställningstagande om vårdformer i samband med graviditet och barnafödande [4] en differentierad vård och utveckling av vårdformer med kontinuerligt stöd av barnmorska, såsom ovan nämnda exempel.
SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har däremot uttryckligen sagt att de inte vill ha barnmorskeledda enheter. De vetenskapliga grunderna för deras motstånd är dock oklara.

Vi vill att friska gravida som haft en okomplicerad graviditet får möjlighet att föda separat från sjukhus, exempelvis i mobila enheter utanför sjukhus eller i hotellrum, med dedikerad vårdpersonal som bara arbetar med friska födande.

 

Föda hemma

Sedan flera år vill allt fler blivande föräldrar föda hemma. De känner sig mer trygga hemma, med en erfaren barnmorska, än på sjukhus och känner att det är det säkraste och bästa alternativet för barnet som ska födas.

Sverige är dock ett av få länder i Europa som motarbetat detta. Svenska makthavare inom vården har inte velat ta till sig forskning från till exempel WHO, Cochrane med flera som tydligt visar att hemfödsel är ett säkert alternativ för friska födande med okomplicerad graviditet [5]. Därför har föräldrar som valt att föda hemma fått betala själva för sin förlossning i Sverige, till skillnad från alla andra födande. Staten har också gjort det allt svårare för hembarnmorskorna, bland annat genom att neka dem förskrivningsrätt till de läkemedel de behöver ha. Barnmorskan måste be en läkare om att skriva ut de nödvändiga medicinerna, trots att barnmorskan ofta har mycket större erfarenhet av förlossningar än läkare. Detta är ett kvinnoföraktande och föråldrat hanterande som går ut över föräldrarna, eftersom de får allt svårare att hitta en praktiserande hembarnmorska.

Nu i covid-19-tider har det skett en kraftig ökning av föräldrar som vill föda hemma för att undvika risken att tvingas föda ensam och att bli smittad i onödan. Det finns barnmorskor i alla län som kan svara upp mot det behovet, om de får nödvändiga läkemedel eller förskrivningsrätten. International Confederation of Midwives rekommenderar i sitt uttalande om covid-19 hemfödslar med barnmorskestöd under rådande pandemi [6].

Vi vill att regeringen återaktiverar hemförlossningsbidraget som alternativ till att föda på sjukhus för att minska risken för smitta, i alla regioner.

Vi vill att alla barnmorskor ges möjlighet att bistå offentligt finansierade hemförlossningar genom att kunna hämta läkemedel på sjukhusen.

Vi vill att regionerna utökar hemsjukvården i form av hembesök och BB-hemma samt fortsätter den påbörjade satsningen av distansvård med hjälp av informations- och kommunikationsteknik under graviditet, latensfas och eftervård.

/Nätverket Föda lugnt

Referenser
[1] RCOG Covid-19 pregnancy guidelines
[2] WHO Q&A on COVID-19, pregnancy, childbirth and breastfeeding
[3] Föda lugnt: Förslag till socialministern: låt friska gravida få föda på särskilda enheter
[4] Svenska Barnmorskeförbundet (2019): Policydokument Vårdformer
(5) Föda hemma: Forskning
(6) International Confederation of Midwives (ICM): 2020 ICM Official Statement and updates (pdf)