”Det finns ingen evidens för det, men så gör vi här” Intervju med barnmorskan Ann-Sofie Wennström

En del av de rutiner som hör till förlossning har ingen evidens – det vill säga att det finns inga riktiga bevis för att de gör nytta. De hänger bara med sen förr i tiden.

Till slut försvinner de föråldrade rutinerna såklart. Som till exempel att ge laxermedel, att raka bort den födandes könshår, att hålla partnern utanför. Att ha operationskläder på patient och personal, att droppa lapis i ögonen på bebisarna. Att separera mor och barn och ha bebisarna på barnsal, där mammorna fick hämta dem för amning högst var fjärde timme (obs att nästan allt detta var rätt och riktigt så nyligen som på 80-talet). Och så vidare.

Men tills den försvinner utför personalen rutinen som om den var helt nödvändig, nästan alltid utan att informera de blivande föräldrarna om hur forskningen bakom rutinen ser ut. Eller om den ens finns. Ett år senare skrattar alla åt att det ens förekom. ”Nej så gör vi inte nuförtiden!”

Vi på Föda lugnt önskar att det borde vara betydligt hårdare evidenskrav på alla rutiner. Det gäller inte bara gammalmodiga bruk, utan kanske i ännu högre grad rutiner som kommit in utan utan underlag av vetenskapliga studier, på grund av rädsla och risktänk.
Det är inte bara bebisarna och de födande som drabbas av föråldrade metoder, det tar också hårt på barnmorskorna som tvingas utföra dem mot bättre vetande.

bebisar på barnsal

Ann-Sofie Wennström har sagt upp sig från förlossningskliniken i en mellanstor stad i år, för att jobba som barnmorska på bemanningsbasis. Hon sa upp sig av flera skäl: för att testa att ha eget företag, få större möjligheter att påverka sitt schema, men också för att hon inte längre ville arbeta i ett klimat där man inte jobbar evidensbaserat och är mentalt stängd. Hon mår dåligt av att inte kunna göra det som är optimalt för kvinnan och bebisen, och anser att civil olydnad är bra när det är befogat.

Ann-Sofie har sju barn, varav fyra är hemma, och jobbar varannan vecka när hon inte har barnen. Hon säger att arbetet på bemanningsbasis gör henne mer kliniskt kompetent genom att hon får se många olika sätt att arbeta, och dessutom kan välja de arbetsplatser som stämmer överens med hennes värderingar. Och i bästa fall få mer tid till varje födande. Under sin tid som barnmorska har hon varit med om att ha ansvar för upp till fyra patienter åt gången, två riskpatienter och två i aktiv fas.

Ann-Sofie Wennström, barnmorska

Skulle du föredra att jobba någonstans där det är en barnmorska per födande?

– Ja, men ett sånt arbetssätt ligger nog fortfarande ljusår bort! Man får jobba smartare kliniskt istället – bland annat genom att vara 100 % närvarande när man är inne hos kvinnan.

Vad kan vara ett exempel på rutiner som inte är evidensbaserade?

– Ta pH-provet. Det visar hur barnet syresatts på vägen ut. Om man misstänker att barnet mår dåligt tar man ett prov för att bekräfta läget. Men om graviditeten varit normal och förlossningen haft ett okomplicerat förlopp, och barnet kommer ut och skriker, har fin färg och rör på sig – då finns det ingen som helst anledning att ta ett pH-prov.

– Vi vet också att allt som stör navelsträngen kan göra att den slutar att pulsera och att barnet därmed inte får allt sitt blod. Man kan dra proverna från moderkakan istället. Ändå tar man det från navelsträngen på rutin, på de flesta förlossningsavdelningar i Sverige. Det är inte evidensbaserat.

Men varför tar man pH-prov även på friska barn?

– Det är rutin på det. Anledningen är troligtvis att man är rädd för att missa något barn som mått dåligt på vägen ut. Då bestämmer kliniken att det ska ske för alla, oavsett behov.

Vet de flesta föräldrar vad det innebär att ta pH-provet, tror du?

– Nej det vet de inte. Och de ska inte behöva veta det! De ska kunna känna sig trygga i att de får det som är optimalt för barnet.

Som barnmorska – hur hanterar en det om det känns fel?

– Man kan låtsas som att man inte hinner. Eller bara konstatera att det inte finns några som helst skäl för att göra det. Konsekvensen kan bli att man hamnar i konflikt med sina kollegor eller läkare. Få skäll helt enkelt.

– Det vanligaste argumentet är ”Ja, du har rätt, det finns ingen evidens för det, men så gör vi här. Du får ta seden dit du kommer”.

~~~~~~~~~~~~
Källor
Det här var tredje artikeln i vårt tema ”Rutiner och obstetriskt våld”.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *