Hormoner som endorfiner och oxytocin frigörs under en lugn födsel. De hjälper kroppen att föda utan fara och dämpar smärtan. Enligt Jordbruksverket är det förbjudet att förflytta dräktiga kor eller kvigor inom 28 dygn före den beräknade kalvningen, eftersom det finstämda hormonsystemet kan rubbas om djuret blir förflyttat. Alla som arbetar med djur vet att […]
Oxytocinet: din bästa vän när du föder Läs mer »
”Att erbjuda fler vårdnivåer och olika platser att föda på har länge påpekats av barnmorskor i flera länder och också i Göteborg. 2012 fanns ett färdigt prospekt för en sjukhusnära barnmorskeledd enhet som skulle befinna sig på Carlanderska. Det enda som hindrade var att politikerna sa nej. Nu är det hög tid att de säger
Bra upprop av barnmorskor i Göteborg! Läs mer »
Detta är en översättning av en något nedkortad artikel skriven av Sarah Wickham, en oberoende brittisk barnmorska, författare och forskare. Hon har skrivit 15 böcker och varit redaktör för tre barnmorskepublikationer. Hon arbetar som konsult för barnmorskeorganisationer, har föreläst i 25 länder och skriver på sarawickham.com. ”En ny studie ger oss mer information om igångsättning
Igångsättning vid eller före 42 veckor: nya rön Läs mer »
Del 1: Efter SWEPIS – ska alla sättas igång tidigare? Del 2: problemen med SWEPIS Alternativ till rutinmässig igångsättning för alla i vecka 41+0 Sverige har ett högre antal IUFD (foster som dör i livmodern) per år än i flera andra motsvarande länder. De flesta beror dock inte på att födseln kommer igång efter vecka
Alternativ till rutinmässig igångsättning (SWEPIS, del 3) Läs mer »
Del 1: Efter SWEPIS – ska alla sättas igång tidigare? Frågor kring studien Vi har pratat med flera barnmorskor som menar att mycket är otydligt med SWEPIS. En otydlighet är att ålder och BMI (body mass index, kroppsvikt i förhållande till längd) är de enda faktorer som jämförs och diskuteras i studien, trots att det
Problemen med SWEPIS (del 2) Läs mer »
TEMA IGÅNGSÄTTNING I november 2019 publicerades resultaten av SWEPIS (Swedish Postterm Induction Study), en nationell, randomiserad, kontrollerad studie vid 14 svenska förlossningsenheter 2016–2018. Studien skulle undersöka risker för barn och kvinnor vid igångsättning vecka 41, jämfört med att vänta med igångsättning till vecka 42, som är rekommendationen och standard idag. Trots att studien avbröts i
Efter SWEPIS – borde alla sättas igång tidigare? Läs mer »
Vi skrev i vår debattartikel att vi vill se svensk sjukvård införa en förlossningspeng (eller födselpeng som det kanske borde heta). Det var verkligen inte det mest radikala av våra förslag, men vi har fått flera frågor och kommentarer om det – kanske för att DN valde att lyfta det till ingressen. Här beskriver vi
Förlossningspeng / födselpeng Läs mer »
(den här texten var införd på DN Åsikt 27 december 2019, under rubriken ”Fler föder vaginalt om stressen på BB försvinner, som ett svar på Hanne Kjöllers text på ledarsidan den 13 december: Om man inte står ut med tanken på en vaginal förlossning borde man kanske skaffa hund) Om vi inte börjar lyssna på
Rädslan för att föda på sjukhus är befogad Läs mer »
En fysiologisk födsel där framfödandereflexen ”skjuter” ut bebisen är den absolut mest effektiva och säkraste. Framfödandereflexen (som på engelska kallas fetal ejection reflex och som vi skrivit om tidigare här, här och här) är kroppens inbyggda sätt att få ut barnet. Den är en del av det spontana värk- och krystarbetet i utdrivningsfasen, och gör
Stöd för den känsliga framfödandereflexen Läs mer »
Människan är inte sämre på att föda än någon annan av de 5000 andra däggdjursarterna på vår planet. Den födande kvinnan står i centrum för det uråldriga drama som att skapa nytt liv innebär. — Ina May Gaskin ”Varje år firar vi en naturlig födelse, en berättelse som utspelar sig i de mest primitiva omständigheter.
God lugn jul! Merry undisturbed Christmas! Läs mer »
