Publicerad Lämna en kommentar

Rädslan för att föda på sjukhus är befogad

(den här texten var införd på DN Åsikt 27 december 2019, under rubriken ”Fler föder vaginalt om stressen på BB försvinner, som ett svar på Hanne Kjöllers text på ledarsidan den 13 december: Om man inte står ut med tanken på en vaginal förlossning borde man kanske skaffa hund)

Om vi inte börjar lyssna på de födande och optimerar förlossningsvården för deras behov kommer allt fler att kräva kejsarsnitt, och fler kommer att föda hemma utan barnmorska. Ingetdera är den bästa lösningen på BB-krisen.

Att avfärda kvinnors förlossningsrädsla som bortskämt pjåsk är lika vilse som att kräva kejsarsnitt utan medicinska skäl. Men oro och ångest är ett medicinskt skäl, och grundar sig i rädsla för att få kroppsliga och själsliga skador och ärr.

Denna rädsla är befogad. Den svenska förlossningsvården är stressig. Den jagar besparingar. Den är organiserad efter ett hierarkiskt och patriarkalt mönster, där de som är längst bort från förlossningens verklighet har mest inflytande över den. Den som föder har minst av alla att säga till om, och anses okunnig och besvärlig om hon känner själv hur hon vill föda.

Intressant nog finns ett parallellt universum att jämföra med: den förlossningsvård som sker på andra ställen än de vanliga BB-klinikerna: i kontinuitet-fokuserade projekt som Min barnmorska, på små barnmorskeledda enheter och i hemmet, i Sverige och andra länder. I Holland har hemfödsel varit ett populärt alternativ sedan lång tid tillbaka, och det medicinska utfallet där är mycket bra.

Stress skapar onödiga förlossningskomplikationer. WHO och FN varnar för den så kallade interventionskaskaden, som bara uppstår under stressiga förhållanden på stora, opersonliga BB-kliniker, med utarbetade barnmorskor, bristfälligt utbildade förlossningsläkare, under tidspress, i starkt ljus och så vidare. Forskningen visar tydligt att kvinnor som föder i lugn och ro betydligt mer sällan behöver sugklocka, tång eller kejsarsnitt, klipps mer sällan och får färre förlossningsskador. Andelen som skadar ändtarmsmuskeln vid hemfödsel är bara 0,7 % (jämför med 10,5 % vid instrumentella förlossningar och 2 % vid icke-instrumentella på sjukhus).

De som föder på sjukhus idag vet att det är ett lotteri. Ska de få en plats på ”sitt” BB eller kommer de att skickas vidare? Kommer barnmorskan att vara stressad? Hur många andra behöver de dela barnmorska med? Kommer personalen att läsa förlossningsbrevet? Kommer de att få skador för livet? Kommer barnet att bli skadat?

De lugna, trygga födslarna med utvilade, lyhörda barnmorskor finns fortfarande även på sjukhus, men det är inget att räkna med. Inte undra på att många har förlossningsrädsla.

Det enda sättet att få fler att våga föda vaginalt på sjukhus är att förändra förlossningsvården. Vi på Föda lugnt vill se bland annat följande hända inom kort:

  • Låt blivande föräldrar göra informerade val. Följ det brittiska exemplet (NHS/NICE) med att låta gravida ta del av all aktuell forskning om interventioner och så vidare.
  • Främja fysiologisk födsel, se över alla PM och rutiner.
  • Ha målet ”en födande, en barnmorska” på alla kliniker år 2021.
  • Ha målet ”min barnmorska” på alla kliniker år 2021.
  • Ha målet att inga barnmorskor ska känna sig stressade på jobbet en vanlig dag, och att inga födande ska ens komma ihåg att tid existerar, på alla kliniker år 2021.
  • Starta små, barnmorskeledda enheter i hela landet.
  • Inför en förlossningspeng som blivande föräldrar kan använda till att föda på sjukhus eller där de känner sig tryggast.

När det blir lugnt att föda vaginalt på sjukhus blir det också säkrare. Då kommer fler att föda vaginalt på sjukhus. Så enkelt är det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *