Dela och skriv under den hÀr namninsamlingen:
Till: Stefan Löfven, Lena Hallengren, Anna Starbrink och övriga vÄrdansvariga i landets 20 regioner
Nu Ă€r det Ă„ter bevisat att hög arbetsbelastning inom förlossningsvĂ„rden bidrar till att kvinnor skadas vid vad som borde vara det största ögonblicket i deras liv. Vi de undertecknande krĂ€ver en omfattande reform som strĂ€cker sig lĂ€ngre Ă€n till pengatillskott â en attitydförĂ€ndring dĂ€r kvinnor och barns liv snarare Ă€n budgetar stĂ€lls i centrum.
De allra flesta gravida har goda chanser att föda barn utan risk för komplikationer. Det som behövs Àr sÄ mycket lugn sÄ att kroppen fÄr jobba ostört. Det Àr dock nÀstan aldrig möjligt, i dagens svenska förlossningsvÄrd.
Varje Är drabbas tiotusentals kvinnor i Sverige av förlossningsskador som pÄverkar eller till och med förstör deras liv.
Varje Ă„r fĂ„r vi höra att âförlossningsvĂ„rden gĂ„r pĂ„ knĂ€naâ och att barnmorskor drivs bort frĂ„n yrket av utmattning och kringskurenhet.
Varje Ă„r kĂ€nner sig tiotusentals förĂ€ldrar överkörda, dĂ„ligt och stressigt bemötta och gĂ„r hem frĂ„n sjukhuset med en kĂ€nsla av att ha blivit utsatta för fysiska och sjĂ€lsliga övergrepp â men det de fĂ„r höra Ă€r âbebisen lever, det Ă€r ju huvudsaken!â, âvar glad att du födde i vĂ€rldens bĂ€sta land, du kunde ha dött!â Och det numera klassiska: âallt ser bra utâ.
Varje dag Ă€r det blivande förĂ€ldrar som skulle föredra att föda hemma med en barnmorska de kĂ€nner och litar pĂ„, eller pĂ„ en liten lugn födelseklinik, snarare Ă€n pĂ„ ett stort akutsjukhus dĂ€r âförlossningsvĂ„rden gĂ„r pĂ„ knĂ€naâ och barnmorskorna Ă€r utmattade, stressade och frustrerade. Det Ă€r inte ett alternativ i Sverige, till skillnad frĂ„n i flertalet andra lĂ€nder trots att tungt vĂ€gande forskning visar att kvinnor som föder pĂ„ barnmorskeledda enheter har fĂ€rre förlossningsskador, högre patienttillfredsstĂ€llelse och ingen högre mödra- och barnmortalitet. I vĂ€rsta fall, och ganska ofta, blir dessa förĂ€ldrar bemötta som mindre vetande.
Varje dag Ă€r det blivande förĂ€ldrar som skulle föredra ett kejsarsnitt framför risken att tvingas till en stressig vaginal födsel som alldeles för ofta slutar med andra och tredje, till och med fjĂ€rde gradens bristningar och men för livet, inte minst i anknytningen till barnet. Ăven dessa förĂ€ldrar blir ofta bemötta som mindre vetande.
Modern forskning visar klart och tydligt att lugn och ro, kontinuitet i vÄrden, trygghet och sjÀlvförtroende Àr grunden för en lugn och komplikationsfri födsel. För mÄnga barnmorskor Àr detta en omöjlighet att erbjuda de födande dÄ de arbetar under alltför pressade förhÄllanden. IVOs rapport om 2019 Ärs förlossningsskador visar att för hög arbetsbelastning Àr en stor orsak till förlossningsskadorna som kvinnor utsÀtts för idag.
FörÀldrakurser hjÀlper inte, om inte förlossningsvÄrden förÀndras i grunden. Det helt centrala hormonet oxytocin, som bÄde fungerar som smÀrtlindring och hjÀlper bebisen ut, mÄste fÄ flöda ostört. Syntetiskt oxytocin, som verkligen flödar pÄ svenska förlossningskliniker idag, Àr dÀremot inte smÀrtlindrande, och ökar styrkan i vÀrkarna pÄ ett sÀtt som bÄde Àr smÀrtsamt för den födande och kan ge syrebrist till barnet. I det lÀget fÄr den födande ofta epidural vilket kan sakta ner förlossningsförloppet ⊠och sÄ Àr interventionskaskaden igÄng. Nu har förlossningen blivit en farlig, medicinsk situation.
Och de nyblivna förÀldrarna tackar lÀkarna för att bebisen lever. Och startar sitt förÀldraskap med en kÀnsla av hjÀlplöshet och okunskap.
Vi gÄr inte med pÄ det hÀr lÀngre!
Hög arbetsbelastning inom förlossningsvĂ„rden bidrar till att kvinnor skadas vid vad som borde vara det största ögonblicket i deras liv. Vi de undertecknande krĂ€ver en omfattande reform som strĂ€cker sig lĂ€ngre Ă€n till pengatillskott â en attitydförĂ€ndring dĂ€r kvinnor och barns liv snarare Ă€n budgetar stĂ€lls i centrum.
Vi krÀver att politikerna tar ansvar för att förlossningsvÄrden blir sÀker. Att det skapas fler alternativ till sjukhusförlossning. Och bÀttre villkor för barnmorskorna.
De som ska besluta om landets framtida foÌrlossningsvaÌrd bör ersaÌttas med insatta personer som stĂ„r pĂ„ de födandes sida snarare Ă€n budgeten, vilket bidragit till den decennier lĂ„nga krisen.
Vi krÀver att regeringen sÀkerstÀller att följande sker i samtliga regioner och att de nya och stora ekonomiska tillskotten nu anvÀnds dÀr de behövs bÀst. Medlen mÄste först och frÀmst sÀkerstÀlla att patientsÀkerheten garanteras landet runt; barnmorskebristen mÄste ÄtgÀrdas och fler platser tillkomma.
Vi krÀver att detta blir verklighet redan under 2021:
âą Nationella riktlinjer â jĂ€mlikhet i vĂ„rden i hela landet
âą âEn födande, en barnmorskaâ pĂ„ alla kliniker i hela landet
âą âMin barnmorskaâ pĂ„ alla kliniker i hela landet
⹠SmÄ, barnmorskeledda födselenheter i hela landet
⹠Förlossningspeng som blivande förÀldrar kan anvÀnda till att föda pÄ sjukhus, barnmorskeledd födselenhet, hemma eller dÀr de kÀnner sig tryggast, i hela landet.
Undertecknat:
NÀtverket Föda lugnt
Föreningen Födelsehuset
MĂ€rta Cullhed Engblom, barnmorska
Asabea Britton, barnmorska
Skriv pÄ du med! Underteckna pÄ Skiftet sÄ driver vi frÄgan!
KĂ€llor och forskning
Dessa tvÄ metaanalyser visar följande fördelar med att föda pÄ barnmorskeledd enhet kontra institutionaliserad förlossningsavdelning:
-ökning av spontana vaginala födslar och kvinnans kÀnsla av kontroll, högre patienttillfredsstÀllelse
– minskning av interventioner som exv. sugklockor och episiotomier
-ingen högre mödra eller barndödlighet
- Sandall J, Soltani H, Gates S, Shennan A, Devane D. Midwife-led continuity models versus other models of care for childbearing women. The Cochrane database of systematic reviews 2016; 4: CD004667.
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD004667.pub5/full - Hodnett ED, Downe S, Walsh D. (2012). Alternative versus conventional institutional settings for birth. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 8. HĂ€mtad 20200916.
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD000012.pub4/epdf/abstract
”I budgetpropositionen för 2021 föreslĂ„r regeringen att medlen till förlossningsvĂ„rden och kvinnors hĂ€lsa ska öka med 500 miljoner kronor för 2021 och berĂ€knar att avsĂ€tta 500 miljoner kronor 2022. Insatserna omfattar bland annat nationella riktlinjer för en sammanhĂ„llen vĂ„rd inom förlossningsvĂ„rden. Riktlinjerna syftar till att frĂ€mja kontinuiteten för kvinnan under graviditet, förlossning och eftervĂ„rd. En sammanhĂ„llen vĂ„rdkedja med kontinuitet hela vĂ€gen ökar tryggheten för den födande kvinnan. Det ger ocksĂ„ ökade möjligheter till en kvalitativ eftervĂ„rd dĂ€r det blir enklare att fĂ„nga upp de mammor som lider av fysiska eller psykiska problem efter en förlossning.”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/15-miljarder-till-forlossningsvarden-och-kvinnors-halsa/
âMaternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysisâ. Systematisk sammanstĂ€llning av 28 studier frĂ„n höginkomstlĂ€nder. Högkvalitativ evidens som visar att val av födelseplats inte pĂ„verkar barnadödligheten för lĂ„griskgraviditeter. Den ökade risken för mödradödlighet och obstetriska interventioner ger stöd för att födelsecentra utanför sjukhus bör införlivas i förlossningsvĂ„rden, samt för att hemfödslar bör rekommenderas för lĂ„griskgraviditeter.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29727829/
”8 av 10 förstföderskor fĂ„r en bristning som behöver sys. NĂ€rmare 1 av 20 födande kvinnor drabbas av en svĂ„r grad 3- eller grad 4-bristning. Av förstföderskor som genomgĂ„r en instrumentell vaginal förlossning Ă€r siffran sĂ„ stor som 12,5 procent, enligt Socialstyrelsen. Dessa skador Ă€r sĂ„ allvarliga att de mĂ„ste Ă„tgĂ€rdas av specialister, ibland ocksĂ„ av en tarmkirurg.”
BB-krisen/Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017, Socialstyrelsen, publicerad 190502.
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-5-2.pdf
IVOs rapport 2020 visar pÄ följande orsaker till de förlossningsskador som kvinnor utsatts för:
– Hög arbetsbelastning bland barnmorskor.
– Bristande kommunikation och samverkan i team.
– Bristande information, respekt och delaktighet till kvinnan och hennes anhöriga.
– Felaktig anvĂ€ndning av vĂ€rkstimulerande dropp och CTG-övervakning.
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/iakttagelser-i-korthet/2020/iakttagelseblad-forlossning-ivo_anc.pdf
Har fött tvÄ barn pÄ sjukhus och tvÄ hemma. HÄller helt med allt i detta brev!