Publicerad 1 kommentar

Syntetiskt oxytocin och ditt eget: så funkar det

Vad är skillnaden mellan syntetiskt oxytocin och det kroppsegna oxytocinet som kvinnor utsöndrar under förlossningen?

Den kemiska strukturen på syntetiskt oxytocin är identisk med det naturliga (kroppsegna) oxytocin som kroppen producerar under förlossningen.

Ditt egna naturliga oxytocin skapas dock i hjärnan och frisläpps genom blodomloppet i hela kroppen, där oxytocinpulser når livmodern och orsakar sammandragningar. Eftersom det utsöndras i hjärnan så kan det kroppsegna oxytocinet också verka där, vilket gör att det har en lugnande och smärtlindrande effekt på mamman.

Under förlossningen motverkar oxytocinet i hjärnan den stress och smärta som värkarna ger upphov till. Samtidigt aktiverar oxytocinet i hjärnan njutningscentrum och belöningssystemet för att förbereda den födande på att knyta an till sitt barn.

Syntetiskt oxytocin

Det syntetiska oxytocinet ges intravenöst (med dropp), det vill säga direkt in i blodomloppet genom en infart i armen. Därifrån når det livmodern och gör att den börjar dra ihop sig kraftfullt. Den stora skillnaden mot kroppseget oxytocin är att det syntetiska inte når hjärnan. Det finns ett skyddande membran, avsett att hindra toxiner och bakterier från att nå den känsliga och livsviktiga hjärnan, som kallas blod-hjärnbarriären. Det syntetiska oxytocinet kan inte ta sig igenom det.

Det innebär att kvinnan inte får några av de lugnande och smärtlindrande effekterna av oxytocinet när det ges intravenöst. Hon får bara de värkstimulerande effekterna direkt via blodet som når livmodern.

Det syntetiska oxytocinet ges också i konstant höga doser till skillnad från de lägre, pulserande doser som hjärnan utsöndrar. Det kan leda till dubbelt så höga oxytocinnivåer hos mamman jämfört med som de som utsöndras under det naturliga (fysiologiska) värkarbetet.

Det innebär att det syntetiska oxytocinet ger längre, starkare och tätare värkar än kvinnans kropp skapar naturligt, speciellt i början av förlossningen. Dessutom når det inte hjärnan och motverkar därför inte den ökade stressen och smärtan.

Detta gör att stressystemet aktiveras i större utsträckning hos kvinnor som ges höga doser syntetiskt oxytocin under förlossningen, jämfört med under fysiologisk förlossning.

För barnet innebär de längre, starkare värkarna från det syntetiska oxytocinet ett minskat blodflöde och försämrad syresättning, vilket ökar risken för syrebrist. Därför behöver kvinnor som får syntetiskt oxytocin under förlossningen alltid CTG för att övervaka barnets hjärta för tecken på syrebrist.

Vissa studier visar på ökade risker för syrebrist och långsiktiga konsekvenser för barn som utsatts för syntetiskt oxytocin under förlossningen, även om mer forskning behövs.
Långvariga höga doser av syntetiskt oxytocin kan också störa mammans oxytocinsystem genom att det reducerar oxytocinreceptorerna i hennes livmoder.
Denna “receptor-avtrubbning” minskar livmoderns förmåga att svara på oxytocin, och minskar också oxytocinets (naturligt eller syntetiskt) förmåga att skapa effektiva sammandragningar, även efter framfödandet. Det gör att kvinnor som får syntetiskt oxytocin under förlossningen har en ökad risk för post-partum-blödningar. Man ger då extra läkemedel (mer syntetiskt oxytocin) för att motverka denna risk.

Varför ökar värkarna i styrka?

Oxytocinutsöndringen under förlossningen kontrolleras inte av kroppens vanliga regleringssystem. Vanligtvis försöker kroppen dämpa ovanligt höga nivåer av något. Exempelvis kontrolleras blodtrycket genom att när de kroppsliga systemen upptäcker högt blodtryck så leder det till förändringar som drar ner blodtrycket till normala nivåer. Dessa så kallade ”negativa feedbackloopar” finns i de flesta biologiska system, och bidrar till att upprätthålla homeostas – fysiologisk stabilitet – när kroppen utsätts för externa förändringar.

Men att föda barn är inte en homeostatisk process! Under förlossningen behöver värkarna öka i styrka – det vill säga inte hållas stabila – för att så småningom bli så starka att de kan pressa fram barnet genom förlossningskanalen. Denna förstärkning kräver positiva, inte negativa, feedback-loopar.

Upplevelsen av starka värkar ger feedback till hjärnan som då utsöndrar oxytocin, vilket skapar ännu starkare sammandragningar, ännu starkare förnimmelser, mer oxytocinutsöndring och så vidare. Denna positiva feedback-loop ger upphov till de höga oxytocinnivåer (3–4 gånger högre vid framfödandet) som krävs för att den födande kvinnan ska få effektiva värkar.

Hur påverkar kombinationen epidural / syntetiskt oxytocin förlossningen?

Om man ger syntetiskt oxytocin (utan epidural) minskas inte denna positiva feedbackloop. Inte heller den naturliga oxytocinutsöndringen minskas. I stället kan det syntetiska oxytocinet förstärka den positiva feedback-loopen (det vill säga öka det hjärnproducerade oxytocinet) genom att de starkare sammandragningarna ger starkare sinnesförnimmelser.

Men kvinnor som får syntetiskt oxytocin ges också vanligtvis epiduralbedövning för att motverka den ökande smärtan. På samma sätt behöver kvinnor som fått epidural ofta syntetiskt oxytocin eftersom epiduralen minskar den naturliga oxytocinutsöndringen.

Vid epidural dämpas dock upplevelsen av värkarna, som också driver den positiva feedback-loopen. Detta bromsar eller till och med avbryter feedbackloopen, och därför bromsas eller avbryts också oxytocinutsöndringen.

Kombinationen av epidural och höga doser syntetiskt oxytocin kan därför öka den fysiologiska stressen under förlossningen. Samtidigt minskas oxytocinutsöndringen i den födandes hjärna, vilket annars skulle motverka den kroppsliga stressen. Stressen utgörs av den extra biologiska påfrestning som livmodern utsätts för av de starkare värkarna, och denna kan uppstå även om den födande kvinnan inte förnimmer smärtan.

Kombinationen epidural/syntetiskt oxytocin gör att den födande kvinnan förlorar de naturliga fördelar som uppstår ur det kroppsegna oxytocinet (minskar den kroppsliga stressen, är anti-inflammatoriskt och en antioxidant).

Långvariga, höga doser av syntetiskt oxytocin kan också störa oxytocinsystemet genom att livmoderns oxytocinreceptorer minskar.

Epidural

Sammanfattningsvis är syntetiskt oxytocin alltså kemiskt identiskt med det naturliga oxytocin som utsöndras under förlossningen. Det har dock en annan effekt eftersom det ges intravenöst och inte når den födandes hjärna.

Naturligt oxytocin utsöndras däremot direkt i hjärnan, vilket ger en lugnande, smärtlindrande effekt som motverkar förlossningsstressen. Det oxytocin som utsöndras i hjärnan aktiverar också belöningssystemet och njutningscentrum, och förbereder mamman för att knyta an till barnet.

Även om det syntetiska oxytocinet inte minskar mammans egen oxytocinutsöndring, så minskar den vanliga interventionen epidural+igångsättning oxytocinutsöndringen betydligt. Detta kan få förlossningen att stanna av och minskar oxytocinets fördelar: det reducerar den fysiologiska stressen, har anti-inflammatoriska egenskaper och är en antioxidant. Kombinationen av dessa faktorer kan ge en förklaring till några av de långsiktiga effekter av syntetiskt oxytocin som upptäckts.

 

Detta är en nedkortad och redigerad översättning av Sarah Buckleys artikel om skillnaderna mellan syntetiskt och kroppseget oxytocin från 2019. Den bygger på forskning av Sarah och bland andra svenska Kerstin Uvnäs-Moberg, som även uppmärksammats mycket för sin forskning om oxytocin.

Sarah Buckley är en läkare med obstetrisk inriktning från Nya Zealand som forskar på oxytocin och det autonoma nervsystemet under födandet, och hur det påverkas av interventioner. Hon är författare och hennes artiklar har publicerats i många forskningsjournaler och tidskrifter världen runt. Hon föreläser över hela världen om sin forskning.

Källor:

1 reaktion på “Syntetiskt oxytocin och ditt eget: så funkar det

  1. […] barn. Det kroppsegna hormonet Oxytocin är lite magiskt faktiskt, läs gärna mer om det här hos Föda Lugnt eller lyssna på Babyzpodcast där de djupdyker i […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *