Vi skrev i vår debattartikel att vi vill se svensk sjukvård införa en förlossningspeng (eller födselpeng som det kanske borde heta). Det var verkligen inte det mest radikala av våra förslag, men vi har fått flera frågor och kommentarer om det – kanske för att DN valde att lyfta det till ingressen. Här beskriver vi tanken bakom!
I England pågår just nu en nationell pilotstudie där gravida kvinnor tilldelas en personlig vårdbudget på 3 000 pund (cirka 36 000 kronor) att själva disponera över i samband med förlossningen (Personal Maternity Care Budgets). De kan exempelvis välja att lägga pengarna på hypnobirthing, vattenfödsel eller andra alternativa terapier. Syftet är att förbättra förlossningsvården och styra flödet bort från förlossningsenheter med dåligt utfall eller kliniker där många helst inte vill föda.
Kvinnan kan själv bestämma förlossningsplats och förlossningssätt förutsatt att vårdgivaren godkänts av NHS (The National Health Service – den brittiska nationella motsvarigheten till svensk landstingsvård). Hon kan exempelvis använda budgeten till att betala en oberoende barnmorska som bistår henne när hon föder i hemmet, eller en småskalig barnmorskeledd enhet där hon bor genom en direktbetalning till kliniken. Hon kan välja att föda på sjukhus, som vanligt eller i ett privat förlossningsrum. Med den personliga förlossningsbudgeten kan den blivande mamman välja att föda i pool, eller använda alternativa smärtlindringsmetoder som akupunktur och självhypnos.
Budgeten är del av en nationell plan för att förbättra förlossningsvården och gör att gravida kvinnor själva kan välja var och hur de föder barn.
NHS menar att planen kommer att leda till att de mest populära klinikerna får mest pengar och att de som ger undermålig vård kommer att sållas bort. Man hoppas också att planen ska leda till att barnmorskor startar nya oberoende kliniker så att fler förlossningar kan ske i mer hemlika miljöer och i hemmet. I England vill cirka hälften av kvinnorna föda på barnmorskeledd enhet utanför sjukhus, men bara cirka 10 % gör det i praktiken. En fjärdedel vill föda i hemmet, men bara 2 % uppnår det. Detta vill man alltså ändra på.
Författarna till den nationella översikten av brittisk förlossningsvård, National Maternity Review, som publicerades 2015 jämförde initiativet med den personliga budget som tilldelas patienter med kroniska tillstånd för att de ska kunna vara mer delaktiga i vården.
NHS betalar idag ut mer än en miljard pund årligen i ersättning till familjer till barn som fått allvarliga hjärnskador i samband med förlossningen. National Maternity Review säger att hälften av alla dödfödslar skulle kunna ha undvikits med bättre vård.
Julia Cumberlege som ledde utredningen anser att kvinnor ofta utsätts för förödande brister i vården i samband med en livsupplevelse som borde vara glädjefylld. ”Kvinnor har berättat för oss att de vill ha verkliga valmöjligheter och att samma person ska ta hand om dem under graviditet och förlossning. För att vara bäst i världen behöver vi sätta kvinnor, barn och deras familjer i centrum för vården.”
Simon Stevens, chef för brittiska NHS, säger att det nya budgetsystemet innebär att ”pengarna följer mamman” och förbättrar vårdkvaliteten.
Så hur skulle förlossningspeng fungera i Sverige?
En svensk förlossningspeng, eller personlig förlossningsbudget, skulle göra det möjligt för den gravida att själv välja var, hur och med vem hon vill föda – exempelvis på sjukhus, i hemmet eller på barnmorskeledd klinik. (Sverige har inga barnmorskeledda kliniker kvar, men det finns på många andra håll, som till exempel i Norge och Danmark.) Hon skulle kunna använda pengarna till en hypnobirthing-partner eller en doula. Förlossningspengen följer helt enkelt kvinnan, så att hon tar makten över födandet.
Det handlar inte om privatisering, barnmorskor och läkare fortsätter att vara anställda av landstinget. Däremot får de blivande föräldrarna mer kontroll, och de enheter där de väljer att lägga sina pengar får också större budget. Det visar i praktiken hur vi vill ha det när vi föder barn, och visar också vilka enheter som är mindre populära av olika anledningar.