Detta är en översättning av en något nedkortad artikel skriven av Sarah Wickham, en oberoende brittisk barnmorska, författare och forskare. Hon har skrivit 15 böcker och varit redaktör för tre barnmorskepublikationer. Hon arbetar som konsult för barnmorskeorganisationer, har föreläst i 25 länder och skriver på sarawickham.com.
”En ny studie ger oss mer information om igångsättning av förlossning vid eller innan graviditetsvecka 42. Ämnet har kanske fått mer medial uppmärksamhet än något annat graviditets- och förlossningsrelaterat ämne de senaste månaderna. Jag har ägnat en hel del tid åt att avslöja och utmana hur ämnet skruvas åt det ena eller andra hållet i olika sammanhang. Den senaste studien publicerades av Rydahl et al (2019), och studien visar att evidensen inte alls är så entydig som vissa individer och organisationer vill få oss att tro.
”Utvärderingen av proaktiv igångsättning från vecka 41+3 jämfört med 42+0 på grundval av data från nationella register fann ingen skillnad i neonatalt utfall inklusive dödfödslar. Antalet kvinnor vars förlossningar som sattes igång ökade signifikant.” – Rydahl et all (2019)
Forskningsrapporten är fritt tillgänglig och beskriver en kohortstudie baserad på data från kvinnor i Danmark (Rydahl et al 2019). De undersökte vad som hände före och efter rekommenderat induktionsdatum ändrades från graviditetsvecka 42 till 41+3. Rydahl et al (2019) undersökte många olika utfall och jämförde vad som hände under de två tidsperioderna som de olika igångsättningsrutinerna (eller rekommendationerna) tillämpades.
Vilka slutsatser kom de fram till?
Forskarna kom fram till att det inte fans några skillnader i antalet dödfödslar, perinatal dödlighet eller låga Apgar-poäng, vilka anses vara de viktigaste kortsiktiga, fysiska utfallen. Dock genomfördes det, under den tidsperiod som kvinnor erbjöds tidigare igångsättning, fler igångsättningar (som förväntat) och kvinnorna utsattes för fler interventioner. Inte bara de interventioner som utgör igångsättningen med syntetiskt oxytocin, utan även andra interventioner. Detta är varken nytt eller speciellt förvånansvärt – vi vet att interventioner har en tendens att leda till fler interventioner.
I Rydahl et al:s (2019) studie, associerades också tidigare igångsättning med ökade livmoderrupturer. Antalet gick från 2.6 per tusen till 4.2 per tusen. Återigen är detta inte speciellt förvånande. Igångsättning görs ofta med hjälp av starka läkemedel som stimulerar livmodern att dra ihop sig, och dessa kan ibland överstimulera livmodern. Men slutsatsen är oroväckande, och påminner oss om att igångsättning associeras med potentiella risker och negativa konsekvenser såväl som med fördelar.
Så vad säger slutsatserna om igångsättning av förlossning vid eller innan graviditetsvecka 42?
Studiens slutsatser visar att det inte finns några fördelar med att tidigarelägga de nationella rekommendationerna från 42 till 41+3 veckor (Rydahl et al 2019). Detta kommer att vara betydelselöst i många delar av världen eftersom igångsättning av förlossning redan rekommenderas innan graviditetsvecka 42. Men slutsatsen är ändå viktig just nu, inte minst för att en svensk studie som nyligen uppmärksammades mycket i media avbröts på grund av dödfödslar.
Det faktum att den danska studien visar att antalet dödfödslar inte skiljer sig mellan vecka 41+3 och vecka 42 är betydelsefullt för de beslut som kvinnor fattar. Det understryker våra mycket osäkra kunskaper inom området och att data på populationsnivå inte är den enda faktorn. Varje fall behöver också utvärderas med hänsyn till den individ som beslutet gäller.
Vissa individer och organisationer kräver allt tidigare igångsättning, antingen som rutin på populationsnivå eller för vissa grupper av kvinnor som anses utgöra högre risk (ofta utan god evidens att igångsättning av förlossningen minskar sannolikheten för att problem uppstår). Men det framgår tydligt att det finns fler faktorer att ta hänsyn till än många vill att man ska tro.
Hur går vi vidare?
Det är mycket tydligt att vi behöver göra mer för att hjälpa kvinnor och familjer att förstå ämnet och evidensen, och under 2020 erbjuder vi ny och uppdaterad information på nätet som hjälper barnmorskor och andra stödpersoner att sätta sig in i ämnet och utveckla sina kunskaper och sitt självförtroende för att förstå forskningen och kunna diskutera forskningen om igångsättning med sina klienter.”
Induction of labour at or before 42 weeks of pregnancy: new evidence