WHO:s globala riktlinjer för lugn och säker födsel

Vad, utöver kliniska ingrepp, måste göras för att få kvinnor att känna sig säkra, bekväma och positiva när de föder? Vår växande kunskap om hur man påbörjar, påskyndar, avslutar, reglerar eller övervakar den fysiologiska processen för värkarbete och förlossning har lett till en ökad medicinering av processen. Nu börjar vi inse att att detta tillvägagångssätt kan undergräva en kvinnas egen förmåga att föda, och kan ha en negativ inverkan på hennes upplevelse av vad som normalt borde vara en positiv, livsförändrande upplevelse” skriver Världshälsoorganisationen (WHO).

Föräldrar med sitt nyfödda barn, Malaysia. Bild: WHO/Yoshi Shimizu

FN: s globala strategi för kvinnors, barns och ungdomars hälsa försöker säkerställa att kvinnor inte bara överlever eventuella komplikationer vid förlossningen, utan också att de trivs och når sin fulla potential för hälsa och liv.

Därför utfärdade WHO 2018 nya rekommendationer för globala riktlinjer för vården av friska gravida kvinnor, och för att minska onödiga medicinska insatser.

Cirka 140 miljoner barn föds i världen varje år. De flesta utan komplikationer för födande och barn. Men under de senaste 20 åren har antalet ingrepp ökat – såna ingrepp som tidigare bara användes för att undvika risker eller behandla komplikationer. Till exempel oxytocindropp för att påskynda värkarbetet, eller kejsarsnitt.

”Vi vill att kvinnor ska föda i en säker miljö med skicklig vårdpersonal, i välutrustade anläggningar. Men den ökande medicineringen i normala förlossningsprocesser undergräver en kvinnas egen förmåga att föda, och påverkar hennes födelseupplevelse negativt” säger Dr Princess Nothemba Simelela, WHO: s biträdande generaldirektör för Familj, kvinnor, barn och ungdomar.

”Om födseln går framåt normalt och kvinnan och barnet mår bra, behöver de inte få ytterligare interventioner för att påskynda det hela” säger hon.
De nya WHO-riktlinjerna innehåller 56 evidensbaserade rekommendationer om vilken vård som behövs under hela förlossningen, och omedelbart efter, för den födande och barnet. Att anta en kvinnocentrerad filosofi och en mänsklig rättighetsbaserad strategi öppnar dörren till många av de vårdalternativ som kvinnor vill ha, till exempel att ha en valfri följeslagare under förlossningen; att säkerställa respektfull omsorg och god kommunikation mellan födande och vårdgivarna; att bibehålla integritet och konfidentialitet; att låta den födande fatta beslut om smärtbehandling, värkarbetet, födelsepositioner och krystningen med mera.

WHO har också påpekat att idén om att livmodern ”måste” öppna sig 1 cm/timme under den aktiva fasen är riskabel. I de nya riktlinjerna skriver WHO att att en långsammare öppningstakt *inte* ensamt ska vara en rutinindikering för att påskynda värkarbetet eller födelsen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *