En ny riktlinje säger att alla gravida, först- och omföderskor, ska sättas igång i vecka 41 för att minska antalet barn som dör i mammans mage, så kallad intrauterin fosterdöd (IUFD). Men Socialstyrelsen menar att lågriskföderskor i vecka 41+ har mycket liten risk för IUFD, och att fokus bör ligga på riskgraviditeter, oavsett vecka.
Svenska barnmorskeförbundet (SBF) riktar stark kritik mot den nya riktlinjen.
- Det saknas bevis för att igångsättning i vecka 41+ minskar antalet IUFD.
- SWEPIS-studien som riktlinjen bygger på har allvarliga brister.
- Riktlinjen innebär medikalisering av friska individer med lågriskgraviditet. Att sätta i gång förlossningar i denna grupp leder till sämre förlossningsupplevelser och fler interventioner. En negativ förlossningsupplevelse kan orsaka förlossningsrädsla, PTSD och psykisk ohälsa.
- Förlossnings- och BB-vården är redan ansträngd. Att bedöma alla i vecka 41+0 och sätta i gång många av dessa leder till försämrad vård. I de regioner som redan infört riktlinjen har vårdtiden förlängts kraftigt. Antalet induktioner och kejsarsnitt har ökat och spontana vaginala födslar har minskat.
Danmark ändrade till vecka 41+0, men det har inte lett till färre dödfödda barn, barn som mått dåligt direkt efter födseln eller som avlidit som nyfödda.
SBF föreslår att alla gravida erbjuds en ultraljudskontroll i vecka 41+0 och CTG 2–3 gånger fram till vecka 42+0. Efter det kan igångsättning ske om kontrollerna är utan anmärkning. De vars barn är tillväxthämmade, där fostervattenmängden minskar, där den gravida är över 38 år, har högt BMI eller starkt individuell önskan om igångsättning, ska erbjudas igångsättning i vecka 41+0.
Läs om remissvaret på Barnmorskeförbundets hemsida!