Människan är inte sämre på att föda än någon annan av de 5000 andra däggdjursarterna på vår planet. Den födande kvinnan står i centrum för det uråldriga drama som att skapa nytt liv innebär. — Ina May Gaskin
”Varje år firar vi en naturlig födelse, en berättelse som utspelar sig i de mest primitiva omständigheter. Maria föder Guds son i ett stall, en bild som reproducerats i det oändliga i vår kultur och är välkänd av alla, även de som inte är religiösa. Så hur kan det komma sig att vi, med undantag för Julius Garibaldis tavla från 1891 där Maria och Josef avbildas hopsäckade i ren utmattning, aldrig har sett en ’verklig’ avbildning av födandets biologi, speciellt en skildring som visar Maria stående, i den ursprungliga, instinktiva extas som just den miljön skulle ha bidragit till?
Denna potentiellt kontroversiella avbildning av universella gestalter för att skildra den ultimata ’ostörda födelsen’, bland andra däggdjur i en dunkel och jordnära miljö, visar för moderna kvinnor att enkelhet ofta är bättre än överflöd vid förlossning. Idealet är så klart egentligen en balans mellan det naturliga och det medicinska, men bilden av Maria i det kraftfulla ögonblick då hon föder fram Kristus på jorden, till en aktivt delaktig Josef som tar emot barnet med lugna och trygga händer, visar att kvinnans vördnadsväckande skapelsekraft är minst lika förundrandsvärd som Guds egen hand.”
Så skriver Natalie Lennard (i vår översättning) om sin bild The Creation Of Man, en av hennes fotografiska scener i serien ”BIRTH UNDISTURBED”. Se filmen av hur bilden kom till här: